Kulturarvet Nimrud är pulvriserat. jag gråter.

Detta var en gång ett bibliskt kulturarv, oersättligt, som nu krossats i miljontals bitar av terrorgrupperingen IS i Irak. 

De har avsiktligt, metodiskt och utan förbarmande eller respekt för för andras kultur eller religion vandaliserat Nimrud i den nordliga centrala delen av Irak.

Nimruds historia går över 3000 år tillbaka i tiden och enligt Bibelns gamla testamente var Nimrud en assyrisk härskare som lät bygga Babels torn. 

Med tryckluftsborrar, släggor och dynamit demolerade, smulade, sprängde man sönder hela detta minnesmärke av svunnen kristen tid i Irak. Det är inte första gången som IS går lös på kristna symboler och lämningar i dessa delar som de med brutalt våld lyckats erövra.
Det är med vrede som jag sett detta på TV, det är dokumenterat och dessvärre verklighet.
Dagens Nyheter kallar detta för Kulturell Terror, IS gör det för att visa att de kan och inte skyr några medel. De vill orsaka ökade spänningar, större motsättningar religiösa grupper emellan.
Skall man se något positivt i dammolnen efter deras sprängningar är det väl att IS i Irak är på reträtt, sakta men säkert möter en mer samlad och motiverad irakisk armé, bestående av både shia- och sunnis, upp med bättre beväpning och ett stort flygunderstöd från många nationer i regionen och andra länder.
Men skövlingen av kulturskatter pågår, IS mosar allt som inte stämmer in på deras fullkomligt orealistiska omvärldsbild.
Jag mår illa av detta, jag är förbannad och jag fördömer de som lämnar sina nya länder för att uträtta religiösa idioters perversa nycker och idéer. Förbjud dem att återvända.
Även världen mår illa av detta.
Vi lever nu, året är 2015.

Kurdistans flagga - hur länge får den vaja?

Vem trodde för några månader sedan att den irakiska delen av Kurdistan, kanske är på väg att bilda en egen kurdisk stat? Få om någon skulle jag tro.
Men i och med sunni-fundamentalistiska ISIS framfart, ja segertåg inte bara i delar av Syrien men även i norra Irak, så står Irak inför risken att falla i tre delar. En uppenbar risk. Med Bagdad och delarna i syd, sydost som shia-Irak, Kurdistan i nordost som Kurdistan och Sunni-Irak styrda av ISIS i norr och nordväst.
Visst där finns fickor i sunni-delen, men de flesta är bortsopade av ISIS. Kristna, yasidier, shia och andra minoriteter fick valet att konvertera, betala en otrohetsskatt eller möta svärdet.
De som inte hann undan flydde upp i bergen under vidriga förhållanden, törst, svält, hetta, umbäranden och smärtan av att ha fått lämna allt - allt, de mördades brutalt.
Många kom i pyamas. Hela deras liv,  blev upprivet och sönderslitet av fanatiska jihadister.
USA fattade snabbt beslutet att militärt attackera ISIS vid Sinjar-bergens fot, samtidigt som man släppte tonvis med mat och vatten till de nödsällda. England skickar också mat, numera skickar också Frankrike vapen till Kurdistan liksom även USA gör, för att kurderna skall kunna försvara huvudstaden Erbil och sin autonoma del.
Som kanske är på väg att bli en egen kuridsk stat? Här bor cirka 6 miljoner kurder, i Turkiet, Iran och Syrien bor ytterligare miljoner kurder.
Men det irakiska Kurdistan har kontroll över stora oljetillgångar, liksom gas. Man får vapen, man stärks, man tar emot flyktingarna av alla religioner från Mosul och dalen norr om den staden. Man rustar för att stå på egna ben, helt egna ben.
Och detta i sin tur, öppnar för att ett suveränt Kurdistan, som evigheters tider varit förtryckta, förföljda, isolerade av moraliska, religiösa, ekonomiska skäl, detta av centralmakten i Bagdad.
Glöm inte att kurderna har varit utsatt för ett mer eller mindre folkmord av Bagdad, ca 180 000 kurder har mördats enbart på grund av att de inte är araber, eller för att de försöker bevara och försvara sin kultur och identitet och inte minst för sin kamp för självständighet.
Samma trauma som judarna genomgick innan de fick ett land, innan de kom hem igen - till Israel.
Kanske får vi två länder (Israel och Kurdistan) som står på egna ben, demokratiska med egna tankar och en egen vilja, i en region präglad av ökad våld och interna stridigheter.

Hamas - sviker sina egna.

Det räcker med att titta på denna bild, Hamas skjuter sina raketer från tätbefolkade områden.
Tror man att det är en Photoshop-manipulerad bild så kan man kanske ta en titt på denna video som den indiska tv-stationen NDTV här visar.

Tvivlar du fortfarande, gå ut på nätet och du kommer att hitta fler reportrar som visar hur Hamas medvetet lagt sina tillfälliga avskjutningsramper i bostadsområden, FN-skolor och nära sjukhus.
Det här indiska inslaget visar ett bostadsområde.

I mitt tycke, hyser jag ett förakt för Hamas, som utsätter sitt eget palestinska folk för död, lidande och förstörelse.
För vad är det annars det handlar om?
I civila kläder smyger man upp ur sina underjordiska tunnlar, laddar raketerna, täcker över dem med lite olivkvistar och fjärr-avskjuter dem. Sedan återvänder man ner i sina gömslen.
Och väntar på den israeliska vedergällningen, som inte kom i detta fall, men som ofta kommer.
Vem har man då tänkt på hos Hamas?
De som bor i husen intill avskjutningsplatsen?
Icke alls.
På sig själva.
Varför är man då så cyniska.
Enkelt.
Man vill vinna världens sympati, medlidande och samtidigt skapa ett förakt för Israel.
Ju fler sönderslitna barn och kvinnor som världens media visar upp, ju bättre för Hamas.
Tyvärr är jag rå och iskall här.
Hur många av de rapporterat civila var egentligen civilpersoner? Då Hamas springer omkring i civila kläder eller utklädda till kvinnor?

Det finns utrymmen utanför de befolkade områdena där man kunnat gräva ner raketer och missiler och kvickt kunnat föra upp dem för att snabbt skjuta av dem mot Israel.
Men det har man inte gjort. Avsiktligt inte gjort.
Hamas har valt platser där folk bor, de vill skapa ofrivilliga "martyrer" av de helt oskyldiga palestinierna, som vid det här laget, måste vara trötta på Hamas.
Och Israel förstås.

För att avsluta denna dräpa, så kan jag konstatera att det förmodligen hadlar om något annat än den gamla konflikten med Israel, det handlar troligen mer om konflikten shia-sunni??
Egypten och Saudi har indirekt stöttat Israel, Arabförbundet har inte sagt ett knäpp.
Qatar och Turkiet backar Hamas.

Titta nu på denna indiska video och döm själva, civila Hamas-fegisar låter de egna ta smällen.

ISIS, jihadister med is i blodet.

Först Syrien, nu Irak.
Militanta islamister, jihadister med våld, förtryck, mord och total hänsynslöshet i förarsätet tar över större och större områden i Irak, i det som man kanske skulle kalla en blixtoffensiv.
Sprungen ur inga förvarningar alls, åtminstone här i väst.
Bäst att tillägga är kanske, att jag långt ifrån ser mig som vare sig är politiskt insatt, historiskt bevandrad, klanmässigt intresserad eller speciellt upplyst person om suniter resp shiiter.
Jag bara ser och hör, reagerar, funderar och vill vädra mina slutsatser.

Eftersom kurderna i nordöstra Irak säkerligen är för militärt starka och sammanhållna, lär den delen klara sig undan svåra strider, likaså den södra och sydöstra delen där shiiterna håller ihop och aldrig skulle tillåta ett sunimuslimskt angrepp, de har redan idag beväpnat frivilliga i tusentals, som nu marscherar norrut för att möta det sunnidominerade ISIS.
Bagdad kan, i stunden, ses som hotat, men ISIS kan nog "få nöja" sig med de delar de redan erövrat, med bl a städerna Mosul och Tikrit som ess i kortleken.
Får de sedan en attack "i ryggen" från Iran, som inte stillatigande sitter och tittar på, läs vad
Tehran Times har att säga, så kan den tillfälliga "promenadsegern" ta ett abrupt slut.
Och, skulle sedan den shiamuslimske premiärministern i Irak Nuri al-Maliki bli lyhörd och få amerikanskt drönarunderstöd får ISIS det svårt att hålla samman.

ISIS som betyder Islamska Staten Irak och Syrien, har redan stött på kraftigt motstånd efter tidigare framgångar i Syrien, där man kom in som en av, president al-Assad, välkomnad terroristgrupp som mer bekämpade de rebeller som stred mot den syriska statsmakten än mot själva statsmakten i sig.
Rebeller som nu såg två fiender mot sig, dels al-Assads regimtrupper och dels al-Qaidainfluerade ISIS.
Som sagts så har nu ISIS i Syrien försvagats, efter kraftigt militärt motstånd, men även folkligt raseri mot deras metoder med systematiska avrättningar och förbud mot allt, utom att läsa koranen.

Möjligen har stora delar av de mångnationella ISIS-trupperna förflyttats till Irak för att skapa kaos, död och förintelse där istället.

Irak ja. Låt oss hoppas att landet inte splittras i tre delar, efter dessa objudna "gästers" intåg i landet.
Svartklädda, maskerade och tungt beväpnade unga män som kom till Syrien och Irak för att dö, kan om det vill sig illa just göra det.
Varthän de annars skall ta vägen, eftersom det knappast är troligt att de får ett permanent fäste i Irak, det återstår att se. Möjligen Afghanistan när det börjar falla sönder igen? Hoppas inte.

Sunnimuslimer i gemen, har jag förstått, vill inte ha sharialager, men stödjer för stunden dessa ISIS-grupper för att de vill slåss mot shiiterna. Jag har svårt att se att sunnis vurm för det stridslystna jihadisterna skulle bestå över en längre tid, när de själva börjar inse vad de får försaka i form av tidigare vunnen frihet.

Flickor får inte gå i skolan, kvinnor får inte lämna hemmet utan mannens tillstånd, barnäktenskap med en nedre åldersgräns på 9 år kan bli verklighet, mannen, ja mannen på gatan och i kaféet får inte lyssna på musik eller titta på fotboll, regler och lagar skärps till sin yttersta gräns, med dödsstraff, stening, avhuggna händer och annat för oss helt främmande, som vardag.
Religionsfriheten upphör, vad skall hända med de hundratusentals kristna som bor i områden dominerade av sunniter? De kommer av ISIS att betraktas som smutsiga hundar och går en säker avrättning till mötes om de inte hinner fly.

Så för att sammanfatta, även om det ser mörkt ut idag, ser det inte så ljust ut, som kan förledas tro, för jihadisterna i ISIS. Terror kan aldrig i längden löna sig.

Funderade gjorde: Olle Q