Elisabeth Svantesson, inte stöpt i "rätt" form?

Regeringen har tillsatt en ny arbetsmarknadsminister - Elisabeth Svantesson.
Och genast startade ett mediadrev.
Nej inte för att hon betalat en städhjälp svart, inte heller för att hon fått parkeringsböter eller snattat en ask Läkerol på ICA för åtta år sedan.

Nej hon har varit aktiv i abortkritiska Ja till livet, och oooh hemska tanke varit medlem i Livets ord.
Förvisso, inga större meriter som skulle rendera henne ministerposten, men för guds skull, måste alla ministrar eller regeringsledamöter vara stöpta i samma teflonform? Måste alla ha samma kritvita förflutna och oskuldsfulla leverne sen de kravlade ur sina mödrars sköten dag ett?

Kan ingen ha "valt fel", testat sig fram i sina livsåskådningsfrågor, tänkt annorlunda och valt att stå för det, tills den dag då det man trodde var riktigt och rätt, hade förändrats.
Man hade skaffat sig andra värderingar, en annan syn, intagit en ny ståndpunkt.

Ivar Arpi har skrivit en utmärkt ledare i SvD, läs den.

Detta måste väl Elisabeth Svantesson för herrans namn haft rätt att tycka och tro en gång i tiden, om hon idag skaffat sig en annan syn på samkönade äktenskap och abortfrågor, så är det väl bra? Eller?
Varför skall media starta drev, då vi kanske (?) fått en alldeles utmärkt ny arbetsmarknadsminister.
Låt henne få testa sina vingar, vädra sina värderingar i frågor som inte bara rör sin nya roll som minister, men även hör till hennes mer privata tyckar-sfär.

Hon är en utmärkt debattör, nästan vass ibland. Men står upp för sina åsikter.
Ett fd medlemsskap i Livets ord och en lite annorlunda syn gällande hbt-frågor ligger utanför hennes uppgifter på arbetsmarknadsdepartementet. Hon är ingen ny Putin.
Låt henne få en chans.

Nej, jag är inte ansluten till Moderaterna eller något annat parti för den delen heller, jag tycker bara att denna jakt på människor för att de inte passar in i vissa politiska ideologers strama former är ett otyg.
Alla har vi väl gjort fel, prövat och hoppat i galna tunnor.
Detta gäller även skribenter i Aftonbladet, Dalademokraten, Flamman eller vad de som nu hetsar hör hemma, deras tro för tio, tjugo, trettio eller fyrtio år sedan var kanske inte heller helt rumsrena? Vad vet jag?
Och, jag ger blanka sjutton i vad de tänkt, gjort och stod för bara de idag håller sig innanför lagens ramar och är bra journalister.

Elisabeth Svantesson har säkerligen också tagit många felsteg, men ge henne en chans.
Gudstroende eller ej.