Så får det bli.
En illustration till, som egentligen hör hemma på min illustrationsblogg, men som genom sitt direkt politiska innehåll ändå hamnar även här.
Jag blir upprörd över Rysslands och herr Putins konsekventa förnekande av sin militära närvaro i Donetskregionen.
Dessa lögner, sticker i ögonen på mig, igår fick trettiotalet oskyldiga besökare på en marknad i Marieopul sätta livet till när granater avfyrade från de sk "seperatisternas" sida.
Inget land i Europa kan tillåta en granne att invadera sitt eget land utan att vi andra reagerar. Det finns de som kanske försvarar en sådan handling, men de som inte gör det måste höra av sig och markera med de medel de har till buds.
Visst, jag medger, den medvetna propagandan från bägge sidor i en konflikt kan förleda dig och tro på saker och ting som är helt felaktiga.
Men i denna konflikt kan t o m en vanligt dödlig gubb i Sverige förstå att den militära kraft som de reguljära ukrainska styrkorna möter inte enbart "separatisters förmåga" utan att de får kraftigt bistånd i form av vapen och soldater från annat håll.
Vilket håll?
Jo, Ryssland.
Träd fram Putin, visa lite stolthet och erkänn att ni vill sätta ännu en kil i det ukrainska bygget, ni är rädda och förnedrade över att Kiev valde en annan sida.
Men erkänn då det, nu är ni bara bleka och fega.
Putte träd fram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar