Årets händelse!

Det mest positiva som hände under 2008 är onekligen lille Viggos ankomst till världen.

Han hade bråttom, lite för bråttom egentligen, redan i början av januari överraskade han mor Johanna och far Erik med att knacka på dörren till livet utanför.
Han skulle ha kommit i slutet av mars, men hade som sagt bestämt sig för så inte skulle bli fallet. Vad han inte visste riktigt var att det blir mer komplicerat i starten, det blev det, med oroliga och svåra veckor och månader, innan han äntligen fick komma hem till Duvbo.
Alla vi runt Viggo upplevde oroligt varje sms vi skulle läsa, varje telefonsignal vi skulle svara på.
Att mor och far hade det sju etter värre kunde vi förstå, men ändå inte riktigt eftersom vi aldrig upplevt det.

Hur som helst idag är Viggo årets största händelse, utan all konkurrens.

Idag är han en pigg parvel, med fart, charmerande leenden och allt på rätt plats.
Det är så fantastiskt att få följa hans utveckling och framsteg, tänk vad ett nytt liv är underbart att få följa på nära håll.
Viggos föräldrar Johanna och Erik, ni är beundransvärda, den närhet och den kärlek ni ger Viggo gör honom stark och vital efter den besvärliga starten, Viggo är verkligen ett bevis på att föräldrars nära, nära omsorg och beskydd är den bästa grogrund man kan få i livet.
Gott Nytt År Viggo Piggo!

På bilden överst poserar Viggo den 30 nov 08 och underst med mor Johanna den 28 dec 08.

Jag undrar...

(nej det rör inte stavfelet i rubriken)...om det är så lämpligt att störa er i helgfriden med ett inlägg om detta, men eftersom förtrycket av kvinnor pågår oavsett helger, väder, ledigheter eller en önskan om avkoppling och ro, så känner jag att jag inte kan hålla inne med en kommentar om det som TT-AFP skriver ovan.
En åttaårig flicka gifts bort med en 58-årig man?
I vilket samhälle kan detta vara möjligt? 

Varför tillåter man det fortgå utan att fråga sig vilka konsekvenser det får för det just påbörjade livet för denna åttaåring?

Min vädjan är nu att vi i detta land, som i de flesta andra sammanhang, vill göra sig till tolk för rättvisa och jämställdhet - att vi nu lyfter undan vår tystnad och passivitet och låter våra röster bli hörda runt vårt klot.
Någon måste våga ta det första steget, när andra trycker och tiger.

Den förnedrande orättvisa, det förtryck och totala omyndigförklarande som flickor och kvinnor i många, många muslimska länder lider under, måste någon gång bemötas med ett kraftigt ifrågasättande av oss, som kommit en bra bit på väg mot ett mer jämställt samhälle.

Min vädjan går nu i första hand till de som driver feministiska frågor, genusforskare och har jämställdheten mellan kvinna och man på sina arbetsbord - agera nu!
Vidga ert tunnelseende, släpp de politiska bindningarna, sparka undan de ideologiska bromsklossarna, stäng inne rädslan för religionskritik och bli världsmedborgare. Bli internationella. Bli medvetna. Bli delaktiga.

Vår syn på kvinnors situation i andra länder måste ändras, kvinnor som lider, misshandlas, våldtas, diskrimineras, förnekas mänskliga rättigheter, nedvärderas till en andra klassens människor, måste få känna att män och kvinnor i andra delar av världen ser och hör deras lidande och de orättvisor de utsätts för.

Tiina Rosenberg, Gudrun Schyman och ni andra på barrikaderna för exempelvis kvotering i bolagsstyrelser här hemma i Sverige, låt fjällen falla, riv av er skygglapparna och kom till tals.
Jag väntar på er nyupptäckta reaktion.
Er ärlighet och internationella solidaritet.
Er syn på att vi är inte det enda landet i världen där dessa frågor måste drivas, det finns faktiskt värre fall än vårt att också ta itu med.

Samtidigt:
Nedanför på Nyckelsjön är det fridfullt, några kvinnor och män, åker jämställt och med samma hastighet långfärdsskridskor på nyblank is och i ett vintersvagt solsken. Kan vi ha det bättre än så?
Åttaåringen i Saudiarabien sitter inomhus, fängslad för resten av sitt långa olyckliga liv, medans skridskoeggarna sjunger mot isarna här hemma.

Istid.

Denna fina mellandag, den 27 december, bjöd på dessa fantastiska motiv där isen hade huvudrollen. God fortsättning!
Foton: Olle Q©. Klicka på resp bild om du vill se den i större format.

En julhälsning från Gregory, down under.

För ett par inlägg sedan (scrolla ner en bit) skrev jag om Charlie, som jag träffat och plåtade 1995. Så nu precis lagom till julhelgen kanske jag får presentera en annan liten söt sak, Gregory. En kompis till Charlie.
Gregory lever livets glada dagar på Johnstone Animal Farm utanför Innisfail i norra Queensland, Australien. Med ålderns rätt slipper han showa och göra dumma akrobatiknummer, utan njuter bara av att vara attraktiv, mogen och ärrad. Han blev näst intill perforerad av skott som hans pansarhud effektivt stoppade under tiden i frihet, han hade innan dess klippt 50 kor, tagit dem av daga helt enkelt. Varför man möjligtvis kan förstå farmarnas vilja att ta kål på Gregory. Men icke, han överlevde och hamnade i trygg fångenskap.
Idag är han 67 år, 5,5 meter lång och väger 1.200 kg. Saltvattenskrokodil med skinn på nosen.
Gregory är värd denna julhälsning från oss alla. Likaså Charlie. Två veteraner som trivs med livet.
Go´fortsättning grabbar.

Symbolen.

Julen står för dörren, men trots att dagarna blir både längre och ljusare är det en mörk bild som förmedlas av den verklighet vi nu lever i, många hade bättre förtjänat den helgfrid som sägs stunda.

Låt mannen ovan, Damien Duff vara tecknet, bilden, symbolen för att allt inte är nattsvart, även om det i realiteten är mörkt och oroande för många världen över. Visst finns det även en morgondag, som blir ljusare och mer hoppfull och som åter kommer att ingjuta kraft i oss människor av kött och blod.

Damien Duff representerar just detta, ljusets återkomst. Hoppet om att vi klarar allt, även när det ser som dystrast ut.

Varför denne Damien Duff? Jo hans Newcastle United befann sig i den sportsliga krisens centrum för ett antal månader sedan, en motsvarighet rent av, till den pågående finansiella krisen? Det syntes inget hopp för klubben och framtiden, folk demonstrerade, bojkottade sitt kära lag, dess ägare ansågs vara värre än pesten. En nedflyttning var redan klar, gärdsgårdserien sågs som en sista avskrädesplats.

Men allt har sakta, sakta vänt. Igår hoppade han, Damien Duff, in i 88:e minuten hemma mot Tottenham Hotspurs och smekte in 2-1 minuten senare, efter en skönt väggspel med en annan inhoppare Mark Viduka. St James Park brast i sina fördämningar.

Så visst kan det hopplösa bli det hoppfulla. Uppgivenhet förvandlas till framtidstro.

Damien Duff är ett klart lysande bevis på det.
En ledstjärna så god som någon.

Snart på ett äldreboende nära dig!

"Genuspedagogerna" har redan slagit klorna i förskolan. Tanja Bergqvist vittnar på ledarsidan i SvD igår att hon själv med barn på dagis stött på "genusvetarnas" inverkan. Vad sägs om följande pekpinnar: alla dockor är borttagna och hjältesagor är bannlysta. Under gymnastiken tillåts inte flickor ha rosa dräkter med en liten volang, de skall ha shorts och t-shirt. Är det "könsneutralt", jag tycker det låter grabbigt.
Nästa institution blir säkert äldreboendet. Ut med vävstol och snickarbänk, in med blockflöjt, sudoku och fia med knuff.
Trist att alla sjyssta feminister få lida för dessa stolligheter som genusteoretikerna lyckas få igenom, stöttade av stat och landsting. Undrar hur länge vi som fortfarande bor hemma kommer att försonas?
Teckning Olle Q ©.20 dec 2008. Klicka om du vill läsa texten tydligare eller se bilden större, eller både och.

På söndag smäller det...

Hörde på TV:n i morse följande dialog, skulle mycket väl kunna tänka mig att den utspelades i Örebro eller i alla fall i Närke. Optimismens fäste i detta land.

Teckning: Olle Q ©. 19 dec 2008. Klicka om du vill se bilden större.

Sydgeorgien

Djupt nere i Sydatlanten, sydost om Falklandsöarna ligger Sydgeorgien, otillgängligt och obebott av fast boende vill säga. En lång, böjd ö som ett sargat valben säger de som kan ön.

South Georgia and the South Sandwich Islands (SGSSI) är en Overseas Territory of United Kingdom. Territoriet formades 1985 tillsammans med Falklandsöarna.

Argentina kräver fortfarande besittning av öarna som de kallar Islas Georgias y Sandwich del Sur, landets suveränitetskrav över dessa öar var även en del av anledningarna till Falklandskriget 1982, öar som under själva kriget ockuperades av Argentina. 
170 kilometer lång, 2 till 40 km bred. Höga toppar, den högsta 2,943 meter Mt Paget´s Peak och i en av de två massiven ligger det tio toppar med höjder över 2,000 meter.
Stora glaciärer, istäckta områden och snö som täcker mer än 75% av landytan, vintertid är hela ön täckt. 
Isolerat, 215 svenska mil till Sydamerikas spets, ca 140 mil till Falklandsöarna.
Stora populationer av pingviner, sälar och sjöfågel trivs i kyla och blåst förstås. 

British Antarctic Survey, brittiska forskningsstationer finns sommartid bemannade på ön, liksom en brittisk militärgarnison (stackars satar, hoppas de har ett saftigt traktamente.)
Under den tidigare valfångstperioden, visade som vanligt i dessa sammanhang, våra harpunkåta norska  grannar framfötterna. I Grytviken på ön, finns delar av bostadsbebyggelse och industribyggnader med anknytning till valfångstexpeditionerna kvar. 

Ett svenskt polarforskningsteam (utan harpuner) besökte ön med isbrytaren Ymer knappa tjugo år sedan.

Jag har träffat den här snubben.

Han heter Charlie, han är dryga 75 år gammal idag. Han bor sedan början på fyrtitalet på Hartleys Creek Crocodile Farm söder om Port Douglas i nordliga och tropiska Queensland, Australien.

En stadig herre Charlie, dryga fem meter lång, som fått det bra på äldre dagar, han slipper uppträda. Hans yngre kompisar gör det, men Charlie är den äldsta saltvattenskrokodilen i fångenskap i Australien idag och då får man åtnjuta vissa privilegier.

Uppträdandet? Jo, krokodilerna ligger ofta under vattenytan och väntar på mat, de hör när djur kommer genom vibrationerna i marken. Här kommer istället Steve Irwing-kopior till väktare med kycklingar på en stång, med en annan stång bankar de rytmiskt i marken, krocken under ytan vet då att nu blir det mat. 

Väl framme vid vattnet håller de ut kycklingen över ytan och.....splaaaaasssshhhh......på bråkdelen av en sekund har en tung femmeters-krokodil kluvit vattenytan och som en torped rest sig några meter över ytan och slukat kycklingen. 

Man förstår först då att man själv bör hålla sig på avstånd från vissa vattendrag uppe i norr.  

Jag tog fotot 1995 innan Charlie blev pensionär, men redan då låg han och njöt i berömmelsens ljuva sken. Även då äldst i fångenskap.

Australien med sina 300.000 vilda krokodiler är ändå noga med att de inte tjuvskjuts för sina skinns skull, därför finns det en antal sk krokodilfarmer, där man föder upp krokodiler för att på det viset minska attraktionen och förtjänsten i att skjuta vilda krokodiler.

Skinn och kött finns det en marknad för. Åt själv krokodil, ingen höjdare, men fullt ätbart.

Finns därför inte på vårt julbord i år.

