Mitt yrkesliv som illustratör och målare måste ha ett avstamp någonstans, förutom då mina föräldrar som "försåg" mig med talangen att uttrycka mig mig i bild, så skänker jag en speciell person min djupaste tacksamhet - ingen mindre än, Eric Johannesson.
Tack Eric, du gav mig support, uppmuntran, stöd och energi, hopp och goda ord under åren på Berghs Reklamskola, år som för min egen del del blev lite hoppiga, men i slutfasen ändå hängde ihop så bra att jag fick en lång yrkeskarriär, precis i de fotspår som Eric själv trampat upp, eller uppmanat mig att följa.
Eric var min lärare under den första perioden 55-57, lärare i illustration och krokiteckning.
När jag efter några år utomlands återvände och hade klarat av lumpen, blev det Berghs igen, på kvällarna, Eric var kvar, lika uppmuntrande som tidigare.
Det var Eric som knuffade mig över räddslans vall ut i tecknandets värld.
En bättre förebild och större mentor kunde man inte ha haft.
Dräktstudier, tecknade på konditorier, Centralen och var helst man gick och stod, plus då krokin och uppgifterna att illustrera böcker ingick i utbildningen.
Eric förstod att tiderna skulle förändras, men hävdade att "han eller hon som inte tecknar kan aldrig lära sig se."
Jag inser att han hade rätt, hantverket är viktigt även då jag nu sitter framför en dator med Photoshop, Illustrator och en massa annat nyttigt innehåll.
Det är som att tecknandet är lika viktigt för en formgivare, konstnär som noterna för musikern och bokstäverna för författaren.
Eric förde genom sin liv som lärare på Berghs en allt för skymd tillvaro som illustratör och målare, jag anser att ordet eminent passar in på få, Eric tillhörde den lilla skaran, men hans CV är imponerande med både separat- som samlingsutställningar.
Han illustrerade flera böcker bl a Frans G Bengtssons Inför kvinna ställd.
Jag stötte ofta på Eric på tunnelbanan, han steg på i Västertorp och jag på station efter, Hägerstensåsen, inte sällan så hörde man något som raspade och skrapade, det var Eric som satt i en hörna, med sitt ringblock och sina japanska Pentel-pennor och tecknade.
Då ville jag inte störa, utan det blev bara en nick till hälsning.
Eric gick bort 1998.
Du får en nick nu också Eric, tack för att du öppnade dörren till den stora världen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar