ISIS, jihadister med is i blodet.

Först Syrien, nu Irak.
Militanta islamister, jihadister med våld, förtryck, mord och total hänsynslöshet i förarsätet tar över större och större områden i Irak, i det som man kanske skulle kalla en blixtoffensiv.
Sprungen ur inga förvarningar alls, åtminstone här i väst.
Bäst att tillägga är kanske, att jag långt ifrån ser mig som vare sig är politiskt insatt, historiskt bevandrad, klanmässigt intresserad eller speciellt upplyst person om suniter resp shiiter.
Jag bara ser och hör, reagerar, funderar och vill vädra mina slutsatser.

Eftersom kurderna i nordöstra Irak säkerligen är för militärt starka och sammanhållna, lär den delen klara sig undan svåra strider, likaså den södra och sydöstra delen där shiiterna håller ihop och aldrig skulle tillåta ett sunimuslimskt angrepp, de har redan idag beväpnat frivilliga i tusentals, som nu marscherar norrut för att möta det sunnidominerade ISIS.
Bagdad kan, i stunden, ses som hotat, men ISIS kan nog "få nöja" sig med de delar de redan erövrat, med bl a städerna Mosul och Tikrit som ess i kortleken.
Får de sedan en attack "i ryggen" från Iran, som inte stillatigande sitter och tittar på, läs vad
Tehran Times har att säga, så kan den tillfälliga "promenadsegern" ta ett abrupt slut.
Och, skulle sedan den shiamuslimske premiärministern i Irak Nuri al-Maliki bli lyhörd och få amerikanskt drönarunderstöd får ISIS det svårt att hålla samman.

ISIS som betyder Islamska Staten Irak och Syrien, har redan stött på kraftigt motstånd efter tidigare framgångar i Syrien, där man kom in som en av, president al-Assad, välkomnad terroristgrupp som mer bekämpade de rebeller som stred mot den syriska statsmakten än mot själva statsmakten i sig.
Rebeller som nu såg två fiender mot sig, dels al-Assads regimtrupper och dels al-Qaidainfluerade ISIS.
Som sagts så har nu ISIS i Syrien försvagats, efter kraftigt militärt motstånd, men även folkligt raseri mot deras metoder med systematiska avrättningar och förbud mot allt, utom att läsa koranen.

Möjligen har stora delar av de mångnationella ISIS-trupperna förflyttats till Irak för att skapa kaos, död och förintelse där istället.

Irak ja. Låt oss hoppas att landet inte splittras i tre delar, efter dessa objudna "gästers" intåg i landet.
Svartklädda, maskerade och tungt beväpnade unga män som kom till Syrien och Irak för att dö, kan om det vill sig illa just göra det.
Varthän de annars skall ta vägen, eftersom det knappast är troligt att de får ett permanent fäste i Irak, det återstår att se. Möjligen Afghanistan när det börjar falla sönder igen? Hoppas inte.

Sunnimuslimer i gemen, har jag förstått, vill inte ha sharialager, men stödjer för stunden dessa ISIS-grupper för att de vill slåss mot shiiterna. Jag har svårt att se att sunnis vurm för det stridslystna jihadisterna skulle bestå över en längre tid, när de själva börjar inse vad de får försaka i form av tidigare vunnen frihet.

Flickor får inte gå i skolan, kvinnor får inte lämna hemmet utan mannens tillstånd, barnäktenskap med en nedre åldersgräns på 9 år kan bli verklighet, mannen, ja mannen på gatan och i kaféet får inte lyssna på musik eller titta på fotboll, regler och lagar skärps till sin yttersta gräns, med dödsstraff, stening, avhuggna händer och annat för oss helt främmande, som vardag.
Religionsfriheten upphör, vad skall hända med de hundratusentals kristna som bor i områden dominerade av sunniter? De kommer av ISIS att betraktas som smutsiga hundar och går en säker avrättning till mötes om de inte hinner fly.

Så för att sammanfatta, även om det ser mörkt ut idag, ser det inte så ljust ut, som kan förledas tro, för jihadisterna i ISIS. Terror kan aldrig i längden löna sig.

Funderade gjorde: Olle Q

Att skända en flagga.

Detta sker också i Sverige.
Under den uppmärksammade 1 majdemonstrationen i Jönköping där nazi-influerade Svenskarnas parti fick tillstånd att demonstrera såg jag på ett snabbt tv-klipp och här på bild, något jag aldrig trodde jag skulle få se i Sverige - skändandet av en flagga.
Efter ayatollornas maktövertagande i Iran, trampade mer eller mindre utkommenderade iranier på utlagda amerikanska flaggor, i Pakistan bränns flaggor, likaså i Somalia, Afghanistan och många andra länder.

Man kan visa avsky för en nation, en ideologi, en ledare, en uppfattning, ett ställningstagande, en religiös eller annan kontroverisiell fråga på många sätt.
Helst som vi ser det här, genom ord på plakat, slagord eller anförande vid möten.
Men att skända ett land genom att bränna, trampa på eller på annat sätt förstöra dess nationella symbol - flaggan - har jag aldrig lyckats förskona mig med.
Man har en mun att prata med, en hjärna stor eller liten att formulera sina ord med, gör då det.

Detta gäller svenska nazister, pakistanier eller vad de nu benämns eller kommer ifrån.

EU:s flagga är Europas flagga och betyder lika mycket för fred, sammanhållning och fri rörlighet i vår världsdel som den svenska flaggan betyder för motsvarande rättigheter inom vårt eget land.
Punkt slut.

För övrigt tänker jag rösta i Europaparlamentsvalet den 25 maj, det är min demokratiska rättighet att försöka påverka, de som river sina röstsedlar mot bättre vetande, kom inte och klaga på beslut som ni inte gillar, ni sitter på läktaren.

Nils Horner, en journalist som avrättades.

Igår morse, strax efter 08.00 gick en nyhets-flash till all världens media. En utländsk journalist hade skjutits till döds på öppen gata i Kabul.
SR ringde genast upp sin man på plats, Nils Horner. Inget svar. Efter ett nytt försök svarade en läkare att Nils var död, liggande på ett sjukhus.
Nils Horner var på väg för att intervjua några överlevande från den senaste självmordsattacken mot ett för "västerlänningar tämligen säkert" område med hotell och ambassader.
Många dog då, nu skulle Nils prata med några av de som klarade sig med livet i behåll. Kanske skulle frågor komma om hur detta dåd påverkade deras vilja att rösta i det kommande valet i april?
Han hann aldrig ställa sina frågor, med mikrofon i handen utanför en libanesisk restaurang kom två män hastigt upp bakifrån och en avlossade ett skott med ljuddämpad pistol.
Rakt i bakhuvudet på Nils Horner.
En ren avrättning.
En feg oförlåtlig handling.
Idag tar en obskyr "organisation" på sig dådet med motiveringen att han var spion för brittiska MI6.

En svensk journalist, med stort säkerhetstänk är död.
En välbekant röst från Sveriges Radios sändningar är tyst.
En attack på det fria ordet, på själva grunden i begreppet demokrati.

Jag blev mycket tagen av denna nedslående nyhet, hans röst var så bekant, från alla platser där krig, naturkatastrofer eller andra omtumlande händelser hände, dit kom Nils bland de första.

Vi är många som saknar dig, du berättade vad du såg, du pratade med folk på gatan, du var empatisk och samtidigt skarpt analytisk. Du var opartisk.
Inte bara SR, utan hela Sverige har förlorat en av sina allra bästa journalister/reportrar.

Tack för det du gav, Afghanistans kvinnor och unga flickor som du brydde dig alldeles extra om kommer säkert att också sakna ditt intresse för att sprida deras ord till omvärlden, instängda och förtryckta som de är.

Pest eller kolera, vilket väntar Syrien?

Jag skrev i förrgår att jag inte längre är övertygad om att Bashar al-Assads regim skall bort från makten i Syrien som det ser ut just idag.
Hur kan jag vara så rå undrar ni?
När man sett de skoningslösa och urskiljningslösa bombningarna av bostadskvarter som al-Assads stridsvagnar, kanoner, helikoptrar och stridsflyg genomför, hur kan man då rättfärdiga hans fortsatta existens?

Den Fria syriska armén som började kampen mot al-Assads styre är idag inte längre på väg att tippa över maktbalansen till sin fördel, som det såg ut för kanske ett halvår sedan. Tyvärr.
För tyvärr har en tredje part blandat sig i leken, uppmuntrade över att manöverera i stora områden med politiskt kaos.

Militanta islamister utifrån, har skaffat sig en allt starkare ställning på slagfälten, jihadister inspirerade av al-Qaida finns i grupper som Islamska staten Irak och Syrien (ISIS) och al-Nusra.
De vill upprätta en islamistisk stat som täcker Syrien och Irak där det också råder kaos och dödligt våld.
De är alla sunnimuslimer, som ser shiamuslimska Iran och naturligtvis Israel som sina primära mål efter att ha tagit makten i Syrien och Irak, om de nu gör det, vilket jag utifrån min lekmannaposition inte tror.
Men det är målet de har, självmordspatruller utbildas för att föra jihad mot seger, senast igår dödades cirka 20 och skadades ett femtontal "elever" i en självmordsskola i ett av ISIS:s kontrollerat område i Irak.

Om ISIS och al-Nusra är alternativet till al-Assad, säger jag otvivelaktligen al-Assad.
Det bär emot, men vem vill se ett nytt talibanstyrt Syrien?

Om däremot den Fria syriska armén kan både bekämpa jihadisterna och hålla al-Assad stången och återta initiativet, så är de troligen det bästa alternativet.

Det här är inte lätt, när man bara sitter med ytlig information, men ändå kan dra egna slutsatser om gott och ont.

The Afghan women being pushed up against the wall - again.

Photo: Paula Bronstein, the Guardian.

Reading todays the Guardian, the blood in my veins freezes to ice, once again.

Because what is happening at the moment and will happen later this year, once the UN forces have pulled out of Afghanistan is scarying to tread.

And as always, the women are the victims, being forced back into their walled homes, under the wip of their masters, young girls having to leave their schools that would have educated them to see new possibilities and beyond the very low Afghan horizon.

When you read this articel, which is a must, you will realise yourself how "meaningless" it has been to have the UN forces present in Afghanistan, trying to bring human rights, democracy and justice for women to the country with stone-age-taditions.

And don´t come draging that old argument that "the West" are there to get lay their hands on oil or minerals. There is no oil or very little, minerals I do not know anything about.

On the other hand there are lots of opium to be harvested and sold to the West. Harvested by the Talibans and their "village-chiefs". And God knows who else? 

The talibans are already taking over, or being so powerful that a new Afghan law will allow men to attack their wifes, children ans sisters. Yes attack. Without having to fear judicial punishment.

"Hounor" killings, forced marriages and abuce within the family is back as in the bad old days.

"The most vulnerable people wont´get justice now" says the Guardian.

And if this wasn´t enough, the Justice ministry has floated a proposal to bring back stoning as a punishment for adultery.

Stoning? 

The women of Afghanistan live in a horrified world, which will get worse.