Australia´s Buckingham Palace, not a bad place either.

Once Australia had a Route 66.
Today it´s Capricorn Highway or A4 and runs between Rockhampton and Barcaldine.
London has it´s Buckingham palace and so does the proud state of Queensland.
In Sydney Morning Herald there is an excellent article about all the surprices you find along the road. Read it and get ready for a true Road trip.

And if you are lucky, have a chat and a beer with "Mad Mick" at Boomerang Cafe in Barcaldine.

More in the SMH. Enjoy

Kyoto station, 京都駅

Japans näst största järnvägsstation heter kort och gott, Kyoto station.

En modern skapelse från 1997, tuff arkitektur, öppen och luftig, men måste bli kall vintertid då det kan blåsa rakt igenom. Frös som en hund i början av april, hur sjutton skall det inte vara i januari?

Hur som haver det är en imponerande byggnad, man hittar lätt i trängseln bland alla resanden och skyltar som leder en rätt på japanska och engelska.

Här finns allt från shopping-gallerior, hotell, bio plus en rad lokala regeringskontor.

Bussar i massor behövs, för köerna med resenärer som skall vidare är långa utanför huvudentrén. 

Jag återkommer med fler bilder på människor, tåg och små rariteter senare.

Homs, en syrisk, en mänsklig tragedi.

Kan någon krypa undan ordet Homs?
Kan du säga att du inte vet vad Homs är, vad som hänt och händer där?
Nej, det kan du inte, å´ det kan inte jag heller.
Ändå sitter vi här totalt maktlösa och grips och förfasas över att det bara får fortgå, månad efter månad, år efter år.
Belägringen av staden började i maj 2011, för tre år sedan. Den pågick till fram för några veckor sedan, då regeringstrupper och de sk rebellerna träffade en eld-upphör uppgörelse. Rebellstyrkorna som fanns kvar tilläts evakuera staden och idag återstår ruiner, några få traumatiserade innevånare och soldater ur al-Assads armé.
Rebellstyrkorna lämnade i april delar de höll i Homs för att förstärka sina ställningar i grannstaden al-Qusayr, i själva verket lär det ha varit så att de drevs ut, åtminstone delvis, av al-Assad trogna Hizbollah trupper från grannlandet Libanon.
Men beskjutningen av den belägrade staden har pågått i tre år, striderna likaså.
De flesta av innevånarna har flytt tomhänta och utblottade till en tillvaro i något av de många flyktinglägren i vänskapligt sinnade grannländer som Jordanien, Libanon eller Turkiet.
Här bodde närmare 80 000 kristna, men under belägringen har de allra flesta av dem drivits ut ur staden av islamister, men som sagt det är många andra som också tvingats på flykt.
Staden Homs hade vid folkräkningen 2004 lite drygt 650 000 innevånare och var då den tredje folkrikaste staden efter Damaskus och Aleppo.

Bilderna ni ser här är inte tagna efter bombningen av Hiroshima, de är tagna under de senaste åren i Homs, Syrien.

Asiana Airlines första Airbus A380

Så var det då dags att som världens elfte flygbolag, sydkoreanska Asiana, få ta emot den första superjumbon A380 av sex beställda.
Fyra Rolls-Royce Trent 900 motorer hänger under vingarna.
Som varje bolag, har Asiana bestämt sig för en egen kabin-layout. Konfiguration om du så vill.
Tolv privata sviter i First Suite, 66 bekväma stolar som lätt blir till flata bäddar i Business Smartium-klassen och 417 stolar i Travel Class, alltså inte Economy. Alla platser har det senaste i on-demand in-flight entertainment.

Denna första maskin kommer Asiana att sätta in på sträckorna från Seoul till Tokyo, Hong Kong och Bangkok. När tvåan och de andra kommer börjar man med långlinjerna där första destination då blir Los Angeles.

Asiana, kan nämnas i förbifarten, har också beställt det helt nya Airbus A350 XWB, till hälften byggt i kompositmaterial, trettio stycken står det i kontraktet.
När de sätts in i trafik så innebär det också en prissänkning på ca 25 procent vad gäller "operating costs" i jämförelse med andra långdistansmaskiner.

Antisemitiskt dåd i Bryssel. Tre döda.

Igår sköts tre personer ihjäl på det Judiska museet i Bryssel.
Det beskrivs av ledande politiker som ett antisemitiskt dåd, polisen vill först försöka gripa mannen och därefter utröna motivet till att han sköt tre människor till döds och dessutom allvarligt skadat en fjärde.

På övervakningskamerorna ser man överst mannen komma med vapnet i en väska och på den undre bilden har samme kepsförsedde man öppnat eld inne i byggnaden. Två israeliska turister på besök och en anställd av fransk nationalitet blev offer för denne, med berått mod, kallblodige mördare.

Som sagt polisen har gått ut i hela Belgien med efterlysningar och ber allmänheten om hjälp med att identifiera mannen, som troligen agerade ensam och var väl förberedd, ett planerat dåd med andra ord.

Qatar Airways först upp i luften.

Nu är det snart dags för Qatar Airways för första internationella flygbolag att ta emot sina tre första Airbus A350 XWB. Snart och snart, framåt höstkanten är snart i flygindustrin.
De har beställt åttio stycken (80), detta utöver tretton A380 och ett stort antal Boeing 777 och 787.
Men tillbaka till A350, ett plan som till hälften är byggt i kompositmaterial, vilket innebär att det är lättare och mer bränslesnålt.

Även SAS och Finnair har beställningar liggande på denna maskin. Finnair blir första europeiska att sätta in dem i trafiken på Asien, de har beställt elva stycken.
SAS har beställt nio stycken men de sätts inte in förrän någon gång under 2018.

Först ett högt tonläge, sedan en bugning.

I Japan är det väldigt vanligt att de som har ett budskap att framföra, kommersiellt, politiskt eller annat, gör det med hög röst, näst intill störande. Efter att man gjort det så blir det tyst och man bugar djupt.

Spanade in detta med intresse eftersom det skiljer sig från de, här hemma, som försöker smyga fram med en lapp som man eller mindre känner sig tvingad att ta emot.

Den japanske reklambudbäraren bugar som sagt, rätar sedan på ryggen och står tyst en stund, för att sedan med samma höga stämma ropa ut sitt budskap igen, följt av samma djupa bugning.
Värt att notera är att den övre bildens kepsförsedda utropare stod på samma ställe när vi åter passserade honom tre timmar senare, efter en god lunch och inköp av konstnärsmaterial.

Mixed media, new, young and unspoiled.

Mixed media, fresh out of the oven, no titles yet, just "Home 2" for the top one and "Abstract 5" for the bottom one. Do not ask me why, it is a way to find them among all the others in an overfull computer when it comes to really give them a title.

Ostlänken det svenska evighetsprojektet och sorgebarnet.

Bilden här under ett ett bildmontrage med olika snabbtåg i världen idag. Här kunde kanske ett svenskt tåg varit med om man agerat och handlat utifrån de ursprungliga planerna från 1995-96.

Det var då de första planerna på en ny snabbjärnväg, visserligen i kortaste laget, men ändå, den 15 mil korta sträckan Järna - Linköping. Alltid en start på något större.
Här lite mer om regeringens beslut. Nu handlar det om Stockholm till Malmö och Göteborg med en knutpunkt i Jönköping. Ett stort och förvånansvärt svenskt steg framåt.
Men inte förrän närmare 20 (tjugo) år senare har man beslutat sig för att börja bygga den, pengarna finns anslagna och efter åttio sorgers bedrövelser och än fler överklaganden och besvärsärenden, så tycks det vara så ett spaden snart kan sättas i jorden.
Man tar sig för pannan.

Detta medan världen bygger snabbjärnvägar i en en allt större omfattning, t o m sträckan Rio de Janerio - Sao Paolo kan bli verklighet. Ett unikum större än våran egen Ostlänk.

I SvD idag så visar man på Kinas planer på en snabblinje via Berings sund och till USA!!!
Och genom Kina och Ryssland till Europa.
Storslagna planer som säkerligen blir av, har man väl fött idén så tar det inte tjugo år tills beslut och överenskommelser med alla inblandade blir till verklighet.

Ibland undrar jag om varför vi är så sega, så förbaskat tröga och initiativförlamade i detta land.
Varför är vi så rädda, varför måste alla ha sitt finger med i gröten, är det för landets bästa så må man väl inse det, även ur det lilla perspektivet sett.
Nej det innebär inte att vi skall dra järnväg genom var mans sovrum och ödelägga fornminnen och oskattbara kulturarvsmarker.
Men det kräver snabbare handläggning, mer vilja och jävlar anamma. Mer stake hos beslutsfattarna.

Sumo (相撲)-wrestler making a phonecall.

No, it´s not a fake photo.
It´s a sumowrestler making a phonecall during a training session. Note that he's also wearing glasses!
Most of the sumo wrestlers are required to live in communal sort of "training stables", known in Japanese as の部屋 heya, where pracically all aspects of their daily lives, from meals to how to dress - are dictaded by strict tradition.
I was privileged, together with our group, to visit this "training stable" in Tokyo, next to Tokyo Tree Tower.
A Japanese friend organized it, thanks Jiro, it is very difficult to get such a permission, our group were the lucky ones, together with a French TV-team.
One could tell that the wrestlers didn´t enjoy our company, even if we were quiet and behaved well.

Photo: Olle Qvennerstedt

Funny roadsigns.

The world is going half mad, so why not ease things up a little, even if these signs or quite morbid.
Enjoy, relax, laugh and have a beer (or two). Cheers all.

Tokyo - en färgsprakande stad.

Dessa tre bilder är tagna på ett relativt litet område, ganska nära Shinjuku-stationen i Tokyo.

Jag vill med dem visa den färgsprakande stad som Tokyo är, inte bara efter mörkrets inbrott då neonskyltarna sprakar som ett nyårsfyrverkeri.
Trots att de flesta kärnkraftsverken är avstängda - för tillfället i alla fall.
En annan sak att observera är alla hängande ledningar som du ser på den översta bilden. De hänger och virar sig fram på de allra flesta gatorna, men verkar nedgrävda under gatan på de två undre bilderna.
Och, på tre bilder ser du bara sex bilar, visar på att Tokyo i vissa delar är en fotgängarnas stad.

Det förunderliga är att i en stad med miljontals människor, känns det ändå inte trångt, visst är det packade sillar på tågen vid rusningstid, men ändå inte så att kvävningskänslan innefinner sig. Och visst är det kaotiskt inne i stationsbyggnaderna där folk springer i all riktningar som finns, men utan vassa armbågar, ilskna blickar eller morrande halsar. Knappt an man krockar, alla är duktiga på att parera.
Skulle bli utmärkta i vilken lagsport som helst.

Japaner har känsla för färg, i sina traditionella dräkter, på skyltar och hus, i tidningar och på gator och trottoarer med tecken och linjer.


Foto: Olle Qvennerstedt

Alkohol. Till både glädje och sorg.

Du klarar det, jag klarar det. Men långt ifrån alla gör det.

Alkohol dödar 3.3 miljoner människor världen runt - varje år!
En människan var tioende sekund dör, på grund av de allvarliga risker som användandet av alkohol, de facto innebär.
Var tioende sekund där en människa.

Vi har, de flesta av oss, en tolerant och liberal syn på alkoholen, till skillnad från andra droger.

WHO, Världshälsoorganisationen, har kalla, nyktra siffror på detta:

Alkoholpåverkat våld, rattfylla och en hel del sjukdomstillstånd som är alkoholrelaterade, gör att var tjugonde dödsfall i världen står på alkoholens offeraltare.
Mer siffror, år 2012 avled 3.3 miljoner människor, som jag redan nämnt eller 5,9% av alla dödsfall.
Om vi jämför med HIV/AIDS som skördar 2,8 % och TBC 1,7%.

Ser på världen, så är det västvärlden (Europa, Nordamerika, Australien, Sydafrika), inklusive Östeuropa och Ryssland som står för huvudparten av allt drickande, även om länder som Kina och Indien är på "frammarsch". Så även Brasilien och några Sydostasiatiska länder.

Vi som dricker normalt tar alltså gärna en drink då och då, ett glas vin, några öl eller en whiskey.
Men betänk samtidigt att drygt 16% av alla oss som dricker, dricker för mycket och löper hälsorisker.

Vi normaldrinkare dricker 6,2 liter ren alkohol årligen, medan missbrukarna dricker i medeltal 17 liter per år. Tre gånger din konsumtion.
Mest (värst) utmärker sig ryska män enligt WHO, de dricker enligt 2010 års siffror otroliga 32 liter ren alkohol per man och år.
Inte undra på att dödstalen där är de högsta i världen och att våld och olyckor är så vanliga i den ryska vardagen.

Jag, Olle Qvennerstedt, är inte nykterist eller ser inget fel i att ta en glas vin, en bira eller stänkare när jag känner för det.
Men jag har i mycket nära släktförhållande konfronterats med de som inte kunnat behärska sitt drickande, vilket lett till både skilsmässor, våld och annat otyg.
Som fortfarande gnager inom mig, men som jag kan hålla på avstånd men ändå tänker på när jag häller upp en virre.

Vill med dessa ord och siffror ändå peka på de faror som lurar för både de som dricker och står i relation till dem.

Hundra meter gata i Tokyo.

Vi var för en månad sedan på väg från världens största fiskmarknad, ett jättelikt område med bara låga hus. När vi svängde runt hörnan in på en gata utan namn, reser sig Tokyo som man är van ett se staden, reser sig på höjden. Efter några hundra meter lyfter jag kameran, med fiskmarknaden bakom ryggen riktar jag den snett uppåt och möter detta. Tre bilder tagna på en cirka hundra meters sträcka.

Ytterligare några hundra meter bort ligger stationen och vips var vi hemma, transportsystemen i Tokyo är snabba, smidiga och effektiva. 

Jag har massor av bilder på kanske mer spektakulära byggnader, men ville här visa en stadsbild som är ganska så ordinär när man befinner sig i det ofantligt stora område av Tokyo som kallas - centrum.

Fi, vet du egentligen vad de vill och står för?

Det är så lätt att plötsligt rida på vågen, man bara hoppar på, ofta utan närmare eftertanke. Man är inte ensam, man omges av många andra glada och optimistiska människor.  

För närvarande i den politiska diskussionen i Sverige inför stundande val till EU-parlamentet och senare till vårt eget riksdagsval, så har Gudrun Schyman ploppat upp som en "gumma i lådan". 

När övriga partier, inte har så mycket nytt att komma med, så blir nygamla inslumrade frågor plötsligt till dagsaktuella och väsentliga för nationens väl och ve. Feministiskt Initiativ, Fi eller F! blir då svaret. 

Tidigare var det Junilistan i förförra och Piratpartiet i förra EU-valet. Nu Fi.

Vi får väl se om väljarnas gunst håller i sig till riksdagsvalet. Kanske borde de som även då anser sig beredda på att ge Schyman sin röst, läsa en del i det knapphändiga partiprogram som Fi har och framför allt hur man redovisar sina kostnadskalkyler och vilka skatte-effekter de får, vilka arbetsmarknadseffekter deras generösa bud får. Vilka konsekvenser den förkortade arbetstiden får, vem betalar mellanskillnaden mellan att jobba 6 och 8 timmar per dag? Plus en rad andra undringar som den gode Gudrun måste redovisa innan den 14 september. 

Det går an att gulla med opinionen nu, men när den kärva verkligheten kräver svar kanske det blir lite darrigare med relationerna till de nyfrälsta sympatisörerna. 

Läs detta:

Feministiskt initiativ har tidigare mest varit känt för den pr-kupp i valrörelsen 2010 då partiledaren Gudrun Schyman eldade upp 100 000 kronor i kontanter i protest mot löneskillnaderna. Efter att ha läst hennes partiprogram kan jag bara säga: vänta tills ni får se vad hon kan göra med en hel statsbudget.

Feministiskt initiativ vill skrota kärnkraften, införa ett slags medborgarlön genom socialförsäkringssystemen, avskaffa försvaret, höja a-kassan och underhållsbidraget, kvotera barnbidraget, kvotera bolagsstyrelserna, kvotera föräldraledigheten, kvotera bidragen till idrottsföreningar, avskaffa vinster i välfärden, öka statsbidragen till offentlig sektor, avskaffa rut och rot, stoppa vapenexporten, avskaffa förskoleavgifterna, ge papperslösa rätt till socialbidrag, avskaffa straffet utvisning, skapa ett tredje juridiskt kön, införa köttfria måndagar och obligatorisk sexualundervisning på dagis, förbjuda djur på cirkusar, samt införa en typ av månggifte, för att bara ta ett axplock. Och detta ska betalas med sex timmars arbetsdag.

Ett gammalt foto i en gammal oljerock...

Kära Jessica, mitt barnbarn, vad du har levt instängt och tillskrynklat i närmare 18 år.
I regnet idag tog jag fel oljerock, den jag köpte i början av nittiotalet, i en av fickorna låg ett skrynkligt kuvert och det kuvertet låg ett foto - ett skrynkligt foto av Jessica som kanske är fem år på bilden.
Blev uppriktigt sagt lite ledsen över att denna fina bild inte dyker upp förrän nu, inte för jag saknat den direkt, men på det sätt som den behandlats i ett kuvert i en ficka i en oljerock som hängt i en hörna i kanske 15 år. Snudd på skandal.
Men nu ligger du i bokpress och hamnar på min blogg.
Jessica är idag en vuxen kvinna, sett världen, står på egna ben och har ett bra liv.

Are you a real man?

There are men who regard themselves as "real men" by firing rifleshots at animals and there are real "real men" who aim at animlas with their cameras. Which category do you belong to?

Att skända en flagga.

Detta sker också i Sverige.
Under den uppmärksammade 1 majdemonstrationen i Jönköping där nazi-influerade Svenskarnas parti fick tillstånd att demonstrera såg jag på ett snabbt tv-klipp och här på bild, något jag aldrig trodde jag skulle få se i Sverige - skändandet av en flagga.
Efter ayatollornas maktövertagande i Iran, trampade mer eller mindre utkommenderade iranier på utlagda amerikanska flaggor, i Pakistan bränns flaggor, likaså i Somalia, Afghanistan och många andra länder.

Man kan visa avsky för en nation, en ideologi, en ledare, en uppfattning, ett ställningstagande, en religiös eller annan kontroverisiell fråga på många sätt.
Helst som vi ser det här, genom ord på plakat, slagord eller anförande vid möten.
Men att skända ett land genom att bränna, trampa på eller på annat sätt förstöra dess nationella symbol - flaggan - har jag aldrig lyckats förskona mig med.
Man har en mun att prata med, en hjärna stor eller liten att formulera sina ord med, gör då det.

Detta gäller svenska nazister, pakistanier eller vad de nu benämns eller kommer ifrån.

EU:s flagga är Europas flagga och betyder lika mycket för fred, sammanhållning och fri rörlighet i vår världsdel som den svenska flaggan betyder för motsvarande rättigheter inom vårt eget land.
Punkt slut.

För övrigt tänker jag rösta i Europaparlamentsvalet den 25 maj, det är min demokratiska rättighet att försöka påverka, de som river sina röstsedlar mot bättre vetande, kom inte och klaga på beslut som ni inte gillar, ni sitter på läktaren.

Boko Haram, är de människor?

Hört talas om Boko Haram, vem kan ha undgått att göra det?
Denna våldsamma terrorgrupp som härjar i norra Nigeria kan knappast beskrivas som en samling människor, utan snarare monster av något slag.
Islamistgruppen Boko Haram betyder "Västerländsk skolning är synd" och bildades 2002, man kanske säga att den är en jihadistgrupp vars enda syfte är att införa ett strängt islamistiskt styre med sharialagar i dess värsta tappning. Främst i norra Nigeria där muslimer utgör ca 55% av befolkningen mot 45% kristna.
Attackerna mot skolor, utbildningsställen har kommit tätare och blivit våldsammare, som exempelvis den 27 februari då BH anföll en skola i Yobe och massakrerade mer än 60 elever när de låg och sov.
Det finns uppgifter om att den ständigt närvarande nigerianska armén som bl a hade till uppgift att skydda denna skola, bara några minuter innan angreppet från Boko Haram, lämnade sin bevakningsuppgift och "lät massakern ske".
Knappast någon överraskning, armén anses som korrupt och lättköpt.
Armén har gjort tafatta försök med offensiver mot BH men det har varit mest för att stilla en intern oro i det sekulariserade södern.
Den 14 april kidnappades över 230 flickor, runt 50 lyckades efter kort tid fly, men de resterande 180 är bortförda och göms om de inte är sålda, våldtagna och förnedrade eller döda?
Idag rövades ytterligare åtta flickor bort.
Vi får inte heller glömma de otaliga angreppen på kristna kyrkor och samlingslokaler, helst då med så många besökare som möjligt, allt för att orsaka ett blodbad.

Dessa maskerade fega män med sina ammunitionsbälten och handeldvapen är bara att beklaga, de vet troligen inte vad de gör, ofta utan utbildning blir de lätt som alla andra våldsmän - manipulerade mördare, fråntagna sina naturliga spärrar genom dämpande droger och hotfulla religiösa ledare.

Vad som stör mig är att ingen i västvärlden reagerar, här i Sverige är det tyst från alla partier.

Har det verkligen blivit så illa att vi i vårt lilla land inte vågar höja rösten längre?
Var är vår solidaritetskänsla?
Var är våra jämställdhetspolitiker, var är feminister, liberaler och socialister?
Ingen reagerar mot dessa illdåd, gärningar som knappast går att beskriva, övergrepp mot unga flickor och en hänsynslöshet och ett hat som inte har någon bortre gräns.

Är det möjligen för att vi här pratar om en terrorgrupp som är muslimsk?

Kan det vara anledningen till vår rädsla, vår tystnad?
Rädslan för att bli stämplad som rasist, islamofob?
Är det som är orsaken till vår tystnad?

Illgärningar av dessa slag oavsett vem som utför dem borde väcka världens vrede och avsky.

Eller är det jag som plötsligt med dessa ord blir stämplad som rasist?

När jag i själva verket pratar om empati, solidaritet, demokrati och friheten för flickor att gå i skolan.

Europas energiförsörjning, en fossil mardröm.

Idag har Kjell Aleklett på Fb visat siffror som i princip redogör för i vilken prekär situation Europa befinner sig när det gäller förnyelsebar energi. Bristen på den.
Det är bara att klicka på grafiken ovan så kan ni konstatera att vi sitter i en fossil rävsax, som vi inte lär slippa ur under flertalet årtioenden.
Olja, gas och kol står för en så skyhög andel av Europas energiförsörjningsbehov, se grön, röd och svart kurva, att blå som står för vattenkraft och gul för förnyelsebar energi knappeligen kan ersätta de nedsmutsande alternativen är väl ganska uppenbart. Den oranga kurvan avser kärnkraften som, alltså förmodligen till mångas häpnad, står för en mindre andel än väntat.
På torsdag anordnar the Economist ett seminarium på Grand hotel i Stockholm med rubriken "European Energy Horizons 2014".
Kjell Aleklett är inbjuden och deltar i en paneldebatt kl 13.30 under rubriken "Future sources of energy" där han kommer att behandla fracking och OM förnybar energi kan ge Europa energisäkerhet.
Kjell kommenterar på Facebook "Önsketänkandet är att trenden för den gula linjen skall ersätta fossil energi och kärnkraft. Hur enkelt blir det?"
Kommer att bli väldigt intressant att få ta del av vad denna energidebatt kan leda fram till.

Idag presenteras en opinionsundersökning om kärnkraften hos svenska väljare, antalet negativa har ökat och om de är representativa och får genomslag i valresultatet, kan det innebära att vi beslutar stänga ett eller flera kärnkraftverk under nästa mandatperiod.
Dvs om V och MP får inflytande på en annars ganska kärnkraftsrealistisk Stefan Löfwen.

Tänk, tänk om det som Kjell visar på i ovanstående grafik, kunde få komma svenska väljare till del innan valet, så kanske vi framöver slipper ökade fossila utsläpp i Sverige.
Det räcker med de som Merkels Tyskland idag spyr ut.
_________________________________________________________________________________

Effektiv tuffing. Boeing C-17 Globemaster III

Den har dryga tjugo år på nacken, Boeings stora militärtransportör. C-17 Globemaster III.
Flög första gången 1991, den har genomgått ett antal ansiktslyftningar sedan dess.
Har ändå en lång historia bakåt då McDonnell Douglas byggde bl a C-124 Globemaster II och innan dess C-74:an för att 1991 när USA:s behov av transportflygplan var stort bli C-17.

Högvingad tuffing med fyra Pratt & Whitney motorer. Lastar 77 500 kg. Tar 154 soldater, ex på bilden ovan är fallskärmssoldater. Räckvidd 5300 km.
Det är inte bara i militära uppdrag som C-17 är i tjänst, utan minst lika mycket på humanitära uppdrag och vid naturkatastrofer. C-17 har den fina egenskapen att den kan operera på mindre och opreparerade flygfält, vilket ofta blir en nödvändighet ex vid en naturkatastrof där infrastrukturen kan vara allvarligt skadad. Kan nämna två fall, orkanen Katrina i New Orleans, där C-17 flög in personal, maskiner och proviant i rena skytteltrafiken. I höstas drabbades Filippinerna av en svår orkan med en mindre tsunami som följd, Tacloban en stad som de flesta av oss känner till, jämnades praktiskt taget med marken, här gjorde C-17 en stor tjänst, jämte amerikanska helikoptrar från flottenheter som förflyttades till området.

Besättningen ombord är inte så stor, två piloter bakom ett digitalt styrsystem och en person som har ansvar för lasten, oavsett om det är stridsvagnar, soldater, nödproviant eller teknisk utrustning.
Idag är det bara det amerikanska, brittiska och australiska flygvapnet som har C-17, man hoppas på order från det kanadensiska, nederländska och tyska flygvapnet också.