Foto Olle Q. Klicka på den om du vill se bilden större.

Qantas andra A380 landar om några timmar.

Igår överlämnades Qantas andra A380 i Toulouse för att landa om några timmar (onsdagmorgon lokal tid) i Sydney.

Den här maskinen sätts in i trafik på Los Angeles dels från Melbourne och dels från Sydney, nu blir det 6 flygningar i veckan på den destinationen mot tidigare 3.

Tvåan heter Hudson Fysh, efter den förste verkställande direktören i bolaget på tjugotalet.

Den tredje A380:an levereras den 27 december och kommer då att sättas in på the Kangaroo Route från Sydney till London och tillbaka. Tre turer i veckan. Med start den 16 januari 2009.

Skall du "down under" glöm då inte att boka på A380 LHR-SYD via Singapore. Kostar inget extra, men en sjuhelsikes extra upplevelse.

Ytterligare fyra A380:or kommer under 2009. År 2013 är alla tjugo beställda i trafik.

Why some women stay single.

Jag förstår den halvan av mänskligheten, om den unisont tackar nej till några individer ur den andra halvan och lever sitt liv mol alena.

För om jag vore kvinna skulle jag nog isolera mig om jag stötte på denna figur.

Jag kan ju bara gissa vad min smak för män skulle vara, om jag som sagt var kvinna.

En man som ligger högt på min osmaklighetslista, här tror jag att jag talar för bägge könen, är den nyligen bortgångne - Mogens Glistrup. 

Tidvis omsvärmad av kvinnor har jag förstått, men de flesta män i maktens centra har en viss dragningskraft. Även så Mogens.

Må du vila i frid Mogens, inte så illa menat, men du blir hos mig ihågkommen med en känsla av illamående.

 

Resmål med 317 dagars regn per år, varsågod.

Marion Island. Vi fortsätter vår upptäcktsfärd bland öarna i de sydligaste av vatten, denna gång hamnar vi sydsydost om Port Elizabeth i Sydafrika, en bra bit ut i Indiska Oceanen. 177 svenska mil från Port Elizabeth och cirka 95 mil väster om den franska ögruppen Crozet Island Group.

Marion Island ingår i ögruppen Prince Edward Islands och är ca 290 kvadratkilometer stor. Sydafrika är något slags förmyndarland över denna obebodda ögrupp. De har upprättat permanenta forskningsstationer,  bl a en väder station och en rad forskningsprogram inom den naturvetenskapliga disciplinen genomförs på ön.

Sälar, sjöelefanter, sjöfågel bl a albatrosser och pingviner trivs här trots klimatet. Det är inte speciellt gästvänligt. Vad sägs om 100-130 cykloner per år, kallfronter, nästan alltid mulet och dessutom inom "the Roaring Forties". Genomsnittligt 317 dagars regn och tidvis snö per år. Medeltemp vintertid +3,6 C och +7,9 C sommartid så förstår man att det inte är någon semesterö att släpa med sig solfaktor 30 till.

Vill du ändå dit, går det forskningsfartyg från Durban, då och då.

Nyhet! Mawson Peak högst.

Högre än Kebnekaise och Mt Kosciuszko, på en ö 368 kvadratkilometer stor! Imponerande 2.745 meter. Kosciuszko är futtiga 2.228 meter. Kebnekaise 2.104 meter.

Det är bergsmassivet Mawson Peak på Herd Island, högre än Mt Kosciuszko i Blue Mountains på det australiska fastlandet. Också en nyhet. I geografin i skolan fick vi lära oss de olika världsdelarnas högsta toppar och Mt Kosciuszko var högst i Australien. 

Men Herd Island är en ö och tillhör Australien. Ligger i Södra Oceanen 410 mil sydväst om Perth och 770 mil söder om Indiens sydspets. Och den ön har Australiens högsta topp, som dessutom är vulkanisk.

Innevånare är pingviner och sjöfåglar av olika arter, ön är kall och otillgänglig. Grannö är McDonald Island. Närmaste land är Antarktis.

Ön fick sitt namn efter en amerikansk sjökapten John Herd på väg från Boston till Melbourne via Kerguelan Island, året var 1853.  

Några iaktagelser

Andra världskriget är ständigt aktuellt på bokdiskarna.
Människors törst efter att få det obegripliga bitvis förklarat eller kanske skildrat så att vissa dimmor lättar är säkert det som håller intresset uppe, en annan förklaring kan vara att det skett i vår tid, i Europa av alla civiliserade ställen, gör också frågorna ständigt aktuella.
Nu har Yukiko Duke, journalist och av svenskjapanskt ursprung skrivit "Breven från Iwo Jima". 395 sidor om ett av Stillahavskrigets blodigaste slag.
Den lilla, lilla ön på 20 kvadratkilometer (dvs ca 4x5 km), där stupade ofattbara 25000 - 30000 japanska och amerikanska soldater inkl något tusental civila som jobbade i svavelutvinningen på ön.
Många gångar, tunnlar och underjordiska rum gjorde att så många vistades på en så liten ö.
Breven från Iwo Jima skrevs av den japanske befälhavaren på ön Tadamichi Kunbayashi till sin familj. De blev 41 till antalet.
Det intressanta med denna skildring, som jag ser det, är att här lämnar man de europeiska slagfälten för att istället skildra Stilla Havets vidrigheter.
En bok som finns på min önskelista till jul.

"Glömd slips eller slarv med chaufförernas uniform ger böter"
Nya hårda regler införs av Kalmar Länstrafik. "En psykisk påfrestning som troligen kan leda till sjukdomar." säger en representant för Swebus!!!!
Hoppas det är böterna vid ev försening han då avser och inte en slarvigt knuten slips.
Tiderna hårdnar inom Länstrafiken i Kalmar.

Somliga har det säkert så här.

Michael Leunig, australisk skämttecknare är värd att få uppträda på denna hedersvärda blogg en gång till, visserligen utan hans medgivande. Har förgäves försökt nå kontakt med honom över nätet för att meddela min publicering, men icke sa Nicke, det gack icke.

Denna blogg är ytterst fridsam, okontroversiell och fri från kommersialism, personlig och med en inte allt för imponerande läsekrets, så jag tror inte jag skulle släpas inför domstol, genom att publicera denna eminente tecknare utan hans medgivande.

Håll till godo. 

Denna teckning är säkert i överensstämmande med hur några män har det, vems felet är att de hamnat i den situationen, varierar förstås.

Leunig bor på kullarna, lantligt utanför Melbourne, publiceras regelbundet i Melbourne Age och Sydney Morning Herald, de två största tidningarna i respektive städer.

Klicka på bilden om du vill se den större. Hämtad från Sydney Morning Heralds årskalender 2005.

Småplock

Härligt grabben. Anders Södergren fick den 21 november besked om cellförändringar i ena testikeln, några dagar senare opereras han. Sedan, någon veckas ytterligare väntan på de cellprover som togs, fanns det metastaser?

Glädjande positivt besked sista dagarna i november, vi pratar 2008.

Idag, en vecka senare, står han på startlinjen i ett världscupslopp med tuffaste internationella konkurrens och blir sexa!

Jag lyfter på hatten för Anders. Strongt.

Dessutom åker Anders vackrast freestyle av alla. Rak rygg med en dansande mjukt stavrytm.

I Salem/Rönninge samlas stenkastarvänstern idag klockan 12-15 och stenkastarhögern har sitt pass klockan 16-19.

De kallar det demonstrationer, i själva verket är det småglin som vill slåss, förstöra och vandalisera i största allmänhet oavsett de kallar sig antirasister eller nationalister.

Småglina är tyvärr uppbackade av hitresta stenkastarproffs från övriga Sverige, Danmark och Tyskland. Handelsresanden i våldsromantik med basebollträt som snuttevän på kvällen.

Ideologiska motiv saknas nog nästan helt, det är mest någon slags allmän förstörelselusta som skall ut och då maskerar man sig och hoppas på att stenarna skall krossa så många skyltfönster och bilrutor som möjligt innan man går hem och beskriver sitt hjältemod på nätet.

Av med huvorna och bort med halsdukarna!

Lämna stenarna och basebollträden hemma.

Välkomna nästa år.

Om 14 dagar är vägs ände nådd. Då är vi framme vid den kortaste dagen på året, sen kommer ljuset sakta krypande tillbaks till våra breddgrader.

Håll ut alla, tänd advents-och julbelysningar i massor, strunta i elräkningen, den blir bara obetydligt högre, omge dig hellre med ljus.

 

Dagens smågodis

Mannen till höger är Stephen Harper, premiärminister i Kanada. Konservativ, vann valet 2006 men leder en minoritetsregering, nu tänkte liberalerna tillsammans med ett par stödpartier förklara Harper ett misstroendevotum på måndag.

Men si det gick inte. Då stängs Parlamentet i Ottawa fr o m idag till januari.

Så fiffigt. Tänk om vi också hade det så, när det började bubbla i riksdagshuset, så fram med stora nyckeln.

Generalguvenören (statsöverhuvudet drottnings Elizabeths företrädare i Kanada) gick på Harpers linje och låste parlamentet.

Nu får Harpers parti chans att fila på ett stimulans- och krispaket för nationen, som också drabbats av nedgången.

Desmond Tutu, ärkebiskop i Sydafrika, har talat. Äntligen någon i Sydafrika som kan vara ren och klar och säga sanningen om situationen i Zimbabwe.

Som är katastrofal, med en just nu galopperande koleraepidemi utöver en inflation på 231 miljoner procent!!!

Tutu säger "...här måste AU (den afrikanska uninonen) agera, går det inte att genom förhandlingar få Robert Mugabe att lämna sin post, ja då får man använda militära medel..."

Som sagt, äntligen Sydafrika, sopa bort Mugabe.

Titta lite längre ner i ett inlägg om Mugabes lyxpalats och tänk efter själv.

I Iran är allt sig likt. I norra delen av landet har klädpolisen, de som ser till att folk, då fram för allt kvinnorna, klär sig enligt de regler som mullorna har dikterat, hittat satanistiskt (?) klädda personer som arresterades så klart.

Några män hade cowboyboots, några kvinnor tajts och högklackade stövlar!!

Fem barberare har fått sina salonger stängda och fyrtio fått varningar, för att de "förordat västerländska frisyrer".

Man blir stum.

Under talibanernas tid i Afghanistan patrullerade skäggpolisen för att se till att ingen man i vuxen ålder var renrakad.

Här hemma läggs det fram ett stimulanspaket idag, räntan störtdök igår. Ja vi lever i tider som

är lite skakiga. Men efter turbulensen kommer the smooth ride again.

Håll ut.

Äntligen en punka!

Här har vi kört omkring i 17-18 år utan en enda liten punka, så äntligen slog fru Fortuna till igår. Tänk att få plocka fram domkraft och för klent tilltaget fälgkors, i regn och dessutom strategiskt placerad i en kurva. Drömmen var uppfylld.

En granne som, då punkteringen uppträdde direkt efter vi for hemifrån, såg Mia komma travandes hem igen förstod vad som hänt, han pratade med Mia och kom ner till kurvan. En annan granne stannade och erbjöd sin bultdragare med förlängt skaft.

Och vips kunde vi lossa de maskindragna bultarna och byta till reserven. Tack Ulf.

Sen till Peter, den alltid beredde på Bilisten i Stjärnhov, han drog ut spiken och tätade hålet.

En timme och tio minuter efter punkan rullade vi som inget hade hänt.

Uppfriskande med en punka, man lär sig hitta verktyg och får kröka rygg ett tag. Att på köpet få blöta byxknän är bara en bonus.

Flygprat

Först: Någon som tror att flygindustrin har slutat att få order?

Fel,  fel, fel....Airbus fick under november, när finanskrisen blommade för fullt, 63 fasta order varav 15 långdistansplan A380 och A350. Resten medeldistansmaskiner.

Vad Boeing noterat i sina orderböcker återkommer jag till.

British Airways (BA) tillkännagav idag planer på att gå samman med australiska Qantas (QF).

En förstahandsförhandling har påbörjats om ett operativt sammangående och med bägge bolagen i samma roll och skepnad de idag är.

BA förhandlar sedan i augusti med spanska Iberia och American Airlines om likartade sammanslagningar, vilket skulle bilda en jätte inom flygbolagsvärlden.

Australisk lagstiftning förhindrar ett övertagande av Qantas, så the Flying Kangaroo vill under alla omständigheter leva vidare.

BA har under det första halvåret tappat 92% av sin innan-skatt-vinst i förhållande till förra året, anledningen skall ha varit de höga oljepriserna och den skakiga finansmarknaden.

Qantas skär ner antalet anställda med 1.500 eftersom vinsterna faller.

Samma för alla bolag.

Ryanair det irländska lågprisbolaget med 60 miljoner passagerare har lagt ett bud på det statsägda irländska Aer Lingus. 

Det budet har idag Aer Lingus tackat nej till, det var som sig bör ett skambud Ryanair la.

De är uppkäftigt obekväma och stöddiga, nonchalanta mot sina kunder, låter dem åka långt ut på landsbygden för att borda flygplanen som skall göra en turnaround på 20 minuter, ingen seating vilket gör att alla står i kö hela sin tid på flygplatserna för få sitta skapligt.  Att boka en sittplats är skitenkelt, det görs när du bokar på nätet, att resa med Ryanair kräver en dator. Enklaste sak i världen för Ryanair att ordna det, men de vill inte.

Men oviljan mot att ge service är genomgående för detta bolag.

The low fare - no service airline!

Michel O´Leary är VD och en stor ego, med ett vulgärt språk, på en fråga hur hans ev långdistansflygplan skulle utrustas svarar han ungefär "...with cattleclass, sorry economy class and business class with beds and blowjobs..."

Detta säger väl ungefär vilken typ av person han är, framgångsrik men nyrikt otrevlig och divig.

Hoppas verkligen att Aer Lingus håller honom på armlängds avstånd.

Att dela rum med Ulf Rahmberg...

...är som att förflytta sig tillbaka till slutet av sextitalet. Då jag
i söndags satt vakt på Galleri Kretsen i Södertälje, var tre rum fyllda med Ulfs bilder. Smockfyllda. Jag tyckte mig nästan höra slagorden från de dagliga demonstrationerna eller så såg jag de långhåriga och parkasklädda i mörkret utanför galleriet.
Ulf Rahmberg idag 73 år, utgjorde tillsammans med Lena Svedberg, Lars Hillersberg, Carl Johan de Geer, Kjartan Slettenmark m fl stommen till att undergroundtidningen Puss blev till. Sanslösa teckningar och fotomontage och friska reportage, sprängfyllda med politisk vänsterretorik präglade Puss. Glömmer aldrig Matthias på Sergels Torg, en hopkrupen kille i min ålder stå och med sprucken röst nästan viska "Puuusss". Han gjorde att jag idag har en samling Puss, en värdefull samling från en "oskyldigt naiv" tid som aldrig lär komma igen.
Den Ulf Rahmberg som sitter på väggarna på Galleri Kretsen är den samma som 1968. Samma dystra syn på tillvaron idag och, så klart, morgondagens undergång förutspås lika säkert idag som för fyrtio år sedan.
Bilderna är mycket pessimistiska, förvridna människor i konvulsioner, kräkandes ur alla möjliga kroppsöppningar. Hermageddon. Penningens förbannelse upprepas ideligen och klasskampen står i zenit.
De besökare som kom till galleri Kretsen, de var få, hade alla en kommentar till sina bildupplevelser, jag såg det också som en plikt att säga något om Ulf och hans historia. Den siste, en man i sextiårsåldern sa precis på tröskeln "Hoppas jag inte drömmer mardrömmar i natt". En undrade hur Ulf kunde vara som privatperson. Man undrar.
Vill du se utställningen pågår den till den 7 december.
Bilden ovan är vernissagekortet, på den detalj ur en målning som visas står det bl a "...hellre dö stående än att leva böjd hela livet." Uppiggande va?