Bil i Kil

I början av oktober gjorde vi ett nytt besök hos svärmor i Kil, efter en lång tur på nästan sju timmar i bil från Skåne, tog vi en välbehövlig promenad.
Vad som är slående i Kil är tre saker. Järnvägen, Storgatan och Bilparken.
1) Fem olika banor strålar samman i Kil och gör orten till en verklig järnvägsknut.
2) Storgatan, med några hastighetshinder, trafikeras av bilar till och från affärerna och framför allt av gamla 240:or med historiska ljudanläggningar, de dunkar, på högsta volym, Storgatan fram och tillbaka oavsett tidpunkt och dag i veckan.
3) Bilparken, överallt står det riktiga schabrak till bilar, de flesta med nedhoppade tak och motorhuvar. Ofta med dekaler, ekivoka bilder eller humoristiska texter.
Det känns ganska härligt faktiskt, att här behöver inte allt vara så perfekt, nytt och anpassat, här godkänns faktiskt att folk visar sin personliga stil. Måhända lite enkel i vissas ögon, men så långt från tillrättalagda Djursholm man kan komma.
Det hedrar Kil och många andra landsortssamhällen att de är som de är.
Foto: Olle Q. Klicka på bilden om du vill se den större.

Tamt och tunt idag

Egentligen borde man hålla klaffen, när man inte har något viktigt att säga, men eftersom jag vill röra vid det mesta, blir det ofta mer eller mindre intressanta dagar för er som följer denna min sida.

Idag är en tunn dag, Illustration och 2-1 som ämnen, räcker inte.

Här kommer lite självrannsakan och ett vagt löfte om bot och bättring, med ämnen som lockar till läsning och funderingar.

Här är det kris i Demokratiska folkrepubliken Kongo, med hundratusentals människor på flykt från staden Goma, en jordbävning har raserat sköra lerhus i Pakistan och dödat hundratals människor och i Kabul har ännu en av dessa hjältemodiga människor som tror att himlen väntar, sprängt sig själv och närmare tiotalet andra till döds, inne i Kulturdepartementet, vad jag hörde.

Att då snacka om illustration och Bajen verkar tunt, men kanske trots allt behövs, i all den bedrövelse och vemod hos oss, som dessa rapporter om olyckor och krig för med sig?

Alltså, i morgon lovas bättring. Återstår nu att se om det räcker med det löftet.

Kotelettfrisyrernas uttåg från Stureplan blir inte ämnet. Inte heller något om Idol. Men kanske den amerikanska valdebatten kan ha några korn värda att vädra.

Håll ut kära vänner. Det finns ett liv efter denna dag också.

PS! Jo Delta och Northwest har slagit ihop i USA, är nu världens största flygbolag, ett kärt ämne för mig, kan bli något. Intresserad?

En enkel illustration

Syftet med att använda en illustration, foto eller teckning, är ju att på bråkdelen av en sekund kommunicera ett budskap. Då brukar bilden vara kvickare än ett textstycke. Här ger en bild och ett ord illustrativt vad en illustration kan betyda. Snabb och enkel kommunikation. Teckningen berättar och texten bekräftar att jag uppfattat bilden rätt.
Efter denna lektion i det självklara, tillägger jag bara att dessa två exempel ingick i en serie sk Företagskort, som företag använde sig av för att informera/hålla kontakten/visa service. Idag, detta var ca 10 år sedan, går nog merparten av dessa budskap över nätet, precis som detta.

Illustration: Olle Q, klicka på bilden om du vill se den större.

Där det omöjliga är möjligt.

Det finns nog bara en nation i denna stora värld vi lever i, som kan sluta sig helt och strypa all information både in och ut. Det är Nordkorea, eller Demokratiska Folkrepubliken Korea som de själva benämner sig.

I september firade man sin 60-årsdag, med fantastiska folkliga uppvisningar i diciplin och koordination, militärparader med preussisk äkthet, folk i färggranna kläder som gjorde enorma tifos, utan motstycke i världen. Allt detta inför partitoppen, civil och militär.

En person, den viktigaste saknades dock, självaste presidenten ordföranden i partiet och den obstridelige "käre ledaren" Kim Jong Il. 

Hade det varit något tillfälle han skulle ha framträtt på, var det under detta firande. Men det gjorde han inte.

I väst-media startade spekulationerna direkt, han måste vara sjuk, allvarligt sjuk.

Det har nu gått en och en halv månad och fortfarande har ingen Kim Jong Il synts till. Var är är han, lever han, hur sjuk är han? Död? Maktkamp? Avpolleterad?

Hans son skall ha synts i Paris, letandes efter en hjärnkirurg fortsätter ryktena. Det ligger nog en hel del i dessa rykten.

Låt oss anta att Kim är sjuk och kräver västerländsk specialistvård, så kvarstår faktum att Nordkorea är slutet, ogenomträngligt. 

Ingen information, som ledningen inte vill skall komma ut, kommer inte heller ut. Inte till de egna medborgarna eller till utlandet.

Och ingen kommer in i landet för hämta önskade upplysningar om Kims hälsa. Ingen. Alla håller tyst. Ingen vågar närma sig en utlänning utan myndigheternas tillåtelse, förresten de utlänningar som tillåts komma in i landet följs alltid av en eller flera tolkar/övervakare.

I en kommunistiskt hermetiskt tillsluten diktatur, betyder stängt - STÄNGT.

Egentligen är det remarkabelt, att i denna vår värld, där informationen flödar och strömmar fritt i cyberrymden, där minsta händelse av betydelse rapporteras direkt till resten av oss, att det då finns en nation där allt bara är tyst och inneslutet eller dit information som vill in bara studsar tillbaka.

I andra diktaturer som Burma, Lybien, Saudiarabien m fl sipprar för statsledningarna obehagliga fakta alltid ut, men inte ur Nordkorea.

Kim är 64 år, är han inne på slutvarvet? Ja det vet bara en liten krets av förtrogna, den franske hjärnkirurg som nu eventuellt skall operera Kim kan knappast förses med munkavle när han återvänder till Paris. 

Då om inte tidigare får vi nog reda på en två månader gammal nyhet.

Som då blir Breaking News!

 

11 år

Detta är ett flygfoto över Blacksta eller Blackstaby som Posten bestämt att det skall heta. En radby, Sörmlands enda bevarade. Vackert vid Nyckelsjön. Mitt emellan Gnesta och Mariefred, längs väg 223.
Det gråa huset (precis i mitten på bilden) med det röda taket, det är Ernsta, fd lanthandel och i morgon på dagen. är det 11 år sedan vi flyttade hit, till det grå huset.
Tiden går. Vi sa "vi ger det 5 år", nu är vi uppe i 11 år.
Visst har vi haft rätt långtgående planer på att flytta till tätort, men vi behöver ytor, ateljéytor. Här i huset har vi ca 170 kvm för det ändamålet, var hittar du det? Nån som har ett tips så hör gärna av er, men tätort. Sedan behöver vi en bostadsdel också.
Just nu bygger jag om, rensar och utnyttjar min ateljé för att få mer space - och inte lager - till att jobba stort, nu pratar jag om 2 x 2 meter och däromkring. Då behövs vägg, och distans.
Det kommer jag förhoppningsvis att få nu. Mia har sin stora ateljé, men där får vi inte rum bägge två samtidigt, med stora grejor på gång.
Så nu är det ingen panik med flytt, bostadsmarknaden har frusit till is snudd på, när det börjar töa och smälta på finansmarknaden igen, kanske vi börjar spana oss omkring.
11 år i Blacksta, det måste firas i morgon, men hur, jo vi skall till tandläkaren bägge två!  

En whiskey av irländsk typ, inget skotskt blask här inte, blir nog tår på tand i morgon kväll.
Skål.

Tristan da Cunha, ödsliga öar.

Vet du vad som ligger i Sydatlanten? 

336 mil från Sydamerika och 281 mil från Sydafrika?

Just det, en grupp mycket avlägsna vulkanöar som heter Tristan da Cuhna.

De första som flyttade dit gjorde det 1815. Idag bor 261 personer där, engelska är språket, öarna, varav de flesta är obebodda lyder under engelsk överhöghet, egentligen under en annan ö, St Helena (British overseas territory of St Helena) som ligger något närmare Namibia i Sydvästafrika, geografiskt. 

Tristan da Cunha är 207 kvm stort. Inkluderande ön Gough Island närmare 40 mil söder om huvudön.

När nationalsången sjungs blir det God save the Queen.

Intressant, hälsovården är kostnadsfri, en sydafrikansk på ön boende doktor och fem sjuksystrar, vid allvarliga sjukdomar, kan båtfärd till avlägsna Kapstaden bli aktuell. Gäller att inte ha infarkt eller brusten blindtarm då. Idag kan man skicka röntgenbilder till Baltimore, efter ett avtal med the University of Marylands medicinska fakultet, i USA, för fastställande av åkomma och åtgärder.

TV kom 2001, en kanal från the British Forces Broadcasting Service på Falklandsöarna.

Obligatorisk skolplikt till 15 års ålder.

Fiske är huvudnäring, men frimärken och mynt för internationella samlare är också en stor inkomstkälla!!!

Stora priset

Stora priset i Sculpture by the Sea i Sydney har nu tilldelats Mark McClelland för sitt verk "She thought". Här fångat av Jamie Williams. Fler skulpturer hittar du i inlägg under detta.

Gudrun Schyman, är du egentligen värd ett eget inlägg, ja tydligen!

Man kan verkligen diskutera fenomenet Gudrun Schyman, det är just det jag tänker göra.

De som tror att det kommer att bli en kärleksförklaring, kan sluta läsa här.

Hur kom jag att tänka på henne? Jo, för en stund sedan dammsög jag i undervåningen, på vissa ställen måste man dra på max för att få skräp ut ur springor och hörnor.

Då när det var som mest skränigt, kom jag plötsligt att tänka på Gudrun Schyman. Tänka sig vilken tankeförflyttning.

GS är säkert en charmerande person i privata sällskap. 

Men det var/är ju aldrig där som vi lyssnare eller tittare mött henne. GS må vara en skarp debattör, fylld av engagemang och hetta för sina mål. Men en sak besitter hon inte, förmågan att lyssna på andra. Inte heller generositeten, som alla debattörer måste besitta för att bli trovärdiga, generositeten att resonera och diskutera.

Vad som alltid retat mig med GS är att hon alltid avbrutit andra, eller med allt högre stämma fått dem att tystna, hon må ha aldrig så kloka saker att säga. 

Men hos mig har detta beteende alltid fått motsatt effekt. Dvs jag har slagit dövörat till eller helt sonika slagit av tv:n, med en osande kommentar.

Tänk om du GS hade i ett sansat tonläge och lyssnande till andra fört fram dina argument, vilket gehör du då skulle ha fått, även bland de som inte haft vpk:s partibok eller lovsjungit Erich Honeckers DDR. 

Som feminist hade du nått fler män, inte skrämt bort dem med dina utfall och anklagelser.

Du hade förmågan att retoriskt nå fram, du valde tungomålstalandet och slagordsvägen, det var där du försatte din chans att gå till min historiska bok som en lysande politiker.

Hoppas att du nu mår bra nere i Skåne och umgås hjärtligt och njutningsfullt med dina vänner och bekanta.

Ta och lyssna på Barak Obama Gudrun, där har du tonläget jag saknat hos dig.

Men han är amerikan förstås och därmed, i dina ögon, mindre tillräknelig misstänker jag.

Men, då har jag esset kvar, som jag nu plockar fram ur skjortärmen Gudrun, din föregångare i partiet, CH Hermansson! Han visste hur retorikens slipsten skulle vevas.

En lyssnande, resonerande partiledare med en mjuk stämma som de flesta lyssnade till, och värderade vad han hade att säga. 

Muntlig framställning är en konst som inte alla besitter.

Så skönt att stormen Gudrun bedarrat! 

Mor och jag

Är det inte fantastiskt, att efter ett helt liv få presentera ett foto taget troligen under sensommaren 1938. Min mor Astrid håller om en rund klump som ännu inte kunde gå. Som föddes en månad för tidigt, med två bråck, och som hamnade i kuvös en månad. Idag är jag 1,87 meter över golvplanken. 70 år äldre och förmodligen lika tunnhårig, men den lille Olle på bilden har inte skägg, om det nu skall tolkas som något av en vinst i åldrandet?
Broder Lars hittade i sina gömmor en bunt negativ, bla en rad bilder som far troligen tog under ett besök på Danmarks holme.
Ser ut som en solig dag i en tid som ännu inte drabbats av krigets vrede, men ett år senare brakade det loss.
Apropå ofred, så om folk frågar när jag är född, blir svaret oftast "mellan två världskrig". De flesta nickar förstående, medan några få inte fattar ett dyft. Då får jag fylla i med 1938. Även det obegripligt för vissa.
Foto: Carl-Gustav Qvennerstedt 1938. Rätt härligt att få skriva det.

Sergel

Gott folk, ta en titt på denna gudabenådade teckning, en skiss. Av Johan Tobias Sergel som lär ha gjort den 1775 och tillägnat den titeln "Akilles med tröstande tärna".
J T Sergel föddes 1740 av från Eisenach i Tyskland nyinflyttade föräldrar. Påbörjade sina konststudier 1757, erhåller mästarbrev 1763 som statybildhuggare. Vilket syns i hans formkänsla och komposition i denna, och de flesta andra av hans teckningar och etsningar. 1780 blir han professor i teckning på Konstakademien i Stockholm. Gifter sig 1783, bosätter sig i en lantlig del av Norrmalm (!!). Tretton år senare dör hans hustru, de fick en son och en dotter. År 1808 adlas Johan Tobias Sergel och blir 1810 direktör vid Akademien.
1814 avlider han i Stockholm.
194 år senare minns vi honom som en av våra största tecknare.

Första reguljära lyftet

Karl M tog denna bild av en lyftande Qantas A380-800 på sin allra första reguljära flygning från Tullamarine Airport i Melbourne till Los Angeles, det skedde i måndags, men är värt att uppmärksammas ändå. Qantas har beställt tjugo super-jumbos varav denna alltså är den första på sin jungfrutur med passagerare.

Foto Karl M, klicka om du vill se bilden större

Mer Bondi-skulpturer

Daniel Clemmett har gjort denna 2,5 meter höga trike kallad "Development" av delar han hämtat på bilskroten. I några inlägg under detta hittar du mer om Sculpture by the sea på Bondi Beach, Sydney.

Skönhet och bokstäver, något som går alldeles utmärkt ihop, visste ni inte det Vägverket?

Kära Vägverket, ni påstår att vi inte kan ha I, Q och V på våra skyltar, jag undrar varför, när ni har X och K, tycker ni inte i Falun att dessa båda bokstäver kan förväxlas? Jasså inte, ja då kan ni ha I, Q och V också. Ex VWV, QOO, eller IJI. Kliv nu ner från era byråkratiska principer Vägverket. Låt kreativiteten få fritt spelrum, anlita formgivarproffs, skippa prestigen.
Och slå Sverige med häpnad, gör en svenskinspirerad skylt, med ett typiskt svenskt motiv som bakgrund, anpassa färgen på bokstäver och siffror till motivet. S och EU-stjärnorna i sitt blåa fält till vänster som vanligt.
Kära Vägverket. Här ovan ser ni en nummerskylt från det kanadensiska Nunavut. Fd Northwest Territories, se de gamla bilskylten till höger i den smala spalten. Här en skylt med en vacker stämningsbild från det nordligt karga Kanada. Tre siffror och tre bokstäver. Enkelt, kreativt, ger territoriet en bild. Med lite fantasi får vi in både skattemärke och den blå EU raden också.
Men det krävs mod Vägverket, har ni det? Ert mantra är läsbarhet, slappna av, det är just det en grafisk formgivare är mästare på. Rocka loss nu Vägverket.

Skulpturutställningen i Sydney.

Tim Kyle har gjort denna gasmanskförsedda badstrandsbesökare betitlad "On the beach"
Sculpture on the Beach, längs Bondi Beach i Sydney, drar stora åskådarmassor som synes, kul att konsten kan attrahera annars de så surfglada sydneyborna. Visst ser det skönt ut med vårsolen värmande både besökare och klippor.

Va??? Swastika!!!

Jo, det stämmer. Swastikan finns kvar, trots sin, av nazisterna, nedsvärtade nutida historia. Swastika är liten stad i Kanada.
Och Swastika är ingen plats dit hukande SS-förbrytare har sökt sin tillflyktsort och ingen plats där Simon Wiesenthalinstitutet kan göra nazi-fynd, det är, som sagt, en liten stad i ett numera insomnat gruvdistrikt i provinsen Ontario, Kanada.
När jag 1980 satt på tåget The Northlander från Toronto till Cochrane i Ontario, för att sedan ta The Polar Bear Express till Moosonee vid Hudson Bay, stannade tåget på en station.
Skylten sa SWASTIKA. !!!
Minst sagt häpen frågade jag några kanadensiska medpassagerare i vagnen varför staden hade det namnet.
Jo precis i början av 1900-talet öppnades en guldgruva, Swastika Gold Mine, staden byggdes sedan runt denna gruva under den tid brytningen lönade sig.
Sedan kom andra världskriget och frågan dök upp om man skulle döpa om staden, eftersom nazisterna i Tyskland lagt beslag på denna urgamla symbol, med sitt ursprung i hinduistiska Indien.
Men svaret blev, kanske något överraskande, nej.
I mitten av trettitalet när nazismen tagit grepp om Tyskland och gjort swastikan till symbol för nazistpartiet protesterade man i Swastika, Ontario genom att sätta upp skyltar med texter som: "Fördömda Hitler, swastikan (hak-korset) är vår stadssymbol sedan 1922"
Staden behöll sitt namn trots allt, och när jag passerade 1980 med tåg och bilden av denna vägskylt togs 2007, en vårdag, är det tydligt att namnet fortfarande finns kvar.
Idag lockar staden folk med fiske, fritid, camping och vintertid skidåkning.

New man på Bondi beach

Sculpture by the Sea i Sydney startar idag, den tolfte skulpturutställningen längs en 2 km lång strandpromenad vid Bondi beach. 107 skulpturer av konstnärer från hela världen får plats i år. Australiern Vince Vozzo har gjort denna mäktiga skulptur som han gett titeln New man. Jag har inte lyckats klura ut materialet, det ser onekligen ut som marmor, men sjutton vet, idag kan plast vara marmor och snudd på tvärtom, skillnaden är vikten.
En härligt jovial pjäs är det.
Lars Erik Johansson, Sydney tog bilden, tack L-E. Klicka så får du se bilden större.

I bloggskugga några dagar.

Framåt mitten av nästa vecka kommer sannolikt nästa inlägg av den här typen, en liten högermarginalare ( o hemska ord, så politiskt infekterat) kanske smyger sig in dessförinnan. Vi får se. Tills dess lev väl och låt er inte dras ner i den finansiella kvicksanden, det finns fast mark för oss alla, även om remsorna blivit lite smalare.
Läs om musikern här intill så får du perspektiv på tillvaron. För att inte nämna den finansiella situationen i Zimbabwe, deras motsvarighet till Riksbanken meddelade igår att inflationen stigit från ca 11 miljoner till 231 miljoner (231.000.00). Fattar ni?
En limpa idag för 10 zimbabwiska dollar betingar det astronomiska beloppet av tvåmiljardertrehundratiomiljoner (2.310.000.000) nästa år. Ändå har Zimbabwe devalverat sin valuta i år, de strök 10 (tio) nollor på sedlarna.
Finanskris här, kanske krusningar på vattnet, men i Zimbabwe där är det sjuhundra Gudrunstormar med råge.

På lördag smäller det...igen.

Då är det dags för Sörmlandssalongen, den 49:e i ordningen. Vernissage lördag den 11 oktober på Sörmlands museum, Nyköping. Kl 11-17, fri entré.

Både Mia och jag är bland de lyckligt utvalda utställarna, men vi är i Växjö på vår avslutningsdag av vår utställning där och därmed förhindrade att förgylla begivenheterna i Nyköping. 

Alla ni som har närmare till Nyköping än Växjö, styr nu samtliga kosan till denna årliga begivenhet, med det bästa av vad Sörmland har att erbjuda på konstfronten.

Köp på er av bara attan, konstens värde är hårdvaluta i dessa tider. Dessutom trevligare att hänga på väggen än ett elektroniskt bevis på ett fondinnehav eller en aktiepost. 

Trevlig helg i Nyköping!

Varje morgon...

...går solen upp, jorden har åter snurrat ett varv och en ny dag har klätt av sig sin nattskrud.
Evighetens hjul snurrandes för att skänka oss behövlig frid, som ibland kan vara svår att få tid att ta till sig. För här finns kanske den tröst, den gåva för våra sinnen, själar och kroppar, som vi så väl behöver.
Vi människor hittar på så mycket, vi vill förändra, förbättra eller i värsta fall planera att förstöra.
Ändå. Alltid det samma.
Solen smyger upp ovan horisonten, ibland dold av moln och dimma, som här på bilden. I morse kl 06.57 tittar den fram ur dimman, speglande sig i Storsjöns stilla vatten, Storsjön i Gåsinge, Gnesta, ingen annanstans.
Vad jag menar är, det låter, mullrar och oroas just nu, har så gjort tidigare och kommer så att göra framöver.
Då finns lugnet att hämta, det är min erfarenhet, i det som alltid varit vår plats för meditation och eftertanke - i naturen.
Vila ut en stund i den, var du än är så finns den runt knuten, skänkandes frid och plats för eftertanke.
Ge dig den tiden, den är värd det.

PS! Jösses detta lät som en predikan, men det är en enkel lovsång till naturens sälvklara metoder att hela och läka.

Klicka på bilden om du vill se den större. Foto: Olle Q

Till minne av Esbjörn Svensson

"Till minne av Esbjörn Svensson" är titeln på denna teckning, en dedikation till ES, efter hans tragiska död i somras. Jag lyssnar mycket på hans fina trio med sin finstämda jazz, som alltid gett mig en extra kreativ dimension när jag stått där framför ett vitt papper eller en målarduk.
Inspiration är kanske rätt ord, musiken, oavsett genre, är en magisk källa till avslappning och koncentration just i de första anslagen med pennan eller målarpenseln.
Du lever vidare Esbjörn, ofta här i vår ateljé är du startskottet till något nytt och oprövat. Improvisation kanske är en gemensam nämnare.

Klicka på bilden om du vill se den större. Om du klickar på den, så kommer du att hitta en dykare liggande på bottnen, Esbjörn dog i en dykolycka. Bilden hänger i Växjö, på Galleri Sigma just nu. Såldes på vernissagedagen! Rolf Lembke köpte den. Teckning av Olle Q.

Den vackra månaden september

Precis klev vi över tröskeln in i oktober. Denna bild togs den 25 september som ett ljust minne av en månad som många uppfattar som svart eller förlorad. "Svarta september" har varit en ganska vanlig rubrik i tidningarna under senare veckor.
Håller inte med om det, den ljumma hösten, med sin klara luft och med ljuset fortfarande kvar är som den alltid varit, opåverkad av människans viljor, misstag eller krafter.
Nyckelsjön är det vi skådar ut över, med sin ö nedanför gränsen mellan Blacksta och Ullsta, på ängarna i förgrunden har kossorna betat hela sommaren, just denna dag höll de till i en annan hörna av Arnes marker.
Klicka om du vill se bilden större. Foto: Olle Q.

Calle Bildt är kanske inte ryss trots allt?

Allt sedan Carl Bildt blev utsedd till utrikesminister 2006, med sina breda internationella erfarenhet, har han smutskastats av den nya oppositionen i detta land.
Hans odiskutabla briljans, hans erfarenhet, hans skarpa analyser, hans rutin och stora kontaktnät, hans internationella uppdrag har hela tiden varit en nagel i ögat på de som föraktar honom för sina halländska rrr, sina raka svar. För att han är vass och intelligent och svår att få ur gängorna helt enkelt.
Han anklagades för att vara insyltad i den ryska oljeindustrin, vara köpt av Moskva, ha olja på sina händer, för sina värdepappersinnehav i Gazprom och för att bereda väg för den ryska gasledningen till Tyskland.
Han har inte en enda dag under dessa två år lämnat sossar, gröna, röda eller brunsvarta en enda lugn stund, det har bekymrat och oroat dem in i ryggmärgen, inget tycktes bita på Carl Bildt.
Och nu, sitter de med tomma händer, avväpnade in på bara skinnet, när denna ryssälskare, gassniffare och oljemissbrukare, i deras ögon, inte längre får besöka Ryssland! Har ryssarna bestämt.
Vad har nu kar´n gjort för att reta ryssarna?
Jo i egenskap av Europarådets ordförande har han varit en av de skarpaste kritikerna av den ryska invasionen av Georgien, som Bildt tyckte var helt överdimensionerad.
Han har också kritiserat deras agerande, efter invasionen, i utbrytarregionerna och i Georgien där ryska styrkor fortfarande är posterade. Detta har gjort ryssarna så förbannade att de nu nekar Bildt inresa i Ryssland. Han har trampat på björnens onda tå.
Och nu, Bildt tycks inte ha varit Moskvas sändebud i Sverige trots alla påståenden om det.
Den svenska vänstern sitter där med hela sin arsenal desarmerad och Bildt i orubbad position.
Det är inte lätt att vara stor i orden och liten på jorden.

Nya vinklar?

Visst kan ett foto ge nya dimensioner, en annan bild av verkligheten, håll med om det när du tittar på denna bild. Lägg speciellt märke till de läckert böjda vingarna, som en smäcker fågel.
Ändå kan denna maskin ta upp till 800 passagerare.
Bilden från Bernie P på Sydney Airport Message Board. Thank´s mate.
Det föreställer Qantas nya A380, med namnet Lady-Bird Walton, från Australiens första kvinnliga flygare, när hon står på Adelaide Airport härom dagen.

Canadian Pacific i uppfräschad skrud.

Så här års är det, liksom här hos oss, färgexplosivt i Kanada. Det fick mig att titta lite på den nya färgsättningen på CP:s nya GE-lok. Här kommer tre stycken dragandes ett godståg på väg österut från Vancouver genom Klippiga bergen.
Förr hade de en annan nyans av rött och stora diagonala "varningstecken" i fronten. Håll till godo och njut, föreställ er sedan det mäktiga mullret från dieslarna när de kommer till nästa motlut, så är du nästan på plats..