Boris Nemtsov avrättad i Moskva.

Har man fel åsikt om hur landet styrs och sköts, ja då råkar man illa ut, riktigt illa ut.

Som Boris Nemtsov, regimkritikern i Ryssland, som i lördagskväll med fyra skott kallblodigt sköts ihjäl i centralaste centrala Moskva. Nära Kreml.

Han kom och gick på en bro, en stor skåpbil kryper sakta efter, kör plötsligt upp, den övervakningskamera som filmat det hela ser inte vad som händer bakom skåpbilen, samtidigt dyker en personbil upp, även den stannar och även här är detaljerna oklara.

Mörker, avstånd, skymd sikt gör att ingen kan fastställa hur många de var, mördarna.

Boris Nemtsov skulle publicera välgrundade fakta om att Ryssland visst är militärt involverade i det som sker i Ukraina, då avrättas han av okända. Att dra paralleller är inte svårt.

Nåra timmar efter dödsskotten tränger polis in i hans bostad och beslagtar dator, hårddiskar och annat som kan innehålla känsliga, för Ryssland och Putin avslöjande uppgifter.

Klimatet i Ryssland hårdnar.

Regimkritiker mördas, detta är inte första gången.

Precis som ISIS så kör regimen med skrämseltaktik, att få människor tysta genom terror och våld.

Vem, vilka vill umgås med sådana nationer och personer? Inte många.

Teckningen ni ser här gjorde jag i stort sett samtidigt som jag nåddes av nyheten om Nemtsovs död.

Teckningen är skickad till DN.

Bloddränkta IS i Libyen.

Jag försöker smita undan alla de obehagliga, motbjudande och avskyvärda händelser som dagligen hamnar i våra datorer och mobiler. I media över huvud taget.
Men jag kommer inte undan, jag vill inte egentligen komma undan. För att sticka huvudet i sanden hjälper inte mig eller de stackars krakar som ses på denna bild. Vad jag, med viss framgång, lyckats hålla utanför denna blogg under årens lopp är just denna typ av inlägg.
Men jag är en människa av kött och blod, jag måste få dela med mig av det som gör mig så illa att jag nästan kräks - då oskyldiga människor skall slaktas bara för att de har fötts med en annan tro än mördarna själva tror sig besitta.
Här på denna bild har 21 egyptiska kopter, kristna kopter, gästarbetare från en fattig by i norra Egypten, precis beordrats på knä, för att i nästa ögonblick få sina halsar avskurna.
21 oskyldiga, unga familjefäder, underbetalda gästarbetare, i ett en gång rikt land - Libyen. Ett land som idag är på gränsen till kollaps, ekonomiskt, strukturellt, administrativt och rättsligt.
Klaner härjar och bekämpar varandra, regioner, städer byter "herrar". Industrin, infrastrukturen är nästan helt i spillror. Laglösheten har inga gränser, fanatism, religiös och annan vidskepelse får fritt spelrum.
IS eller ISIS har etablerat sig här, lokala "förmågor" vad jag kan förstå ligger bakom.

De citat som finns här ur Koranen 8:12 har jag inte läst, är inte något jag "står bakom", förmodligen stämmer citaten, men inte min åsikt om Koranen. Jag kan den inte.

Lider med de anhöriga i den nordliga lilla byn i Egypten som förlorat 21 familjefäder.
Ett par ord till IS; om ni tror att vi skräms till tystnad - glöm det.

November

Ingen på dessa breddgrader kan ha undgått att vi lever i den gråaste, mörkaste och kanske mest trista av månader - månaden November.
Det är inte bara ebola, MH17, ISIS eller Förbifarten i Stockholm som förmörkar vår vy och orsakar depressioner hos vissa, sömnlöshet hos andra - det är också vädret, årstiden och saknaden efter sol.

Personligen klarar jag detta bättre än många andra, jag vantrivs inte, njuter inte heller, men kurar lite i skydd av dimmor och mörker.
Plockar fram ett korsord, en bok eller placerar mig vid datorn.
Ibland blir det tv-tittande och Dagens Nyheter bygger på lite av kunskapen om omvärlden.
Med andra ord, jag har det ganska gott under november månad, knastrar sedan kakelugnen och det finns ett gott vin att läppja på, ja då rider man ganska snabbt ut denna trista månad, som om lite drygt 30 dagar slår över till hopp om ljusare tider igen. Den 21 december är dagen.
Då börjar det så sakteliga mörkna på södra halvklotet, medan vi här uppe kan skönja aningen längre dagar in i början av januari.

Men som gubben här ovan, det finns de som lider. De som deppar och de som hukar under moln och duggregn. Håll ut, framtiden är ljus.

Misstänkta terrorister grips i Australien. Och resten av världen.

Foto: ABC News

IS, ISIL eller ISIS, oavsett vad du kallar dem, det är lika illa ändå, de får det allt tuffare utanför "sina gränser."
Deras s k kalifat växer inte nämnvärt. En framstöt i Syrien mot den turkiska gränsen är väl den senaste landvinningen som rapporterats. Men turkarna lär inte lägga några fingrar emellan, utan står redo.

Vad som däremot händer, internationellt för dem, utanför Irak-Syrien är en frukt av sommarens illdåd begångna i just den regionen.
I Tyskland står en 20-åring inför rätta efter att radikaliserad återvänt, en annan mindre grupp av jihadister är också misstänkta och förhörs.
I Norge avvärjdes ett hot från en "grupp" IS-sympatisörer i somras, där de skulle gripa en slumpvald familj och avrätta den inför kameran.
I Australien, varifrån bilden ovan är hämtad, gjordes en stort gryningstillslag mot misstänka IS-sympatisörer/återvändare både i Sydney och Brisbane. En räd som fick stor uppmärksamhet i media här hemma, trots påträngande eftervalsfrågor.
Anledningen lär nog vara att, det även för oss här i Europa, går upp att dessa figurer som fått våldet på hjärnan, inte bara är av europeiskt ursprung utan även kommer från andra världsdelar.
Oftast söner till helt laglydiga och arbetsamma invandrare/flyktingar från den muslimska världen.

Problemet med IS växer, många tycker att man målar fan på väggen, men vänta till den dag då våra underrättelsetjänster missar någon med svärd och videokamera, då står vi där och klagar.
Det är därför bättre att vi stöder våra respektive nationers motsvarigheter till NSA, GRU mm så slipper vi konfronteras med blod och död på vår egen hemmaplan.
Det räcker med att vi försöker skydda de som är utsatta i Irak/Syrien och ta emot de som vill söka skydd här hos oss.

ISIS sätter skräck i Syrien.

Detta är fasansfulla bilder från Syrien, efter att extrema muslimska ISIS varit på besök.

Det är mig egentligen främmande att dela med sig av sådana här bilder, men de av mina läsare som tycker det är för mycket - jag bara måste, vi bara måste få veta vad som pågår.

Så enkelt är det, ingen, inte ens den/de som vill vara i fred och inte veta något om ondskan i världen, måste få veta att det nu under de senaste månaderna är värre än på många, många herrans år.

Det skrämmande idag, både med den ryska smyginvasionen av östra Ukraina, men än värre är det med den "nya" terrororganisationen, jihadistiska ISIS, som är förblindad av hat mot allt som de lärt sig inte är "rätt", eftersom de själva uppfattar som bärare av den "rätta tron."

Alla som inte delar den, vill man inte dela framtiden med, utan de skall fördrivas, omvändas eller dö. Många massakrer på helt oskyldiga, kristna, yasidier, assyrier, shiiter och andra har inträffat under ISIS framryckningar i norra Irak.

Vad vi mer eller mindre glömt är att de även finns i Syrien, där har de sått splittring bland oppositionen mot al-Assads regim. De har tagit över i stora områden, ända upp till gränsen mot det sekulära Turkiet. 

I sitt syriska erövringståg har de tagit kontrollen över oljefält, gasfyndigheter. Andra inkomstkällor är kidnappningar och bortrövandet av människor i humanitära hjälporganisationer som försöker hjälpa de miljontals syrier som behöver hjälp.

Tänk er tre miljoner syrier är på flykt, har tvingats bort från sina hem, deras familjer har splittrats, det dagliga livet är slut. Nu gäller det för dem att finna någonstans att bo.

1,15 miljoner!!! har flytt till lilla Libanon, över 800.000 till Turkiet och drygt 600.000 till Jordanien.

Är detta något som ISIS bryr sig om? Icke alls.

För dom gäller det att hitta de som inte följer deras medeltida religösa uppfattning om vad som är rätt och inte, de som bryter mot det, ovetandes, okunniga om det, de fångas in. De flesta avrättas på ett bestialiskt sätt.

Att lyssna på musik, att som kvinna inte skyla dig rätt, att röka en cigarett, att opponera sig räcker.

Pang, och du är död.

ISIS är en välorganiserad, välbeväpnad, väloljad, välbärgad och välmotiverad mördar-tsunami som drar fram genom Irak och Syrien, vilket land blir det här näst, kalifatet skall ju omfatta hela det område som muslimer lade under sig i Nordafrika, i södra Europa inklusive hela Spanien.

Det som skrämmer mig är den dag då de står vid porten till Jerusalem och Israel, då kommer helvetet på jorden att bryta ut, om inte tidigare.

Men nu vill jag inte driva olyckskorpen inom mig längre.

Det går inte att med sofistikerade och målsökande bomber och raketer att nå ISIS kalla krigare. De lär sig att undvika sina Toyota-vans under dagtid och kanske röra sig med andra fordon nattetid för att undgå upptäckt?

Kanske så många som 500 av dessa halshuggningsglada krigare kommer från Storbritannien, 150 från Australien, från Sverige kanske ett 30-tal?? Andra västeuropeiska länder har också många, ofta välutbildade ungdomar som gett sig iväg, för att ryckas med i en framgångsrik våg av blod och våld. När dessa återvänder vet vi inte vad som kommer att hända?

Det bästa vore att dra in deras pass, att vässa säkerhetstjänsten vår och andras för att spåra deras förehavanden.

ISIS är och kommer att förbli ett hot mot alla som vill leva i fred och frihet att tycka, tänka och säga vad de vill. 

Kurdistans flagga - hur länge får den vaja?

Vem trodde för några månader sedan att den irakiska delen av Kurdistan, kanske är på väg att bilda en egen kurdisk stat? Få om någon skulle jag tro.
Men i och med sunni-fundamentalistiska ISIS framfart, ja segertåg inte bara i delar av Syrien men även i norra Irak, så står Irak inför risken att falla i tre delar. En uppenbar risk. Med Bagdad och delarna i syd, sydost som shia-Irak, Kurdistan i nordost som Kurdistan och Sunni-Irak styrda av ISIS i norr och nordväst.
Visst där finns fickor i sunni-delen, men de flesta är bortsopade av ISIS. Kristna, yasidier, shia och andra minoriteter fick valet att konvertera, betala en otrohetsskatt eller möta svärdet.
De som inte hann undan flydde upp i bergen under vidriga förhållanden, törst, svält, hetta, umbäranden och smärtan av att ha fått lämna allt - allt, de mördades brutalt.
Många kom i pyamas. Hela deras liv,  blev upprivet och sönderslitet av fanatiska jihadister.
USA fattade snabbt beslutet att militärt attackera ISIS vid Sinjar-bergens fot, samtidigt som man släppte tonvis med mat och vatten till de nödsällda. England skickar också mat, numera skickar också Frankrike vapen till Kurdistan liksom även USA gör, för att kurderna skall kunna försvara huvudstaden Erbil och sin autonoma del.
Som kanske är på väg att bli en egen kuridsk stat? Här bor cirka 6 miljoner kurder, i Turkiet, Iran och Syrien bor ytterligare miljoner kurder.
Men det irakiska Kurdistan har kontroll över stora oljetillgångar, liksom gas. Man får vapen, man stärks, man tar emot flyktingarna av alla religioner från Mosul och dalen norr om den staden. Man rustar för att stå på egna ben, helt egna ben.
Och detta i sin tur, öppnar för att ett suveränt Kurdistan, som evigheters tider varit förtryckta, förföljda, isolerade av moraliska, religiösa, ekonomiska skäl, detta av centralmakten i Bagdad.
Glöm inte att kurderna har varit utsatt för ett mer eller mindre folkmord av Bagdad, ca 180 000 kurder har mördats enbart på grund av att de inte är araber, eller för att de försöker bevara och försvara sin kultur och identitet och inte minst för sin kamp för självständighet.
Samma trauma som judarna genomgick innan de fick ett land, innan de kom hem igen - till Israel.
Kanske får vi två länder (Israel och Kurdistan) som står på egna ben, demokratiska med egna tankar och en egen vilja, i en region präglad av ökad våld och interna stridigheter.

ISIS, jihadister med is i blodet.

Först Syrien, nu Irak.
Militanta islamister, jihadister med våld, förtryck, mord och total hänsynslöshet i förarsätet tar över större och större områden i Irak, i det som man kanske skulle kalla en blixtoffensiv.
Sprungen ur inga förvarningar alls, åtminstone här i väst.
Bäst att tillägga är kanske, att jag långt ifrån ser mig som vare sig är politiskt insatt, historiskt bevandrad, klanmässigt intresserad eller speciellt upplyst person om suniter resp shiiter.
Jag bara ser och hör, reagerar, funderar och vill vädra mina slutsatser.

Eftersom kurderna i nordöstra Irak säkerligen är för militärt starka och sammanhållna, lär den delen klara sig undan svåra strider, likaså den södra och sydöstra delen där shiiterna håller ihop och aldrig skulle tillåta ett sunimuslimskt angrepp, de har redan idag beväpnat frivilliga i tusentals, som nu marscherar norrut för att möta det sunnidominerade ISIS.
Bagdad kan, i stunden, ses som hotat, men ISIS kan nog "få nöja" sig med de delar de redan erövrat, med bl a städerna Mosul och Tikrit som ess i kortleken.
Får de sedan en attack "i ryggen" från Iran, som inte stillatigande sitter och tittar på, läs vad
Tehran Times har att säga, så kan den tillfälliga "promenadsegern" ta ett abrupt slut.
Och, skulle sedan den shiamuslimske premiärministern i Irak Nuri al-Maliki bli lyhörd och få amerikanskt drönarunderstöd får ISIS det svårt att hålla samman.

ISIS som betyder Islamska Staten Irak och Syrien, har redan stött på kraftigt motstånd efter tidigare framgångar i Syrien, där man kom in som en av, president al-Assad, välkomnad terroristgrupp som mer bekämpade de rebeller som stred mot den syriska statsmakten än mot själva statsmakten i sig.
Rebeller som nu såg två fiender mot sig, dels al-Assads regimtrupper och dels al-Qaidainfluerade ISIS.
Som sagts så har nu ISIS i Syrien försvagats, efter kraftigt militärt motstånd, men även folkligt raseri mot deras metoder med systematiska avrättningar och förbud mot allt, utom att läsa koranen.

Möjligen har stora delar av de mångnationella ISIS-trupperna förflyttats till Irak för att skapa kaos, död och förintelse där istället.

Irak ja. Låt oss hoppas att landet inte splittras i tre delar, efter dessa objudna "gästers" intåg i landet.
Svartklädda, maskerade och tungt beväpnade unga män som kom till Syrien och Irak för att dö, kan om det vill sig illa just göra det.
Varthän de annars skall ta vägen, eftersom det knappast är troligt att de får ett permanent fäste i Irak, det återstår att se. Möjligen Afghanistan när det börjar falla sönder igen? Hoppas inte.

Sunnimuslimer i gemen, har jag förstått, vill inte ha sharialager, men stödjer för stunden dessa ISIS-grupper för att de vill slåss mot shiiterna. Jag har svårt att se att sunnis vurm för det stridslystna jihadisterna skulle bestå över en längre tid, när de själva börjar inse vad de får försaka i form av tidigare vunnen frihet.

Flickor får inte gå i skolan, kvinnor får inte lämna hemmet utan mannens tillstånd, barnäktenskap med en nedre åldersgräns på 9 år kan bli verklighet, mannen, ja mannen på gatan och i kaféet får inte lyssna på musik eller titta på fotboll, regler och lagar skärps till sin yttersta gräns, med dödsstraff, stening, avhuggna händer och annat för oss helt främmande, som vardag.
Religionsfriheten upphör, vad skall hända med de hundratusentals kristna som bor i områden dominerade av sunniter? De kommer av ISIS att betraktas som smutsiga hundar och går en säker avrättning till mötes om de inte hinner fly.

Så för att sammanfatta, även om det ser mörkt ut idag, ser det inte så ljust ut, som kan förledas tro, för jihadisterna i ISIS. Terror kan aldrig i längden löna sig.

Funderade gjorde: Olle Q

Pest eller kolera, vilket väntar Syrien?

Jag skrev i förrgår att jag inte längre är övertygad om att Bashar al-Assads regim skall bort från makten i Syrien som det ser ut just idag.
Hur kan jag vara så rå undrar ni?
När man sett de skoningslösa och urskiljningslösa bombningarna av bostadskvarter som al-Assads stridsvagnar, kanoner, helikoptrar och stridsflyg genomför, hur kan man då rättfärdiga hans fortsatta existens?

Den Fria syriska armén som började kampen mot al-Assads styre är idag inte längre på väg att tippa över maktbalansen till sin fördel, som det såg ut för kanske ett halvår sedan. Tyvärr.
För tyvärr har en tredje part blandat sig i leken, uppmuntrade över att manöverera i stora områden med politiskt kaos.

Militanta islamister utifrån, har skaffat sig en allt starkare ställning på slagfälten, jihadister inspirerade av al-Qaida finns i grupper som Islamska staten Irak och Syrien (ISIS) och al-Nusra.
De vill upprätta en islamistisk stat som täcker Syrien och Irak där det också råder kaos och dödligt våld.
De är alla sunnimuslimer, som ser shiamuslimska Iran och naturligtvis Israel som sina primära mål efter att ha tagit makten i Syrien och Irak, om de nu gör det, vilket jag utifrån min lekmannaposition inte tror.
Men det är målet de har, självmordspatruller utbildas för att föra jihad mot seger, senast igår dödades cirka 20 och skadades ett femtontal "elever" i en självmordsskola i ett av ISIS:s kontrollerat område i Irak.

Om ISIS och al-Nusra är alternativet till al-Assad, säger jag otvivelaktligen al-Assad.
Det bär emot, men vem vill se ett nytt talibanstyrt Syrien?

Om däremot den Fria syriska armén kan både bekämpa jihadisterna och hålla al-Assad stången och återta initiativet, så är de troligen det bästa alternativet.

Det här är inte lätt, när man bara sitter med ytlig information, men ändå kan dra egna slutsatser om gott och ont.