Junkers Ju-52, en gammal bekant.

På den här bilden ser du "Tant Ju", en äldre skönhet i Lufthansa dekor över hansastaden Hamburg. Dit kom den efter många år i Ecuador och USA, det krävdes dryga 4000 arbetstimmar för att få henne i skick som ny, men i Hamburg har man energi och ett jävlar anamma.

Men nu till the BIG STORY - JAG HAR FLUGIT EN Ju 52!!!
Jo det har jag.

Gammal är äldst, jag är vad jag förstår två år yngre än Tant Ju, men en syrra (kanske fler?) till henne ägdes av Ahrenberg-flyg under femtiotalet. Den flög kvällstidningar Stockholm/Bromma - Jönköping.
Min släkt i Stockholm var bekant med Albin Ahrenberg himself och en dag så tillfrågades min mor, inte   jag, om jag skulle ha lust att åka en vända med tidningar till Jönköping?
Jag tackade givetvis ja, och blev på Bromma placerad på telegrafistens plats till vänster i maskinen längst fram precis bakom cockpit.
Tant Ju:s släkting var inte snabbheten själv, utan gled fram i en fart på något över 200 kmh om jag inte minns helt fel, låg höjd och ett sjuherrans oväsen från de tre motorerna.
När tidningarna lastats av, tror jag, lastades post ombord och vi flög åter till Bromma.
För mig som (kanske) trettonåring var det en stor svindlande upplevelse jag fått vara med om.

När nu min käre vän Lars-Erik i Sydney skickar en länk till ett reportage och en serie bilder i der Spiegel så blev jag påmind, kände hur stoltheten pumpar inom mig. Ryggen rätas upp.

Jag har minsann flugit en Ju 52, vem mer har gjort det???

Att skända en flagga.

Detta sker också i Sverige.
Under den uppmärksammade 1 majdemonstrationen i Jönköping där nazi-influerade Svenskarnas parti fick tillstånd att demonstrera såg jag på ett snabbt tv-klipp och här på bild, något jag aldrig trodde jag skulle få se i Sverige - skändandet av en flagga.
Efter ayatollornas maktövertagande i Iran, trampade mer eller mindre utkommenderade iranier på utlagda amerikanska flaggor, i Pakistan bränns flaggor, likaså i Somalia, Afghanistan och många andra länder.

Man kan visa avsky för en nation, en ideologi, en ledare, en uppfattning, ett ställningstagande, en religiös eller annan kontroverisiell fråga på många sätt.
Helst som vi ser det här, genom ord på plakat, slagord eller anförande vid möten.
Men att skända ett land genom att bränna, trampa på eller på annat sätt förstöra dess nationella symbol - flaggan - har jag aldrig lyckats förskona mig med.
Man har en mun att prata med, en hjärna stor eller liten att formulera sina ord med, gör då det.

Detta gäller svenska nazister, pakistanier eller vad de nu benämns eller kommer ifrån.

EU:s flagga är Europas flagga och betyder lika mycket för fred, sammanhållning och fri rörlighet i vår världsdel som den svenska flaggan betyder för motsvarande rättigheter inom vårt eget land.
Punkt slut.

För övrigt tänker jag rösta i Europaparlamentsvalet den 25 maj, det är min demokratiska rättighet att försöka påverka, de som river sina röstsedlar mot bättre vetande, kom inte och klaga på beslut som ni inte gillar, ni sitter på läktaren.