Åttaåring vill skiljas!

En liten (felstavad) notis, inga stora feta krigsrubriker som när stormar drar fram eller prinsessor förlovar sig.
Men ändå något jag inte kunde komma förbi, något jag inte kan acceptera alldeles oavsett vilken kultur, vilka seder och traditioner man har, en åttaåring skall bara inte giftas bort.
En åttaåring skall få behålla sin barndom och sina drömmar.

Det borde hennes far förstå, för förstår han att han vill gifta bort sin dotter, mot hennes egna önskningar antar jag (?), i alla fall utan hennes medgivande, ja då har han förstånd nog att fråga sig själv om det är rätt - att beordra ett övergrepp på sin egen åttaåriga dotter!

Nu har modern begärt att rättsliga myndigheter skall godkänna hennes skilsmässobegäran för dottern.
Men föga förvånansvärt har domaren avslagit denna begäran.
Dels kommer den från modern, alltså en kvinna och förmodligen utan pappans medgivande.
Nu får den åttaåriga flickan tåligt finna sig att vara "hustru" till 58-åringen tills hon själv når puberteten.
Något som, tack och lov i detta fall, sker ganska tidigt i dessa delar av världen.

Hur ser denna unga flickas framtid ut?
Vilka spår av detta trauma har satt sig i henne för att fastna?
Troligen blir hon ännu en av alla dessa otaliga unga flickor som stukas och förlorar all egenkänsla, självtillit och stolthet, glädje och framtidstro för att istället bli en kuvad, instängd, hukande och skygg varelse som smyger i skuggan av "sin härskare och man."

Jag som man, skäms. Jag våndas. Vad mer kan jag göra?

Klicka på bilden om du vill se den större!

Joseph Pulitzer och Pulitzerpriset.

Vem är mannen bakom Pulitzerpriset kan man kanske undra?
Ett pris instiftat av tidningsmannen Joseph Pulitzer och administrerat av Columbia University.
Priset delas årligen ut och har så gjorts sedan 1917, åtta pris i journalistik och fem pris i litteratur. Det fina med Pulitzerpriset är att man kan få det flera gånger om man visat sig på styva linan vid upprepade tillfällen.
Men Joseph Pulitzer då? Jo han föddes i det dåtida kungadömet Ungern i april 1847, en vädur och av judisk börd.
17 år gammal år 1864 kom han till USA och etablerade sig tämligen snabbt som tidningsutgivare i St Louis, Missouri.
Men först levde han mer eller mindre som en fattig tiggare, sov utomhus i New York och klättrade så småningom ombord på en godsvagn och steg av i St Louis, där han sålde sin enda ägodel, en vit näsduk för 75 cent.
Därefter började han sin klassresa.
St Louis Post Dispatch blev hans första språngbräda i denna expansiva bransch, knappa 15 år efter sin ankomst till USA var han en ledande nationell tidningskung och förvärvade då New York-tidningen The World.
Med ord som "new journalism" kämpade han mot storkapitalet och korruptionen i såväl delstats- som federala förvaltningar.
Vid "sidan av" blev Pulitzer också en av frontfigurerna i det Demokratiska partiet och blev vald till kongressman för delstaten New York.
Tio år senare var han inblandad i en tuff fight med Randolph Hearsts New York Journal om läsarnas gunst.
Undersökande journalistik blandat med sensationsnyheter blev några av de metoder som användes för att locka de allt större skarorna av tidningsköpare.
Yellow journalism  kallades det nya.
Reklam, underhållning och nära, levande reportage ingick i vad som alltså fick namnet den Gula pressen.

Idag är Joseph Pulitzer mest känd för sitt instiftade Pulitzerpris, som jag nämnde här ovan är till för framstående journalistik, fotografi likväl som litteratur, historia, poesi, drama och musik.
Det finns alltså ett musikpris också, även det under Columbia School of Journalism´s vingar.

Vid en ålder av 64 år avled Joseph Pulitzer 1911 i Charleston, South Carolina.

På en gata i Luleå

Den 6 oktober, en lite grå och småregnig dag i Luleå, konstateras ett stilleben och ett rörelsemotiv utanför gallerifönstret.
En helt vanlig förmiddag med andra ord, långt uppe i norr.

Foto: Olle Q

Malaysia Airlines A380 gör snygg entré.

Malaysia Airlines skall väl inte vara sämre än sina grannar, utan har hoppat på det stora A380-tåget (förlåt!). 

I Toulouse Frankrike tidigt i somras, den 26 juni, rullade hon ut ur sin hangar, se bild 2, så fiffigt de ordnat det för stjärtfenan. På den övre bilden visar hon upp sig ordentligt för offentligheten på Farnborough Air Show de första dagarna i juli, den åttonde för att vara petig. 

Hon gjorde då en del bejublad överflygningar på, i normala fall helt otillåtna höjder, hon gjorde stigningar och vändningar som hon säkerligen aldrig kommer att göra igen.

För sitter det 500 passagerare med bagage blir det tyngre och sen tror jag inte de ombord skulle uppskatta en roll, eller snudd på roll.

Alltnog hon är här dekorerad i en specialmålning, de svepande tjocka linjerna i olika blå nyanser ger henne en smärthet som hon inte annars besitter.

I dag tuggar hon på mellan Kuala Lumpur och London som vilken annan 380 som helst.

Tranan som inte kan flytta söderut.

Mitt över den lilla viken från vårt köksfönster sett, går en ensam akterseglad trana, med en hängande och skadad vänster-vinge. Förmodligen har hon flugit in i en ledning och skadat den så pass illa att hon inte kunde hänga med de stora flockarna när de drog söderut för två - tre veckor sedan.
Detta bådar inte gott för denna trana, kylan kryper sakta på och visserligen finns det mat kvar på åkrarna, men även på den fronten blir det bekymmer framöver.
En räv är slug och ser om hon inte kan komma undan och då är det klippt. Havsörnen cirklar över sjön dagligen, men den kan nog inte avgöra denna stackars tranas utsatta läge?
Naturen har sin gång säger vi och känner för henne, tranan som troligen inte får tillbringa vintern i Andalusien. Tyvärr, tyvärr.
I dagarna har hon haft sällskap av en flock sångsvanar på åkern, alla mindre bekymrade för framtiden.

Nyfödda små varelser.

Någonstans skall man väl börja som ko, varför inte som tämligen nyfödd kalv?
De här är först ut som småttingar i den nya stooora supermoderna lagår´n några hundra meter bort.
Här har de det betydligt rymligare, renare och bättre på alla fronter än de skulle haft i den gamla trånga byggnaden med bås och kjättar.
På den övre bilden visas faktiskt en tjurkalv, men de andra är småkvigor.
Tänkte ni som ser detta skulle föreställa er vilka fina ljud de får fram när de råmar och vad gott de faktiskt luktar, tro´t om ni vill eller ej.
 

Sossusvlei, Namibia

Vad är Namibia känt för? Jo kanske framför allt dessa sanddynor, bland de största i världen.
De tornar upp sig runt en gryta av salt och lera, en gryta utan utlopp som bildades sedan en uttorkad flod upphört (nästan) att förse den med vatten.
Soussusvlei är den största av flera stora sanddynor i denna del av Namibia, närmsta granne är Dead Vlei. Sanddynorna ligger på ett imponerande 32 000 kvm stort område, den högsta sanddynan kallas Big Daddy och är 380 meter hög.
Ett steg fram och två bakåt är vad som gäller om skall klättra upp, krävande och tidsödande, vissa tider på året är det dessutom olidlig varmt. Helst skall man gå upp med solen och se de belysta dynorna, med sina mörka skuggor, vill man sedan försöka ta sig upp en bit är även tidig morgon den bästa tiden.

Vlei betyder egentligen utan återvändo, dead end och soussus är på engelska marsh d v s träsk på svenska, träsk säger du? Jo det finns underjordiska träsk, fuktig mark som fått en dos när regnet någon gång per år fyller floderna Kiochab och Kuiseb.

Åker du till Namibia, glöm inte att boka en en natt i närheten av dessa dynor, gå upp tidigt, ta med kameran och upplev något alldeles extra.
Sossusvlei är namnet.

Autumn in Sweden - Höst i Sverige.

In these parts of Sweden it is very obious, it is autumn. And I am proving it by showing you these pictures taken today close to our house.
Enjoy!

I de här delarna av landet är det höst, tydligt och klart. Behöver ni bevis är det bara att titta på dessa bilder tagna idag, runt vårt hus.
Njut!

Foto: Olle Q ©

The Black Spitfire

Denna synnerligen vackra och unika Spitfire ses här i de israeliska flygvapnets märkning.
Det enda flygplan som aldrig under sin tjänstgöring i Israel kamouflagemålades.
Gick även under namnet "Ezers Spitfire", Ezer Weizman som utöver att vara pilot också nådde titeln som Israels försvarsminister och även Israels president år 1993.

I maj 1945 flögs den från England till Tjeckoslovakien och såldes därifrån till Israel år 1948. En grundlig genomgång innan den fraktades med tåg och båt till Haifa, dit den kom i november 1949.
I Israel plockades delar från andra Spitfires till detta speciella bygge, oftast med mycket stor noggrannhet och med syftet att förbättra stabilitet och manöverduglighet.

1943 i England fick Ezer Weizman möjligheten att bli pilot, han anslöt sig till RAF och fick sin träning i Rhodesia. En av instruktörerna där hade en svart Spitfire, som han under stridsövningar i luften använde i sina "påhopp" på eleverna, detta gjorde så stora intryck på Ezer Weizman att han när han skulle flyga en Spitfire, väl tillbaka i Israel igen, så skulle den vara svartmålad.
Och det blev den.
De röda dekorerna längs kroppen och på stjärtfenan var kännetecknen för den berömda 101 skvadronen i Israel Air Force.
Visst är hon vacker, klassisk och tuff, den gamla 57-an.

Idag 63 år efter sin ankomst kan man fortfarande se Spitfires under uppvisningar i Israel, de kallas inte för inte utan orsak "the Queen of the skies."

Julia Gillards historiska avrättning.

http://www.youtube.com/watch?v=wfo3SGIiSE0

Den här länken ovan är nästan ett måste att klicka sig in på och lyssna på i hela dess längd.
Här gör premiärministern i Australien Julia Gillard upp med oppositionsledaren Tony Abbott om kvinnors rätt, sexism och kvinnoförakt ofta framfört av Liberalernas Abbott.
Talet anser jag vara en höjdare rent retoriskt, Gillards inlevelse och uppdämda känslor av förödmjukelse kom här ut i sin fulla kraft, "ledaren för oppositionen" blev mindre och mindre och såg efter 15 minuter ut som en förkrympt liten stackare.
Talet innehåller också en del om den förre talmannen Mr Spiller som avgick tidigare i år efter anklagelser och framlagda bevis för att han skickat ett stort antal mycket grova sms med sexanknytning till en kollega i parlamentet.
Men Julia Gillards tal, se det. Aktuellt i fredagskväll hade ett långt inslag om just detta tal, som lär bli historiskt.
Vore jag australiensisk medborgare med rösträtt vet jag vem som skulle få min röst - Julia Gillard.
En kvinna som står upp för kvinnor - och män.

Malalas civilkurage

Malala kämpar för sitt liv, alla önskar vi henne bättring.
Hon vågade stå upp mot ondskan och har visat ett ovanligt mod och civilkurage.

Hon är redan en ledstjärna för ung som gammal, världen över.

Malmös judiska befolkning - och Europas.

Hur många i Sverige är det som alternativt; inte känner till, inte bryr sig, i tysthet gläds åt - eller på annat sätt undviker att ta i - trakasserierna av judar i Malmö?

Jag rekommenderar detta utmärkta inlägg av Dilsa Demirbag-Sten: Var det så här det gick till före Förintelsen?
http://www.dn.se/nyheter/dilsa-demirbag-sten-var-det-sa-har-det-gick-till-fore-forintelsen

För detta är ett smygande gift som sprider sig, väcker latenta känslor och fördomar till liv, legitimerar våld och hot, infekterar de mest oengagerade av oss och hotar att svälla till en böld som när den spricker  kan vara för sent att få bukt med.

Jag personligen har upprörts över tystnaden kring judarnas utsatthet, speciellt i Malmö. Där har t o m ledande politiker hävdat "att de har sig själva att skylla."
Idag när Israel, som egentligen inte bör förknippas med judarna i Malmö, som stat i Mellanöstern "hamnat i skuggan" av den arabiska våren och den våldsamma utvecklingen i Syrien.
Samtidigt så har förföljelserna, attackerna i Malmö fortsatt och till och med ökat.

Den israeliska politiken i sig, kan man därmed kanske delvis avskriva som direkt orsak till föraktet och hatet?

Och då återstår endast den hemska slutsatsen att; bara det faktum att en människa är av judisk börd blir hon eller han en legitim måltavla, en bekräftelse på att man kan bli hotad, trakasserad eller behandlad hur som helst.

Var är vi i Europa på väg?
Håller vi än en gång på att välja hatets och föraktets spår?
Idag kanske omedvetna om att vi styrs, om vi inte ser upp, av obskyra och ljusskygga viljor, vars mål vi i denna stund vet så litet om.
Vet så lite om därför att vi vänder bort våra blickar, stänger av våra öron och stryper våra medmänskliga reflexer.

Tänk efter - nu!

Aurora Australis - sydskenet

Vi har norrskenet, då är det lätt att tro att det bara är vi som har detta fenomen och att det inte finns en motsvarighet på södra halvklotet.
Typiskt oss som bor här uppe, vi ser ner på allt där nere.
Men vi har som (nästan) alltid fel, de har visst ett norrsken, som de stolt nog kallar sydsken.
Aurora Australis på södra halvklotet, här uppe heter det Aurora Borealis.
Sydskenet är lika vanligt och spektakulärt som norrskenet.
Men liksom här uppe, är de få förunnat att få se det. De allra sydligaste delarna av Chile, Argentina, Nya Zeeland, Australien (Tasmanien) plus en radda med glest befolkade och blåsiga öar i Sydatlanten och södra Stilla havet kan njuta av sydskenet.
Hur de uppstår?.
Ja fråga den som vet, men så pass mycket hum har jag att skenen uppstår när elektroner som är extra energirika från rymden faller in mot jordatmosfärens övre del.
Har solen ökad aktivitet och magnetstormar härjar då vidgas området som kan se skenen ( ex mellan- och sydsverige.)
Och som här ovan, när de boende på Tasmanien, ön strax söder om sydöstra hörnet av Australien, fick uppleva något alldeles extra en natt.

Så vi här uppe i norr borde inte skrävla så mycket om vårt norrsken, när chilenaren eller nyzeeländaren också kan slå sig för bröstet med sina sydsken.

Jan Myrdal och folkmordet

Jan Myrdal, även om du inte själv varit tillbaka i Kambodja efter folkmordet, som du betvivlar varit så brutalt, kanske du kunde nöja dig med de bevis som finns. Och domar som fällts.
Som t ex FN-tribunalen i Phnom Penh 2010. Då dömdes "Duch", kamrat Kang Khek leu, som ansvarig för de övergrepp som skedde i ett av röda khmerernas tortyrfängelser - Tuol Seng.
Och detta var ett av många olika tortyrläger/koncentrationsläger/killing fields.
Duch fick 30 års fängelse för mord, tortyr och brott mot mänskligheten.

Jan Myrdal säger i SvT-intervjun att "...visst kan den (revolutionen) ha varit blodig..."

Räcker inte 1,7 miljoner människors blod som bevis för dig, eller tycker du att det var för lite blod för att berättiga ett socialistiskt maktövertagande?

Toul Seng var ett tortyrcentrum, ingen slapp levande ut därifrån.
Här torterades människor under ohyggliga former, här svalts de ihjäl eller dog av andra umbäranden som exempelvis utebliven sjukvård till följd av de brutala övergrepp de utsattes för.
Jan Myrdal, att dra ut naglar, stegla människor, borra i deras skallar, våldta barn, tortera en mor eller far till döds inför barnen, är det ett sätt som du tycker ska användas för att det kommunistiska paradiset äntligen skall finna en plats på denna vår jord?

Att tömma städer, sjukhus, skolor, bostäder och fabriker.
Att skära av all kontakt med omvärlden.
Att beslagta pengar och ägodelar från alla - ja alla.
Att förbjuda kunskap, lärdom och internationell erfarenhet.
Att bli fängslad för kunna tala ett utländskt språk, ha mjuka händer eller bära glasögon.

Är det något som andra regimer och länder borde följa för att jämställdhet och rättvisa skall kunna uppnås?

Denna regim, de röda khmererna härjade i fyra år i Kambodja, jag vill inte ens nämna det namn de satte på landet under den tiden.
År noll kallades kallade Pol Pot tiden efter maktövertagandet, på tre dagar tömdes Phnom Penh, från två miljoner till 25 000 personer.
År noll var ordet!

Vilket skräckvälde, vilken skräck, vilken fasa.

Undrar om Jan Myrdal sover gott om nätterna?
Gör man inte upp med sitt förflutna kan det vara svårt.
Att erkänna fel underlättar definitivt.

Skruvade blommor

Ibland behöver man inte veta allt.
Bara upptäcka och knäppa, jag tyckte de här klängerspiralerna, som trevar och söker efter något att haka fast sig vid, var så fascinerande att de måste läggas upp här.
Förmodligen det första inlägget av ca 1 300 som handlar om vår trädgårds alla blommor.
Idag har jag spenderat säkerligen 6 timmar grävandes, krattandes och plockandes i just trädgården, en ljuvlig sysselsättning som allt för sällan visas upp här.
Jag vet inte vad denna blomma heter.
Man behöver inte veta allt.

Alla till Luleå på lördag!

Mia Jarnsjö kommer till Galleri Lindberg på lördag.
Det får ni inte missa, på med skorna, kasta er på cykeln, in i bilen, upp på tåg och flyg - med Galleri Lindberg i Luleå som mål.
Mias färgstarka temperamålningar och grafiska blad finns till allmän beskådan.
Vi ses där.

Luleå nästa!!

Park Hyatt, Abu Dhabi

Nästa gång du kommer till Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten, kan du med fördel välja världens mest lutande byggnad, Park Hyatt Hotel. Arton graders lutning.
När du ändå är på plats, slå till med en svit, en Diplomat Suite för 20,145 svenska kronor natten.
Frukostbuffé ingår.
Men för runt 3, 000 kan du få ett "vanligt" rum med havsutsikt, så det är överkomliga priser även för de som inte vill lägga tjugo papp natten.

Hotellet är ett exempel på en arkitekts våta dröm, här i gulfen och i Kina, Sydostasien har man lekstuga och fria händer.
Inget jag missunnar dem, tvärtom, men just detta exempel på fria utsvävningar tilltalar inte min smak.

Jan Myrdal och sanningen.

I går kväll gick ett minnesvärt program - minst sagt.
SVT:s Min sanning med Cecilia Bodström som intervjuare, i intervjustolen satt ingen mindre än Jan Myrdal, en synnerligen omstridd person, med hög svansföring och en oförmåga att erkänna egna brister och felbedömningar.
Jag pratar nu om honom som politisk person, inte hans familjeförhållanden, privata affärer, erotiska liv eller annat som rör hans vardagliga leverne.
När Jan Myrdal stod på tribunerna och vandrade i demonstrationstågen var det högtidliga stunder, hans ställningstagande i konflikter och för folk som utsattes för övergrepp var säkerligen ärliga och grundade på hans ideologiska grund.
Vi var många som delade mycket av hans syn på dåtidens omvärld.

Men han har inte gjort upp med Kambodja. Igår svettades han, skruvade han på sig och fumlade efter ord när Cecilia Bodström under närmare tjugo minuter pressade honom på frågor om folkmordet i Kambodja och hans stöd till en av historiens värsta mördarregimer.
Som han fortfarande inte tar avstånd ifrån!!!
Fortfarande inte tar avstånd ifrån, ja ni läser rätt.
"...det är möjligt att det var blodigt..."
"....jag har själv inte sett det, då jag nekades inresetillstånd..."
och många fler undanflykter gjorde Jan Myrdal, i mina ögon, till en ynklig liten darrande stackare som inte vågar erkänna att haft fel.
Inte ens alla vittnesmål och dokument, för att inte tala om de berg av dödskallar som finns vid utrotningslägren, har förmått Jan Myrdal att ändra ståndpunkt om att Pol Pot och hans regim var inne på fullkomligt galen väg.
Jan Myrdal, du var där 1974 och såg inget, det kan jag acceptera, du visades bara det som var bra och blivit bättre (om det nu är möjligt?).
Sedan försökte du resa in 1979 för att med egna ögon se landet efter att vietnameserna invaderat och kastat ut Pol Pot, men då fick du stopp vid gränsen.
Och det kan jag också acceptera.

Men inte att du fortfarande t o m hävdar att det varit "bättre idag med Pol Pot vid makten..."
Hur kan du hävda det?
Här utrotades alla som inte hade valkar i händerna, de som bar glasögon, de som talade andra språk, de som ansågs som intellektuella - alla.
För att nå ett "socialistiskt paradis."

Käre Jan Myrdal, du vise man, med retorikens tunga, författarens penna och idéernas hjärna, hur kan du fortfarande hävda att Pol Pot gjorde något bra?
Du vet, lika väl som jag att han stod till axlarna i torterade medmänniskors blod.

Thai A380, first delivery.

The family is growing, as the ninth member Thai Airways joined the A380 family on September 27 when they took delivery of this giant beauty, swept in a nicely designed silk dress it seems.
Thai has ordered six Airbus A380s, all powered by Rolls-Royce Trent 900 engines.
They have a three class layout for its fleet of A380s, seating a total of 507 passengers.
All classes have got a new cabin design, 435 in Economy, 60 fully flat sleeper seats and twelve private suites.
The A380 will start its commercial service in early October on the Bangkok-Hong Kong and bangkok-Singapore routes.
As more aircrafts are being put into service it will begin with Bangkok-Frankfurt at the end of this year followed by Paris  and Tokyo in 2013.

Big and beautiful is what I say. Fat and ugly are others opinions.
But wait till you fly it, steady, quiet and worth every penny you´ve spent on the ticket.

Go A380.

Tror inte jag behöver översätta detta, de flesta kan läsa mina enkla ord.
Den 27 september blev Thai det nionde bolaget att ta emot A380. Familjen växer och i slutet på året kan du flyga Frankfurt-Bangkok med denna skönt målade jätte.
Missa inte det tillfället, tystare än hemma med frys och kyl brummande.

Golf, något att fira?

Det är klart som sjutton att miljontals människor världen runt, ur alla klasser sprungna och oavsett tjockleken på deras plånböcker, har anledning att fira golfens alla undergörande effekter på deras leverne och humör.

Speciellt i dessa dagar då Ryder Cup spelas och det nationella engagemanget verkligen låter som om vore det en VM-final i fotboll, den tysta sporten har plötsligt väckts till liv och fått spelarna att tända till utav bara den, ingen vill och ingen kan gå en runda utan att tusentals falkblickar är riktads mot dom.

Och då tänder man på alla åtta cylindrar. 

För min egen personliga del, respekterar jag golfsporten, men har aldrig gripits av vare sig lust eller locktoner att prova på. Fråga mig inte varför.

Vill i dessa golfsammanhang höja en skål för vinnare och förlorare, det jämnar alltid ut sig i längden.

Cheers!

Illustration: Olle Q