Jag är nu så gammal och erfaren att jag tänker vädra mitt missnöje med en person, utan att jag ens har träffat mannen i fråga.
Det skall man inte göra säger Jantesvensken.
Visst kan man göra det, visst ska man göra det, säger jag.
Om personen är en offentlig person som yttrat sig i olika frågor eller framträtt på annat sätt i offentligheten, kan man mycket väl ge både beröm och kritik, ris eller ros.
Droppen som fick bägaren att rinna över, för mig, var när mannen i fråga, Per Morberg, som för ett år sedan ungefär, marknadsförde ett skärbräde, som vanliga Svenssons skulle förväntas köpa?Inspirerade av hans matlagningskonster i tv, där han bollar och jonglerar, kastar och skvätter med mat och knivar och gu´vet vad.
Detta skärbräde var ett skärbräde, vare sig mer eller mindre, kan ett skärbräde bli mer än ett skärbräde?
Ett skärbräde man skär, slafsar och ex hackar sin gräslök på. Enkelt, eller hur.
Men skärbrädet marknadsfördes, av den girige herr Morberg till det facila priset av 3.995 kronor (om jag inte minns fel), nästan 4.000 bagis var det i alla fall.
Fyra tusen för ett skärbräde.
Samtidigt stod det travar med öl och drycker, snyggt exponerade, med Morbergs namn på i våra lokala matbutiker, främst Hemköp.
Eftersom min aversion mot denna man redan innan var så stor, så köpte jag inte en flaska av hans produkter för att ge det en chans.
Jag hade dömt ut det från början!!
Inte heller hans vin som säljs på Systemet, har jag gett en chans, att slänga 70 spänn på något som jag vet, oavsett vad det smakar, ändå, i min inbillning, smakar blask och blä, bara för att Morbergs etikett sitter på, är ännu en av de här grejerna som gör att en person kan klassas ner och dömas ut, utan att jag vet varför, bara fel kemi och signaler?
Nu fick jag, tack och lov, idag se att även den eminente satirtecknaren Lindström hade en teckning där ett grupp attackplan närmades sig "machofjollan Per Mobergs hus".
Så inte heller i Lindströms ögon är Per Morberg någon person man ser upp till eller än mindre beundrar.
Gu´va skönt det var att få skriva dessa rader, få vädra ut, detta obehagliga förakt som kan rida mig, misstron mot personer, i detta fall Per Morberg, som jag aldrig träffat eller ens pratat med.
Att jag skulle vara ensam om detta fenomen är inte troligt, ser dagligen på Facebook hur vissa offentligheter kölhalas av personer, ja t o m vänner, som jag annars hyser aktning och respekt för.
Tack för ordet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar