Född 1985 i Azerbajdzjan, men av armenisk börd ( som Josef Stalin himself) blev Anastas Mikojan mest känd för att bli den evige överlevaren, den som alltid slapp eller slank undan Stalins skoningslösa utrensningar och med livet i behåll överlevde Josef själv.
En prestation bland de som tidigt anslöt sig till bolsjevikpartiet, vilket Mikojan gjorde 1915.
Få av de tidiga revolutionärerna undslapp de misstankar och anklagelser som genom angiveri riktades mot dem, ofta av "angivare" som själva vill rädda sina skinn.
Angavs man, var utgången given - döden.
Men Anastas Mikojan klarade sig undan, överlevaren började tidigt, som sagts, med att bli lokalt aktiv i revolutionstidens Baku-kommun, senare i Röda arméns maktövertagande i Transkaukasien under åren 1920-21.
1923 tog Mikojan plats i centralkommitén och 1925 blev han den yngste medlemmen i Politbyrån någonsin, 38 år gammal. Året efter fick han ansvaret för livsmedelsförsörjningen.
Nu började Stalin agera mot vad han betraktade som borgerliga, antisovjetiska element i de egna leden.
Anpasslig och hal slank Mikojan ur de finmaskiga nät som kastades ut bland pionjärerna i den ryska revolutionen och efter Stalins död tog han "turligt" nog Nikita Chrustjovs parti och senare satsade han på Leonid Breznjevs.
Mikojan åtnjöt åren 1964-65 makten som Sovjetunionens president och ordförande i Högsta sovjets presidium.
Anastas Mikojan dog 1978.
En anpasslig överlevare, som armenier var det kanske just det som gjorde att att slapp hamna i Ljubljankafängelsets källare och sedan ställas mot väggen för att skoningslöst skjutas ner, anklagad för att vara en folkfiende.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar