Koo Wee Rup

Koo Wee Rup är Bunurong-aboriginska för "plenty of blackfish", ungefär många svartfiskar.

Den lilla staden med ca 2.800 innevånare ligger lite drygt 60 km sydväst om Melbourne i delstaten Victoria, Australien.

Hela området där nu Koo Wee Rup ligger var från början sumpmark, men under 1880-talet när Great Southern Railway drogs fram här byggdes broar, det dikades ut, en kanal byggdes och man bestämde sig för att dränera delar av de stora sumpområdena.

Men två svåra översvämningar åren 1891 och 1893 försenade "återtagandet" av land.

Nya immigranter, främst från Holland och Italien erbjöds land och möjligheterna att odla marken. De lyckades, för idag är det ett mycket bördigt och rikt område med rotfrukt- och grönsaksodlingar. Fram till för några år sedan hade man en begivenhet här som kallades Potatisfestivalen, men potatisens betydelse har minskat och festivalen fick vika ner sig för bl a sparris. Precis som närbelägna Lang Land (se inlägg nedan) ligger Koo Wee Rup i Australiens största sparrisodlings distrikt. Här kan den som vill få en guidad tur under säsongen september till februari för att se och höra berättelsen om sparrisens förträffligheter.

Som sagt det finns delar av den ursprungliga sumpmarken kvar, i ett utsiktstorn kan man beskåda den.

Koo Wee Rup har ett Australian Rules fotbollslag, två skolor och ett gymnasium, ligger intill South Gippsland Highway, nära järnvägen och nära till storstaden Melbourne med sina 3,5 miljoner innevånare.

Har jag varit i Koo Wee Rup, svaret är ja.

Udda är nog rätta ordet

En enhjulig motorcykel tillhör nog det mer udda jag stött på, den finns uppenbarligen, här serverad dig i sin prydliga utrustning och kanske kryddat med frågan hur man klarar balansen.

Ön

Ön - fler ord än så kanske inte behövs, bilden togs för cirkus en vecka sedan. Sjö? Nyckelsjön.

Några minnesbilder

Det har varit mest grått och ljusfattigt under den senaste tiden, visst dagarna blir längre men utan sol blir det ändå murrigt och tämligen kontrastlöst. Här är några minnen från dagar som gått, speglandes de motiv som inbjöd till närkontakt. Det undre fotot är medvetet lite oskarpt och bör bjuda in till mer funderingar då, liksom att den övre bilden kanske få någon att rynka pannan.

Foto: Olle Q ©

Vilket klubbmärke

Skrev om denna lilla staden Lang Lang (nedan). Nämnde också att de har ett fotbollslag (Australian Rules Football). Här är deras fina klassiska klubbmärke, tyvärr har någon klåpare varit inne och stylat upp märket, med tassar och klor och ett slutresultat som jag inte ens vill visa. Detta märke däremot är i det närmaste ett perfekt grafiskt verk. Håll med om det.

Hundliv

Lars-Erik, den trogne bildfinnaren i Hurlstone Park, skickade mig denna bild, hämtad ur en bok med fotografier av den amerikanske fotografen Elliott Erwitt betitlad "DOGS".
Sammanlagt finns det 820 bilder på hundar i boken enligt L-E, med tillägget "den här från Kyoto är nog den roligaste".
Visst är den kul, lagom loppig och fint kornig.

Lang Lang

Lasse här är Lang Lang från luften. När du min käre bror i går undrade vad jag skulle ägna mig åt när öarna söder om ekvatorn var slut, svarade jag bestämt - geografi - ex Lang Lang och andra udda, okända små orter, men nu på bägge sidor ekvatorn.
Lang Lang besökte jag 1958, för att se den årliga begivenheten där - rodeon på annandag påsk.
Då var det fullt kring den arena du ser på bilden (den ovalt formade ringen), rodeontraditionen lever vidare och snart är det dags igen den 13 april närmare bestämt, arenan används också av stadens Australian Rules fotbolls-lag som håller till i Ellingbank & District Fotball League.
En liten stad med idag ca 1.500 innevånare ungefärligen 75 km sydost om Melbourne i Victoria, Australien. Ett rikt jordbruksdistrikt med köttdjur, mjölkdjur och en av landets största sparrisodlingsfält ligger runt just Lang Lang.
Ordet Lang Lang är aboriginskt och betyder Trädsamling eller Clump of Trees. Postkontoret i staden öppnades 1878 samtidigt med järnvägslinjens öppnande.
GM:s australisktillverkade bil Holden har testbanor för sina bilar förlagda hit, uthållighet- säkerhet- och utsläppstester genomförs på dessa banor.
Helt nära löper South Gippsland Highway som snabbt för dig till centrala Melbourne om du nu inte föredrar tåget.
För bara någon vecka sedan rasade nya bushfires i området (Gippsland), då hettan var hög och vinden stark, men någon ny katastrof hann de inte utvecklas till, då vädret slog om.

Nästa Kerguleanöarna

Detta är "huvudstaden" Port aux Francais på Iles Kerguelen i södra Indiska oceanen. Verkar det inbjudande för ett besök? Nja, dels är det en hårdvaluta som gäller här, nämligen euron.
Och sedan har vi klimatet, ögruppen ligger i the raoring forties, det är blåsigt, ständigt blåsigt, regn och snö och årets medeltemperatur kanske håller många borta : 7,9C, plus.
Ögruppen har många glaciärer och har därför som nämnts ett kallt klimat.
Huvudön heter Grand Terre och omges av nästan 300 mindre öar.
Från öarna är det ungefär lika långt till Sydafrika, som Australien och Antarktis. Det kallas Franskt översjöiskt territorium och har tillhört Frankrike sedan 1772. Ögruppen är 7215 km2 stor, dvs lika stort som Uppsala län, det är lätt att förledas att tro att den skulle vara mindre, så okänd som ögruppen är. Högsta berget heter Mont Ross och når 1850 möh.
Ön nämndes i samband med Volvo Ocean Race tidigare, då man seglade en etapp från Kapstaden till Fremantle, men i år går VOR längre norröver.
Kergulean är idag en fransk forskningsstation med runt 40 innevånare över vintern och ca 100 under sommarhalvåret. Bäst att tillägga är att det inte finns någon inhemsk befolkning. Sedan sextiotalet skjuts det regelbundet upp forskningsraketer i atmosfären.
Tidigare skeppskatter har landstigit, förökat och spritt sig, de lever på fåglar. Likaså finns en ganska stor grupp får, som blivit kvar från tider som svunnit.

Underskatta aldrig SJs vilja.

Vi tittade på alternativ för en tågresa Gnesta station - Karlstad C.

Det går ett Intercitytåg direkt kl 19.52, restid 2,23 timmar. Låter bra, snabbare än bilen, mer avslappnat och bekvämare.

Men titta här, SJ vill allas bästa, skulle vi missa 19.52-tåget så finns det en chans 20.45. Genröst med avgångar kan tyckas, men här är det inte direkttåg - utan:

Tåg Gnesta - Södertälje, byte till annat tåg Södertälje- Upplands Väsby, byte till nytt tåg Upplands Väsby - Arlanda C, byte till buss Arlanda terminal 5 - Örebro C med ankomst 02.15, här väntar nu en två och en halv timmes härlig vila på en bänk på busstationen innan ny buss avgår kl 04.45 Örebro C - Karlskoga busstation, sedan buss Karlskoga bstn - Karlstad busstation.

Ankomsttid 06.55, dagen efter avgången från Gnesta kl 20.45!!!!!

SJ vill väl, men här är det nog lite för mycken vilja och mindre omtanke. Restiden blir 10 timmar och 10 minuter. Dessutom dubbelt så dyrt som med direkttåget som tog en femtedels så lång restid.

Men miljövänligt är det? Eller? Mycket bussresande, kanske bättre med den egna bilen då.

Jungfruflygningen

Här taxar V Australias VH-VOZ, en Boeing 777-300ER ut från Sydney Airport för att strax lyfta mot Los Angeles på sin jungfruflygning.

Bilden togs av Chris Primmer på SAMB den 27 februari i år. Sydneys skyline i bakgrunden imponerar.

Ombord på denna flygning fanns bland andra Richard Branson högsta höns i Virgin-bolagen, där Virgin Atlantic, Australia Blue och V Australia ingår.

Njut av synen, det gör jag.

Våld på agendan.

Med anledning av att det planeras demonstrationer mot att Israel spelar tennis mot Sverige i Malmö den stundande helgen gick jag in på AFA:s hemsida för att se deras uppfattning om våld i samband med demonstrationer.

AFA betyder Antifascistisk Aktion med den högprofilerade devisen För Socialism mot Fascism.

AFA brukar i de flesta demonstrationer ha en militant grupp som bryter sig loss och får en fredligt menad manifestation att spåra ur. De flesta under de svartröda fanorna uppträder ofta maskerade, kastar sten, brandbomber, krossar fönster och bilar, sprejar och vandaliserar och inte minst misshandlar meningsmotståndare.

AFA är vidare kända för att resa runt, inom- som utomlands, där oroshärdar kan förväntas uppstå i samband med en olika manifestationer, för att där skapa kaos och allmän vandalism som slutresultat.

Så här står det på deras hemsida om begreppet våld:

"Våld kan vara mycket. Olagliga aktioner är ibland nödvändiga då dagens lagar ofta skyddar just det vi kämpar emot. Staten upprätthålls med våld från polis och militär och vi ser en rättighet i att försvara oss mot detta. Fascisterna är också mycket våldsbenägna och det kan vara nödvändigt att möta detta vid vissa tillfällen."

Vad är det de säger? - "... fascisterna är också mycket våldsbenägna..."

Med andra ord, lika våldsbenägna som vi (AFA).

Vidare: - "...staten upprätthålls av polis och militär...",

Man tar sig suckande för pannan och undrar vad det är de egentligen säger?

Staten, som vi medborgare i demokratiska val röstat fram hur den skall styras, upprätthållas och skötas, är i AFA:s ögon fascistisk där polis och militär försvarar dess makt och överhet.

Vår demokrati skall bekämpas, är den konklusion jag kan dra ur dessa citerade rader.

Även om organisationen Stoppa Matchen fått Malmö stad att agera politiskt genom att tvinga spelarna att spela inför tomma läktare, är jag i detta stadie naiv nog att tro att de vill genomföra en demonstration utan våld...men AFA kommer säkert som amen i kyrkan att finnas med i dess släptåg, maskerade och beväpnade, risken är överhängande att de får det hela att i sedvanlig ordning spåra ur och skapa rubriker som vi inte vill möta.

Till sist ett råd till Per Garthon, du som närboende skåning bör inte ta bilen tilldemonstrationen, det finns rondeller i Malmö också.

Åk miljövänligt - ta tåget Per.

Mias måleri

Titta på detta verk, ett mästerverk. Så mycken energi, sådan glädje och spontanitet som Mia har i denna temperamålning betitlad Fåglar. Visst är det härligt att känna kraften i en målning, de där direkta nedslagen, antydningarna och det bestämda - det som sitter där det ska.

© Mia Jarnsjö, tempera "Fåglar".

Masstarter

Vasaloppet pågår just nu. Här är masstarten en förutsättning för att kunna genomföra loppet, dessutom är sträckan direkt avgörande, få kan enbart agera frimärke och hänga med de dragvilliga fram till Mora. Här avgör uthålligheten i första hand och spurtförmågan kan vid något enstaka tillfälle vara bra att ha.
Personligen är jag ingen vän av masstarter, där ett enda långt tåg hänger ihop i 29 km för att sedan avgöras på ett upplopp. Femmilen kan vara ok, men knappast kortare sträckor, mer än som udda inslag för att få omväxling.
Jag tycker att den riktigt gode skidåkaren visar sig i individuella starter, där både psyke och fysik sätts på hårdast tänkbara prov. Lite mindre taktik, mer slit - hör skidåkningen till.

Oj då....

Det är för väl att denna Southwest Airlines Boeing 737-700 inte trafikerar Sverige, för då hade det demonstrerats, bojkottats, blockerats, hotats och diskuterats i alla vrår av vårt avlånga land. Sexistiska anklagelser hade riktats mot flygbolaget och krav på hemkallandet av vår ambassadör i Washington hade med stor sannolikhet framförts.

Nu flyger denna maskin i USA, reklamen har Sports Illustrated beställt, det är en kampanj för Swimsuit 2009 som får simma så högt.

Kan man annat än att skratta?

Lars-Erik i Hurlstone Park skickar ofta humor till mig, denna kom igår. En absolut höjdare.
Man skrattar och glömmer Saab och medias eländesbeskrivning.
Tack L-E.

Nauru med både guano och järnväg!

Mo yoran Nauru - Hej Nauru.
Närmare än så här vågar jag inte röra mig mot ekvatorn, risken att hamna på den norra sidan blir då för stor. Nauru, ligger dock trygga 50 km söder om linjen.
21,3 km2 stor, en enda ö. Atoll-liknande till formen med en central platå, genom tiderna uppbyggd av korallkalksten och ett tjockt lager av fosfatrik guano. Alltså rikt på fosfat.
Högsta punkt 65 möh. Runt ön löper ett band av bördig jord. Sandstränder och korallrev. Varmt och fuktigt klimat, dygnsmedeltemperaturen under året är behagliga +28C.
Nauru är en av världens minsta länder, med ca 10.000 innevånare, som Gnesta ungefär.
Yaren är huvudort. Officiellt språk är nauruanska, engelska används också.
10 årig obligatorisk kostnadsfri utbildning med start vid 6 års ålder.
Hör här; alla medborgare har fri sjukvård, socialförsäkringen omfattar ålderspension, sjuk- och arbetslöshetsförsäkring samt moderskapspenning!!
Som sagts, fosfatrik guano gör/gjorde fosfatutvinningen lönsam, en 6,2 km lång järnväg är avsedd att transportera fosfat till kusten. Jordbruk finns längs kusten, kokosnötter, ananas, bananer och grönsaker exporteras, allt annat importeras.
Runt ön löper en asfalterad väg, ingen naturlig hamn finns, men fartyg ankrar vid revets branta utsida. Air Naruru trafikerar en rad stater i stillahavsområdet, Filippinerna, Australien och Nya Zeeland.
Ett 18-mannaparlament styr landet, ingen försvarsmakt finns,.
Lite historia: de första européerna kom till ön 1798, tyskarna koloniserade öarna under en period under slutet på 1800-talet. Japan ockuperade ön 1942-45, då stora delar av befolkningen deporterades. 1947 fördes landet av FN in under australisk förvaltning och blev sedan självständigt 1968. Valutan om du reser dit, skall växlas i AUD, australiska dollar.

Hector - utmanaren med bett i stålet.

Sedan 2004 utmanar Hector Rail på allvar Green Cargo och några mindre bolag på det svenska godstrafiknätet.
Här ovan, fångad i Kil i maj 2005, står en riktig draghäst, littera 161, tidigare på NSB/MTAB.
Idag drar 30 Hector-lok laster över hela Sverige och in i Norge och Danmark, Hector är här och Hector kommer att stanna, ingen dagsslända som lever mellan två upphandlingsdatum.

Foto: Olle Q. @.

Myteristernas ö - Pitcairn

På pitcairnesiska: Pitkern Ailen. På det officiella språket Pitcairn Islands eller som det kallas i ett brittiskt perspektiv Pitcairn and dependencies.
Det är alltså en brittisk kronkoloni i Polynesien i södra Stilla Havet (jodå, på rätt sida ekvatorn).
Det ligger nästan mitt emellan Sydamerika och Australien i denna väldiga och näst intill oändliga ocean. Lite drygt 660 svenska mil från Panama, 530 mil från Australien och närmare 220 mil sydost om Tahiti.
Öarna består av fem öar, där Pitcairn är huvudön och den enda som är bebodd av människor.
Öarna är världens folkfattigaste självstyrande territorium med fyrtioåtta (48) innevånare 2008.
De flesta härstammar från Bountys myterister som kom till ön 1790. Efter myteriet på Bounty tog sig först myteristerna till Tahiti. Men 9 av dem tillsammans med 6 tahitiska män och 16 tahitiska kvinnor lämnade Tahiti och landsteg på Pitcairn den 23 januari 1790.
Livet för dem blev hårt och präglades av våld och förtryck främst mot tahitierna. När sedan brittiska sjömän kom till ön år 1814 fann man bara en myterist i livet, John Adams som levde med 9 kvinnor. Barn föddes och långt senare 1937 bodde här som mest 237 innevånare, men av dem så utvandrade de flesta till Nya Zeeland. Idag bor här alltså bara 48 kvar.
Öns gemensamma kostnader finansieras helt av öns frimärksförsäljning, gå in på nätet och titta på deras frimärken.
Språket är creolskt pitcairnesiska, en blandning av 1700-talsengelska och tahitiska.
Ingen hamn finns, inte heller flygplats eller hotell. Båtar från NZ kommer och går oregelbundet.
Huvudstaden heter Adamstown. Öns yta är 47 km2, högsta punkten heter Pawala Valley Ridge med 374 m ö h. Valutan är NZD (nyzeeländska dollar).
Pitcairn är också världens minsta demokrati, Kina världens största icke-demokrati, ganska stor skillnad onekligen, både i folkmängd, ekonomi, storlek och styrelseskick.
Pitcairns beslutande församling består av 6 folkvalda ledamöter och en ledamot som de folkvalda valt.
Religionen är hundra procentig. Sjundedagsadventister!!
Vägnätet består av stigar och 6,4 km grusväg, elen kommer från en dieseldriven generator.
Tänker du åka hit? Ta tid på dig, båtarna går då och då.
Klimatet är behagligt tempererat, milt året runt.

Låg profil, varför?

Det här luktar pyrt. 

En svenska, Britta Norgren, har stoppats i tre VM-tävlingar på längdskidor för att hon visat för höga blodvärden!!! Lagom till VM!!!

Tänk om det varit en ryska, eller finska eller ukrainska, då hade vår dom varit obönhörlig och fördömande. Rubrikerna feta.

Min stilla undran i Britta Norgrens fall är varför Svenska Skidförbundet och kommentatorerna nere i Liberec i Tjeckien inte har synpunkter i detta fall? Diskuterar och vädrar det.

Britta Norgren har befunnit sig på höghöjdsträning, vilket höjer blodvärdet, det vet till och med jag, varför såg inte lagledningen till att hon avbröt det lägret i tid för att värden skulle nå normala nivåer och för att undvika ryktesspridning? Varför?

Nu står vi där med brallorna lite nedhasade inför andra nationers blickar och tankar.

Min förhoppning är att Britta Norgren handlat i god tro och inte dopat sig, sannolikheten är ganska stor för det då, hennes värden låg precis över gränsen, men ändå smyger ett obehag och en känsla av att vi "i det perfekta landet", kanske ändå mixtrar, blandar och smusslar?

Duscha på 11.000 meters höjd?

Om du tycker att det är värt att kunna få en helt egen privat svit med dusch ombord på ett flygplan så går det alldeles utmärkt. Emirates från Dubai har på sina Airbus A380-plan den bekvämligheten. Det är bara att boka, de flyger f n London-Dubai-Sydney-Auckland. I takt med nya leveranser av A380-maskiner utökas nätet med Nordamerika på tur.
Så bli bland de första att duscha på 11.000 meters höjd - flyg Emirates!

Vår värld från ovan

I mitt digra fotoarkiv är det alltid intressant att få botanisera och minnas så här i efterhand, den här bilden är tagen från ovan, ingen satellitbild direkt, men från ovan. En mossad stenhäll på södra Gotland i augusti 2005.
Det som fascinerar mig så mycket är den abstrakta värld vi sällan/oftast inte ser, eller kanske tänker på, men som finns där - överallt och i en överraskande mångfald.
Som ni märker är detta ett slags försvar för att konsten, den fria abstrakta konsten, kanske inte alltid är så abstrakt utan rent av föreställande? I flera fall är det så.
För många av mina motiv är hämtade från naturens rikedom, rakt under våra fötter. Vem kräver en förklaring av motivet ovan - ingen! Ingen skulle heller säga "...det där förstår jag inte..." eller "...varför målar du inte så man ser vad det är?"
Men skulle det gälla en målning/teckning direkt avbildande motivet ovan, kanske några hade fällt dessa kommentarer? Kanske?
Alltnog, en bild säger mer än hundra ursäkter.

Foto: Olle Q ©.

Vågar du titta på denna video?

http://www.youtube.com/watch?v=OepvNl9AwtE

En isare

Det är vinter, idag gråkallt och inte så där precis muntert, ens tveksamt om man vill gå ut. Häromdagen sken solen och gjorde kylan ljusare och lättare att ta till sig. Passade på att ta denna bild då. Som alltid nere vid Nyckelsjön.
Foto: Olle Q ©.

Fingerfärdighet

Välkommen till Chathamöarna.

Detta är Chathamöarna eller på maori Wharekauri.
Huvudön Chatham, med den näst största ön Pitt nere till höger, utöver dessa två finns åtta mindre öar.
Gruppen ligger 800 km rakt öster ut från Christchurch på den nyzeeländska sydön och den tillhör Nya Zeeland.
Den bofasta befolkningen består av 609 personer, varav ca 60% är av europeiskt ursprung, resten maorier och några moirori.
Som mest bodde det närmare 2000 moiroris på öarna. De första så tidigt som omkring år 1000.
Ögruppens namn kommer av skeppet HMS Chatham vars kapten landsteg 1791 och gjorde ögruppen till ett brittisk territorium.
Européerna kom under mitten av 1800-talet och bosatte sig, de livnärde sig som valfångare liksom maorierna från Nya Zeeland gjorde. Fisket bidrog kraftigt till öarnas ekonomi, även om säl- och valfisket tog slut omkring 1860.
Moiroris som bebodde öarna, blandades med européer och maoris, vissa påstår att de flesta dödades av maorierna. Idag är dock moirorikulturen på väg att återvinnas.
Ögruppen är 963 km2 stor, har ett fuktigt och milt klimat, med ca 850 mm nederbörd per år.
Medeltemperaturen i juli är +7C och på sommaren i januari +14C
Den ursprungligt täta skogen har försvunnit under 1900-talet och betesmarker, hedar, kärr och sanddyner dominerar landskapet.
Fiske och fårskötsel är idag de viktigaste näringarna, huvudorten heter Waitangi.
Flyg finns från Christchurch, Wellington och Auckland.

Bilden är tagen från ISS rymdstation. Kartbilden av Chatham Islands är ovanligt vacker i sin form.

Måndagsupplevelser

Solen sken så fint, det var precis lagom kallt. Det blev en promenad med kameran i hand. Varsågod här resultatet, några motiv som kanske kan få fantasin att gå på en egen liten vandring.

Foto: Olle Q ©.

Victoria under eldattack

Jason South har tagit dessa bilder för SMH, som visar med vilken kraft och vrede elden stormar fram över staten Victoria. 15-20 meter höga eldväggar kommer i rasande fart i en terräng som är torr och eldfängd, eukalyptusträdens sav självantänder vid temperaturer över ca 41 C.
Då är det inte lätt att komma undan, när eukalyptusen är den helt dominerande trädsorten i hela Australien.

Tack

Tack alla för att ni kom till min vernissage igår.
Ni var många, riktigt många. Vänner, bekanta och okända. Det värmde gott och sporrar.
Liksom alla lovord jag fick, det känns meningsfullt att visa sina alster, när de nått fram, på djupet.
Blommor i stora hav, champagne, vin, hockeybiljett, bok, en påse russin fick jag också. Tack!

Helle hänger

Igår torsdag ägnade Helle hela dagen åt att hänga min utställning, som sagts nedan i denna blogg - hon kan sitt galleri. Hon vet vad hon vill. Hon vet hur det material hon får in skall komma bäst till sin rätt.
Jag är mer än nöjd med vad hon åstadkom, hoppas du också blir det när portarna öppnas i morgon lördag kl 12. Välkomna då. Södermalmstorg 4 är adressen.

Utsikt från Burj Dubai

Morgondimman har inte lättat än, tänk att du sitter i 189:e våningen och blickar ut över staden Dubai och ser detta. Vilken fantastisk känsla - som att flyga. Kanske känna sig som en fågel.
Den 17 januari nådde byggkonstruktörerna toppen 818 meter över markytan, 190 våningar högt, innehållet består av hotell, kontor och bostäder.
Är det någon som minns de ca 15 år det tog för att planera, protestera, avslå, omplanera och till slut färdigställa Haglunds Pinne vid Medborgarplatsen.
Det bidde en tumme.

Tack Christer Lindström för bilden.

Snacka om isstorm

Här klagar vi över lite ishalka nå´n gång då och då.
Men titta här på riktig ishalka och en rejäl isinbakning av bänkar, bilar, trottoarer, träd och gator.
Var är man värst? Jo i USA. Bilden är tagen i den lilla staden Lake Geneva i Wisconsin. Tiotalet svenska mil in från Michigansjöns ofta så blåsiga strand.
Jag skulle nog inte vilja vara den som har bråttom till jobbet den morgonen jag kommer ut och finner min bil inbakad i stenhård is. Vad säger man till chefen.."jag kommer när det börjar töa"?? Ja kanske.
Tack Christer Lindström som skickade bilden till mig.

Snart på en vägg nära dig!

Den här skapelsen hittar du (om galleristen Helle så vill, för det är hon som hänger utställningen) på någon av väggarna hos Galleri Helle Knudsen, Södermalmstorg 4. I Stockholm är kanske bäst att tillägga.
Lördag klockan 12.00 slås portarna upp, öppet till 16.00 och utställningen fortsätter sedan fram till den 25 februari.
Kul om du kom!

Teckning "Svart på vitt" av Olle Q. Klicka på bilden om du vill se den stor.

Lördag den 7 smäller det.

Välkomna till Södermalmstorg nu på lördag kl 12 till 16.

Jag vill att så många av er om möjligt kan komma och få ta del av mina teckningar.

En del mustigt fylliga andra skirare och lättare.

Vi ses på Galleri Helle!!

Aptitretare

Tänkte jag skulle uppbåda lite nyfikenhet inför min utställning på Galleri Helle.
En utsnitt ur en teckning och två, till oigenkännlighet, förvrängda teckningar hoppas jag kan reta intresset så att ni kommer den 7 februari.
En lördag, då är ni lediga och avslappnade. Vad sägs om att jag då får bjuda på en resa i det okända, som ändå inte är så okänt, bara ovant som motiv, oftast inte möter i horisonthöjd. Låt mig få er fantasi att stegra sig, föreställningsvärlden att breda ut sig.
Öppet mellan 12 och 16 hos Galleri Helle, Södermalmstorg 4, rätt sida Slussen med andra ord.
Lördagen den 7 februari.
Vi ses där.

Det flaggas idag

Idag flaggas det i Sverige, det flaggas för Karl.
Alla vi som heter Karl bugar och tackar.
Min son, min sonson och jag själv tillhör den skaran av Karlar.
Karl betyder Fri man. Så träffande.

Verkligheten är inte alltid så lätt att hantera...

...speciellt inte när man har nått en stjärnstatus som nästan nått zenit, så kan det vara förbaskat svårt att förstå vissa elementära grundregler, bl a vilken inverkan ens agerande har på lagets moral och sammanhållning.
Robinho, den brasilianske fotbollsstjärnan som värvades till Manchester City för i runda slängar 380 miljoner kronor, ofattbart.
Han surnade till under ett träningsläger på Teneriffa förra veckan och åkte hem till Brasilien, fick hemlängtan, stackars kraken 25 år och längtade hem. Ja, va´ska man säga. Alltnog han åkte hem utan klubbens medgivande. Nu har han med svansen mellan benen återvänt till tråkiga Manchester och möts där av ett ännu tråkigare besked.
Hans olydnad kostar honom motsvarande 3,8 miljoner kronor i böter, ur egen ficka. En dyr hemresa till mamma! Är man firad, med all rätt, gäller som jag inledde med, regler Robinho lilla. Även så för dig. Bit i sura äpplet, betala och åk hem när du får semester, mamma väntar säkert då också.

En annan person som måste inse att verkligheten är annorlunda idag än igår, och som passerat zenit, är faktiskt vår eminente hockeylirare Foppa Forsberg.
Hur kan han, av landslagsledningen, inbillas att få träda in i ett landslag, när han inte spelat en match, inte tränat regelbundet på långt över ett år.
Några varv med skydden på i Ö-vik räcker inte för landslaget. Det borde framförallt B-Å Gustafsson förstå och inte reservera en plats för Peter Forsberg.
Den platsen skall en ung, hungrig och lovande förmåga i någon av våra klubbar ha, inte Peter Forsberg, med all respekt för vad han gjort, men han förtjänar definitivt inte den platsen. Gamla meriter kan inte ersätta dagsfärsk förmåga.
Här har Wikegård helt rätt.

Sena söndagsnotiser.

En bild från ateljén idag. Utplockningen, gallringen inför utställningen om knappa två veckor gick in i ett mer definitivt skede under denna dag. Längs väggarna står en hel trave bilder, som liksom står på lut, kanske de kommer med, kanske inte. Men det du ser här på fotot är ganska säkert. Idag alltså.
Vill avsluta söndagen med en bild som kanske inte är helt kristallklar var den föreställer, men den föreställer till 100%, ett foto ljuger sällan. Klura och kom med förslag.

Slut för ikväll/ Olle Q

Lördagsnotiser

Vi skulle ha åkt på vernissage idag, i Stockholm, på Galleri Helle där vi är med på en samlingsutställningen i samband med galleriets tioårsjubileum.
Men vädret säger nej, här kommer kallt regn, underkylt omväxlande med små eller stundtals stora hagelliknande runda droppar.
Då törs ingen ut på vägarna, så vi ställer in besöket.
Apropå Helle, boka in den 7 februari, då har jag vernissage där.

Till höger blickar Fidel Castro in i kameran. Tagen i sitt sjukrum, där han vistats i närmare två år nu. På alla tidigare fotografier och filmer där han figurerat, och som jag sett, har han alltid, liksom här, en träningsoverallströja på sig. Och Adidas på tröjan, alltid! Han sponsras av Adidas förmodligen. Vad företaget räknar med för pluspoäng och marknadsfördelar med det är oklart, åtmininstone i min föreställningsvärld.

Jag gläds åt att Mora slog Leksand i ishockeyallsvenskan igår. På straffar förvisso, men en vinst. Är innerligt trött på detta daltande med Leksand, "hela Sveriges lag..." pyttsan. Det finns inte en dalmas i laget, ett hopkrafsat gäng som gör bra ifrån sig i serien, men som faller som ett korthus i kvalet, så även år.

Usama bin Laden påstås ha yttrat sig, eller också är det en grottornas Bosse Parnevik som via ett intalat budskap manat till samling för "våra bröder i Palestina". Vilket jäkla struntsnack. De grupperingar som finns/fanns runt bin Laden ger fullkomligt sjutton i det lidande det palestinska folket i Gaza utsatts för, de vill bara spä på hatet och skörda från de bilder av lemlästade människor och raserade hus som sprids världen över.
Dessa grottgrupper lever ekonomiskt gott, mycket gott, de får ansenliga, ja obegripligt stora inkomster från opiumexporten från Afghanistan. Bryr man sig då om Palestinas folk hjälper man dem ekonomiskt genom för mig okända kanaler, men det går, penningatvätt i mindre nogräknade länder och händer är vanligt förekommande.

Just nu, glädjande väderrapport, det lättar! Men för sent att ratta mot Södermalm.

Vi hörs och syns/ Olle

På kökstrappan.

Att leta bland äldre foton gör att man stannar upp och blir stilla en stund, tankarna sträcker sig bakåt till tider som varit, människor som var nära och kära, de flesta av de som finns med på denna bild är borta sedan länge.

Men de finns ändå kvar i minnet, jag hör deras röster, jag kan minnas deras rörelser och kroppsspråk. Stunder av skratt och allvar blandades med lek, promenader och små utflykter.

På den här bilden ser vi morbror Folkes familj med Helga hållandes i en rullator, Gull-Britt, Anna och Anders, förmodligen är det kusin Nisse som tar bilden i september 1980, med är också Einar längts tv och på trappan moster Greta, Hjördis pappa Gustav och morbror Bertil.
Det var tider att minnas, nu när leden tunnas ut.

Spindeln Rahm Emanuel.

Redan den 5 november utsågs spindeln i nätet i den nya administration som Barack Obama hade att utforma.

Det blev Rahm Emanuel som då valdes till stabschef, en tung och mycket krävande post, den 49-årige Rahm ansågs mest lämpad som varande en tuff och bestämd person.

Han skötte finanserna i Clintons valkampanj 1992 och fungerade därefter som rådgivare åt Clinton fram till 1998.

Rahm Emanuel, med judisk påbrå, är född i Chicago, han lärde känna Obama från tiden som lokalpolitiker i the Windy city.

Har suttit i representanthuset som demokratisk ledamot för Illinois sedan 2002.

Lär ha gnölat lite när han blev tillfrågad om stabschefsposten av Obama, han blev ju då tvungen att lägga sina egna politiska ambitioner åt sidan för en slitsam syssla som stabschef. 

Å andra sidan lär han komma i blickfånget betydligt mer och det kan i förlängningen säkert påskynda hans egna funderingar på en framtid som politiker? 

Hade han nobbat hade det kanske betytt ett tvärstopp för den karriären. 

Underströmmarna i politikens gryta är ibland oberäkneliga och ofta av förödande art, har jag förstått. 

Allt nog, den ganske småväxte Rahm är säkert rätt person. En terrier.

Ettrig, tuff och väl genomblåst av kyligt kalla Chicagovindar är goda egenskaper i tuffa tider.

Stadiga sveaiter av stål.

Det här gänget får ni se upp för. Stålmän som sirligt men stadigt och stabilt slipats på Svea och DN under år som gått. Män som styr utvecklingen utan att anstränga sig eller helt enkelt är beviset för den karismatiska kraftens betydelse.
Män som sett världskrig börja och sluta, fortfarande kan Aina Erlanders skonummer, snurrat till Seymour Österwall, hört Leonid Bresnjev mullra, stått på Hovärkens topp utan syrgas, med noll rädsla passerat aggressiva apor på Gibraltarklippans sluttningar.
Män som informerat vilsna svenskar om vad de skall äta, dricka, tanka, tycka och torka sig med både här och där.
Som var en skalpellens virituoser, aldrig satt fast i one-coat, visste att Garamond inte är ett vin, gärna köpte Blommans försäljningsknep och när det drog ihop sig till fest alltid grundade rejält innan Fontainbleu, Gåshaga, Berns eller Hasselbacken.
Män som regelbundet möts, som fortfarande bildar ett block av granit och stål, trots att Svea eroderat till sand och DN tonar bort allt mer.
Män som trivs tillsammans och uppför sig som mogna föredömen för vilsna, fjuniga ungtjurar med klipp i blicken.
Män som skär som varma knivar genom det svenska smöret.
Dessa föredömen för en stolt nation träffades igår, på Obamas installationsdag, för att svettas, tvagas och vässa på nya idéer för allas vårt bästa, fortlevnad och tradition.
Från vänster Matte Mattsson, Ove Welander, Göran Gunnfors och Bosse Miller.
Kaj Nenning var förhindrad att delta och fotografen heter Olle Q.
Svea Gubbs - med ryggrad av stål.