Ägnade några timmar i går, under den svalkande och skyddande lönnen, med att måla om vår brevlåda. Resultatet ser ni här, jag och Mia är nöjda så klart. Visst skiljer den ut sig från de svarta och gröna grannlådorna? Syns man inte finns man inte? Det var Mia som målade den förra gången, då med ett mosaikmönster i glada färger. Men väder och vind suddade ut både namn och motiv så nu var det dags. Synd att man inte kan gå på huset på samma sätt, vore mer än en utmaning att få sätta sin personliga prägel på vårt hus.
Varje gång vi passerar Örebros stora värmeverk vid E20 och ser Bengt Lindströms jättemålningar i klara rena färger, blir vi glada och lätta till sinnet, så skulle vi vilja göra med vårt hus. Vad är det som stoppar oss? Jo det krävs ett tillstånd från kommunen, vår by är mer eller mindre kulturminnesskyddad, så chansen att få ett OK är snudd på obefintligt. Men drömma kan man alltid.
Varje gång vi passerar Örebros stora värmeverk vid E20 och ser Bengt Lindströms jättemålningar i klara rena färger, blir vi glada och lätta till sinnet, så skulle vi vilja göra med vårt hus. Vad är det som stoppar oss? Jo det krävs ett tillstånd från kommunen, vår by är mer eller mindre kulturminnesskyddad, så chansen att få ett OK är snudd på obefintligt. Men drömma kan man alltid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar