Sagan om lyckan och olyckan.Det var en gång ett land, som inte längre finns. Det landet hette DDR.
Här promenerar Fru Z och Moster Ursel med barnvagnen full av glada lintottar på Rosenfelder Ring i Berlin-Lichtenberg i juni 1970.
Här går gemenskap före egoism, här går funktion före design och flärd. Här har det kollektiva tänkandet tagit plats i barnvagnen, en för alla, alla för en.
Här lämnades inte barnen vind för våg, här fick de omsorg, frisk luft och en första inblick i det samhälle som inte glömde någon, där alla var lika mycket värda.
Idag är dessa unga drygt 40 år gamla, kämpandes för att undvika arbetslöshet.
Och i sitt anletes svett, slitande för att klara avbetalningar på bil, lägenhet, hus och allehanda meningslösa prylar.
De drivs av den aldrig avstannande kommersialismens gripklor, de hetsas till beslut och ogenomtänkta inköp som ofta leder till relationskriser, social isolering och sjukdom.
Om de bara kunde minnas den här dagen i juni 1970, skulle de säkert fälla en tår.
Det var en gång ett land som inte längre finns...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar