Skriver om det jag känner för, intresserar mig för och vill föra till torgs med en stilla förhoppning att få en reaktion. Writing about whatever crosses my mind, what interests and concerns me. With the slight hope of getting a response.
Summa sidvisningar
lördag, januari 31, 2015
Möt den franska antisemitismens vidriga nylle....
Mannen här på bilden, Dieudonné M´bala M´bala, vågar inte göra det han helst av allt skulle vilja göra - en heil - utan visar lite fegt och diskret ett finger. *)
Läs DN:s förträffliga reportage om judeföraktets utbredning och ringa motstånd i Frankrike. Man tror inte sina ögon eller begriper helt enkelt inte att det kan få förekomma, dessutom inför jublande skaror av antisemiter.
OK, säger du - Charlie Hebdo då? Är inte det också rasistiska påhopp av olika slag, riktat både mot judar, muslimer, kristna, hinduer, präster, borgare, bönder, politiker och resten?
Jo visst är det så. Skillnaden, som jag ser den, är att satiren och klyschorna inte enbart riktar sig mot en minoritet eller folkgrupp, utan slår hej vilt kring sig. Smällarna blir inte lika kännbara, om man vet att det inte bara är min religion eller mitt ursprung som är under attack.
Men i detta speciella fall, har denne snedvridne, f d högerretorikern Dieudonné bytt sida och blivit vänsterpredikant, en skillnad som är liten, då de båda ytterligheterna näst intill möts där den politiska cirkeln sluts.
Jag ber er, läs artikeln, den är lång och kräver tid, men läs den.
Med tanke på att vi i denna vecka påmints om Auschwitz befrielse för 70 år sedan, i ett antal mycket gripande dokumentärer och reportage, så är denna ensidiga jakt och förföljelse av minoriteten judar i Frankrike rent av ett eko från den tid då Nazityskland hade som mest blod på sina händer.
Frankrikes delaktighet i judeförföljelserna och deportationen till dödslägren är också belagd och måste kännas för fransmän när de blir påminda om sina egna band med Hitler.
Förnekelsen av förintelsen, skuldbeläggandet av att allt ont är judarnas fel, att gaskamrarna inte fick jobba färdigt är isande bevis på att nazistiska idéer aldrig sopats bort från Europa, utan dyker upp i olika schatteringar på höger-vänsterskalan i flera länder.
Vi som är liberalt sinnade ser hur de auktoritära krafterna närmar sig varandra, för att bara ta några exempel; Front National och grekiska Syriza hand i hand med Putins Ryssland.
Herre jösses hur ser vår framtid ut?
*) Att göra en nazistisk heil-hälsning är förbjudet, men i Frankrike har man ett alternativ, man har "quenellen", en rak arm nedåtriktad, inte uppåtsträckt. Samma syfte.
Personligen skulle jag vilja sitta ner tillsammans med denne hemske judehatare och se dokumentären som heter "Trikken till Auschwitz", en SvT-dokumentär som handlar om en enda judisk överlevande från Norge, ett Norge som var djupt förgiftat av nazism och där den offentliga ursäkten inte kom förrän i slutet av nittiotalet. Norge borde skämmas.
Men filmen handlar om en äldre överlevande mans rörande berättelse om en verklighet som Dieudonné M´bala M´bala inte vill vare sig höra eller se, än mindre erkänna. Den är inget snaskande i döda utmärglade kroppar, balar av hår, berg av skor, det är en berättelse i färg, filmad i nutid. Den är ljus, men med mörkret lurande närmare än vi tror.
Etiketter:
antisemitism,
Auschwitz,
Charlie Hebdo,
Dieudonné M´bala M´bala,
Frankrike,
Nazityskland,
Norge
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar