Summa sidvisningar

måndag, februari 22, 2016

När jag lekte skulptör.



Visst, som konstnär kan man för den oinvigde utge sig för att vara både skulptör, grafiker eller conceptsnubbe. Det är kanske ungefär som att säga att man som musiker både behärskar orgeln, vibrafonen och bastuban?
Jag är från början utbildad till tecknare och illustratör, för att under årens lopp även bli målare och grafiker, med många, många utställningar i bältet.
När det i Gnesta utlystes en rondell-utsmyckningstävling blev jag plötsligt, utan tidigare erfarenheter eller meriter, skulptör.
Visst form, rörelse behärskar jag och kan lätt, relativt lätt överföras till en skulptur-skiss, liksom ljus- och siktgenomsläpp.
När det sen kom till kanske det viktigaste, material och montage stod jag där med brallorna nere, men som tur är har jag kollegor inom gestaltningsvärlen, skulptörer med både erfarenhet och kunskap.
Jag frågade och fick svar och tips om specialister i stål och bockning, blästring och montageteknik.
Så där satt jag - med hela paketet packat och klart för att skicka in till juryn.
Vilket också, med bultande hjärta och fåfäng önskan om framgång, postades på lådan.
Månaderna gick och till slut tillkännagjordes vilka tre förslag till offentlig rondell-gestaltning vid Stopp i Gnesta som skulle ställas ut och för Gnestaborna röstas om.
Jag var inte bland de tre.

Men för de som eventuellt vill se hur mitt förslag Näckrosen såg ut, så låter jag täckelsen härmed falla. Hör inte era applåder, men känner vibrationerna.
Tack!

Inga kommentarer: