Vi tog en tur med buss 100 och hamnade mitt i smeten i forna Västs centrum, bytte till 521 och passade på att titta på Checkpoint Charlie, en säker turistfälla för de som inte var med när det var verklighet. Och det var jag åren 1962, 1971, 1981 och 1988. Då var det inte utan hjärtklappning man kollades av stränga östtyska folkpoliser, man kunde ju ha en 10 marks DDR-sedel kvarglömd i fickan.Alltnog tillbaka till 2010, vi traskade via en loppis vidare till Berliner Museum, ett museum för modern konst, passerade även det polisbevakade judiska muséet.
Väl framme hamnade vi i en riktig gottebod med konst. Flera våningsplan, öppet, ljust varvat med mer slutna intima rum med konst som passade det återhållsamma.
Vi började med en god lunch, varm soppa och en Berliner Pilsner. Prisnivå? Ja lite drygt hälften av vad Moderna Muséet i Stockholm tar.
Ett woooaaaawww....... hördes från samtliga när vi upptäckte italienaren Emilio Vedovas unika verk från 1964!Japp, 1964 var året. Han kallade sin samling för "Absurd Berlin Diary 1964".
Efter sitt besök i Berlin då, redovisar han här sina dagboksmålningar i vilt abstrakta verk uppsågade i olika formar, dels hängande i taket, stående på golvet eller stickandes ut från en vägg högt som lågt.
Det var som att vandra i en labyrint av målade dukar, inne bland dem, tredimensionellt så det sjöng härligan om det.
Vi tillbringade lång tid här inne, en upplevelse som man bara kan känna på plats.
Aino betraktar, eller ska vi säga utbyter blickar med kvinnan på en av Michael Schmidts foton.Lägg till Berlinische Museum på din besökslista om du besöker Berlin. Och glöm inte Hamburger Bahnhof, scrolla ner en bit här så hittar du våra intryck från besöket där.
Foto: Olle Q @
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar