SMJ eller SJ i vardagstal.

SJ skulle lika väl kunna benämnas Sveriges Musiejärnvägar.
Enligt Ola Wong, Svenskans kolumnist i Shanghai i Kina.
I dagens kolumn skriver han om den hisnande utbyggnaden av höghastighetsjärnvägar i det stora landet i öster.
Med start 2008, vars första sträcka var mellan Wuhan och Guangzhou byggs det nu vidare i en takt som skulle få svenska järnvägsbyggare att lägga ned sina verktyg och gå hem.
13 000 kilometer, alltså 1 300 svenska mil höghastighetsspår byggs på fyra år, klart 2012 eller tre år före tidtabell. Här skall nya supermoderna tåg svepa fram i hastigheter på upp till 380 kilometer i timmen.
Här binds Kina samman, man kan resa miljövänligt och kittet som landet så väl behöver med sina olika etniska grupper ger Kina en säker tillvaro framöver.
Demokratin kommer nog smygande också, vare sig man vill eller ej.
Samtidigt ställer SJ in tåg här hemma, avreglerar sitt nät och tåget mellan Stockholm och Oslo som vi for med för några dagar sedan påminner om sent sjuttital eller möjligtvis början av åttio.
Ostlänken, snabbtåglänken, som planerats mellan Stockholm och Linköping sedan 1993 är ännu inte spikad.
Sverige hamnar allt längre och längre bak i världens tågsätt och kopplas snart in på museispåret.