Mitt kära gamla Hammarby IF är i kris, Bajen kommer allt längre från en kvalplats tillbaka till Allsvenskan, medan konkurrenterna närmar sig under från, släpandes på sina förhatliga streck.
Att det skall vara så svårt är kanske inte alls märkvärdigt, har man inte materialet att spela bättre än man gjort hittills denna säsong, då kan man inte begära mer.
Jag har försökt förklara bort, det som alltmer blir ett tydligt faktum, genom att skylla på stolpe eller ribba ut. Och visst har det i vissa matcher varit ett faktum.
Men i det långa loppet så saknas det kanske de kvaliteter som krävs för att vara topp tre.
Med en glänsande ny arena klar, 10,500 säsongsbiljetter sålda och ett hopp om en snabb vändning så skulle vara så nödvändigt för denna min klubb, så är det bara att inse sakers realitet.
Thomas Dennerby skall inte få stryk av mig än, Berhalters skola och läxor sitter fortfarande kvar i laget och det tar tid att förändra, förnya och förbättra ett helt lag på närmare 25 spelare.
Så avskriv helt enkelt, d v s om Bajen inte får en Lidners knäpp och de andra snubblar gång efter annan, alla tankar på kval eller avancemang, godta Ljungskile, Värnamo och Ängelholm ett år till.
Låt klubben rusta, rensa och reparera, stärka laget med egna förmågor i någon utsträckning och med bra förmågor från annat håll.
Ta tiden som krävs, för det krävs tid. Inget annat än tid hjälper.
Dennerbys trollspö får vi förhoppningsvis se svingas inför och under nästa säsong.
Det är Bajens bittra verklighet. Eller....?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar