Redan som ung...

...liten parvel hamnade jag på pedistal, placerades nog dit av någon närstående.
Sen tog det flera motiga och kämpiga år att åter komma dit igen. Denna gång av egen kraft och tack vare viss talang och ett tidigt yrkesval med inriktning på det konstnärliga.
Ganska snabbt kravlade jag mig alltså uppåt i min karriär som illustratör, grafisk formgivare och senare även som fritt skapande konstnär.
Pedistalen? Jo jag tycker visst att man kan placera sig där uppe, om man är nöjd med det mesta av vad man uppnått, efter ett långt liv. Och det är jag. Mycket nöjd...
Man skrävlar och framhäver sig inte alls, genom att sätta sig själv på en pedistal.
Det är bara ett janteuttryck. Svenskt så det luktar illa om det.
Alla har vi rätt att känna oss som om vi sitter där uppe och tronar.
För däruppe skaffar man sig helt enkel en bättre vy över vad som händer och sker runt omkring. Man hör bättre och känner vibbarna.
Pedistalen har gett mig mycket, först och främst en känsla av självförtroende och dessutom en ökad kreativitet, en vidare omvärldsblick och ett optimistiskt visionärt seende.
Tack kära någon som placerade mig på pedistalen, olycksåret 1939, som ändå blev starten på min kommande lycka.
Foto: troligen min far, fotograf Carl-Gustav Qvennerstedt 1939.

Michelangelo och jag.

1508 började Michelangelo med sina takfresker i det Sixtinska kapellet i Påvens kapell i Vatikanen.
2003 började jag med väggfresker i Cai och Fias spa i Norrbacka, Blackstaby. Michelangelo avslutade sina takfresker 1512. Jag avslutar mina väggfresker 2008. Man kan säga att jag höll på ett år längre, men inte riktigt. Jag gjorde ett uppehåll mellan 2004 och 2007.
Michelangelo hade ett helsike där uppe under taket, liggandes, med färgen droppande ner över hela sig. Förmodar jag. Och ännu värre måste det ha varit när han ville gå ifrån för att få lite distans till sina verk. Ja , tiderna förändras.Mina motiv speglar vår tid. Miches sin tid, han gjorde scener ur skapelsehistorien.
Jag gör scener ur djurens värld i cartoon-tappning. Tiderna förändras sannerligen. Måhända hans arbetsställning inte var den bästa. Min var något bättre. Jag stod en dag i ett bubbelbadkar, ett tag på två takreglar, som dock låg på golvet.
Kära Miche du och jag har nu gjort fresker som gått och kommer att gå till historien. Evigt hågkomna är/blir vi.
Tack för att du inspirerade mig, jag kände din hand på min axel hela tiden.
Sixtinska kapellet i Vatikanen och Cai och Fias Spa i Blackstaby är nu för evigt sammankopplade och förknippade med historiska vingslag under konstens välvda rymd.

Shinkansen eller Utan strumpor i Gnesta

Att vandra mellan olika affärer och uppgifter en varm sommardag i Gnesta. Är som att vandra mellan olika affärer och varuhus en varm sommardag i Tokyo.

Skillnaden är väl först och främst att det inte är så många att trängas med i Gnesta som i Tokyo. Dessutom är husen lägre och bilarna färre och trafiken inte så tät i Gnesta.

Men den verkliga skillnaden är att i Gnesta kan du gå runt en hel dag i solskenet utan strumpor i skorna. Kippskodd.

I Tokyo kan du inte gå en hel dag utan strumpor i skorna. Där är allt mycket mer strikt, stramt och tjusigt.

I Gnesta krävs bara vanligt folkvett och allmänt god hygien för att du skall bli mottagen med ett leende.

En annan stor skillnad mellan Gnesta och Tokyo är tågen.

I Tokyo kliver du ombord på Shinkansen och susar strax ovaggandes fram i lite över 300 pinn i timmen. I Gnesta kliver du ombord på Pendeln till Södertälje Hamn och rör dig framåt lite halvjazzigt i max 140. Dessutom med uppehåll i Mölnbo och Järna.

Men på Gnestas Shingkansen tillåts du att resa utan strumpor i skorna. Men inte utan skor.

I Tokyo gäller strumpor och skor. Även en varm sommardag.

Gnestapendeln mot Södertälje Hamn i Gnesta den 16 juni 2008. Foto Olle Q.

4:50 för ett par Nike

Läste i Svenskan häromdagen i ett reportage om containertrafiken mellan Asien och Europa.

Mycket intressant och upplysande artikel, får du tag i den på nätet, läs och begrunda, kanske också en stunds funderande.

Låt oss säga att ett par sportskor, Nike, Adidas, Reebok el likn som i butiken kanske kostar 1.200 svenska kronor. De kostar att frakta ca 4,50 svenska kronor! 

Från Kina och hit!

Tillverkningskostnaden nämndes det inget om, men den kan inte vara så hög, kanske 50 svenska kronor? Någon som vet?

Alltså cirkus 60 spänn totalt. 

1.140 kronor kvar att redovisa.

Gör det den som kan.

Och törs, risken är att du blir rosen rasande förbannad. Lycka till.

Sådan är kapitalismen....

Den store VM-målvakten

Nordkorea spelade sin sjätte match i de asiatiska VM-kvalen i fotbollens tredje grupp härom dagen. Det blev 0-0 mot ärkefienden Sydkorea, i Sydkorea.

Vem tror ni står i mål för Nordkorea? Jo eftersom de inte släppt in ett enda mål på 6 matcher och ligger tvåa i gruppen, finns det bara ett alternativ.

Presidenten den 68-årige diktatorn, tillika den käre ledaren, Kim Jong Il, son till den store ledaren Kim Il Sung.

Kim Jong Il vet allt, kan allt, är bäst på allt, som t ex den bäste av alla kompositörer i världen, hans bisyssla som målvakt i landslaget, styrker bara vad alla redan vet: he´s simply the best.

Make this video go around the world.

Lyssna på 12-åriga Severn Suzuki från Vancouver, Canada.

Hennes tal inför FN konferensen om Miljö och Utveckling i Rio de Janerio, Brasilien den 14 juni i år är bland de mest gripande och fängslande jag hört på länge.

12 år gammal!! 

När hörde man en sådant klarspråk senast? 

Hoppas att hon fick några av delegaterna att reagera och framför allt får dessa att agera väl hemkomna och med verkligheten stående utanför dörren.

 

Modigt Morgan

Morgan Tvsangirai hoppar av andra valomgången i Zimbabwe nu den 27 juni.
Modigt och riktigt gjort Morgan!! Det skulle aldrig ha blivit ett fritt och rättvist val. Det är min uppfattning.
Nu har du ställt den blodtörstige despoten Mugabe med brallorna nere.

Han kommer inte längre att kunna manipulera, hota och skrämma till sig en valseger.
Ditt parti, MDC, har förlorat 70 sympatisörer i döda, ett stort antal fängslade och ditt första valmöte igår, i Harare, slutade med järnklubbors hamrande terror från Mugabe-mobben.
Modigt Morgan att visa världen Mugabes smutsiga ansikte och besudlade händer.
Zimbabwes tragiska situation berör mig djupt, sällan har en av många afrikanska tragedier gjort mig så illa och förtvivlad. Från att ha varit Afrikas kornbod, en förebild för många kämpande nationer har Zimbabwe nu blivit Afrikas kanske fattigaste land. 

Med en medellivslängd för män på 37 år, kvinnor 35 år. 

Med en hyperinflation och med en hänsynslös poltisk terror mot de som opponerar mot Mugabe.
Vakna Sydafrika och Mbeki, ta ert ansvar, stick inte huvudet i sanden längre. Verklighetens grymma ansikte bor granne med er.

Jag saknar dig Nelson Mandela.

Vändningen

Mias målning "Ljus i mörker", ett stämningsfullt temperamåleri, får illustrera det obestridliga faktumet att nu har det vänt. Sakta, sakta går vi mot kortare dagar.

Jag tycker denna bild av Mia är så vacker, så harmonisk att jag mitt i skiraste sommarljus vill visa att kontrasten, med mörkare toner och mindre grälla färger behövs för att vi skall uppskatta det som just nu omger oss.

Vändningen ja. 

Nog blev det också en vändning i den allmänna uppfattningen att Holland skulle vinna EM i fotboll. Skickligt utmanövererade av ett snabbt och säkert Ryssland får de oranga med alla sina sjungande supportrar återvända till det platta hemlandet efter några veckor i alplandskap och spännande dalar.

Sveriges förlust mot Ryssland blir lite mer lättförklarlig nu. Men Holland bjöd ändå upp till motstånd, det var det sämre med i Sveriges fall.  

Moral

Hade turen att se avslutningen på matchen Kroatien-Turkiet igår kväll. 

Andra gången jag ser en smula turlig, men ändock mirakulös vändning - av Turkiet.

Det gläder mig. Tror att Turkiet behöver dessa framgångar mer än de flesta andra nationer.

Dessutom tyder det på lagkänsla, moral, vinnarinställning och en järnvilja, en fighting spirit, som man som svensk saknade i Sveriges match mot Ryssland. Där inställningen hos oss från lagledning till samtliga spelare var defensiv och försiktig, rentav feg. Med den konsekvens det nu fick.

Detta i bjärt kontrast till Turkiet.

Grattis Turkiet.

Skönt att se att ni slåss ända fram till kaklet och låter hängmattan vänta där Zlatan & Co redan gungar.

En god midsommarafton

En god midsommarafton känns det som det skall bli. Är inte alltid midsommaraftnar goda? Inte alltid och inte för alla. Men för oss ser det ut som en god midsommarafton.

Bloggen igår med hotet om en ond midsommarafton har ännu kl 11.00 inte besannats. Tack käre grannbonde för att du tänker på denna dag, den mest känslosamma av alla helgdagar.

En god och glad midsommarafton på er alla där ute, vi tänker på er. Njut av ljus och blomster, mat och dryck. Livet är gott. Oftast gott. Idag är det en god midsommarafton och livet som sagt - gott.

Midsommar på gott - Midsommar på ont

Jo, så kan man faktiskt definiera den instundande midsommarhelgen, för vår del alltså. Den goda och den onda midsommarhelgen. Hör här.

Den goda först:
Sommarsol, grönskan, blomsterprakten, fägring, den blå glittrande sjön, idisslande kossor, fågelungars spröda pip. I morgon sill, färsk potatis, snaps, kall Mariestad och traditionellt midsommarfirande på Skottvång med goda vänner. 

På midsommardagen kommer så Viggo med föräldrar, det är hans första besök hos oss. Välkommen Viggo med närstående.

Sen de onda:
Sörgårdsidyllens pina och terror. Vår lokale fritidsbondes hötorkningsfläkt. Olyckligt riktad mot vårt hus. Ren och skär terror, ljudterror. Non-stop från morgon till kväll. Hur ofta har jag inte frestats greppa efter luren och kalla in närmaste taliban.
Går den igång i morgon midsommarafton går jag själv över och ber dem iaktaga helgtystnad.
Tänker du någon gång flytta till landet, se då för guds skull till att det inte finns någon hö- eller spannmålslada, med fläkt, intill.

Kära ko

Kära kossa, jag vill tacka dig för allt gott som kommer från dig. I morse åt jag en underbart god yoghurt (tack), Mias nybakade bröd med Bregott (tack) på och med Norrosts Grevé(tack) som pålägg. Min frukost denna ljusa sommarmorgon var näst intill fulländad, till stor del tack vare dig kära kossa, du och dina kompisar gör livet så glatt att leva.

Kom ihåg var ni läste detta först...

...på Olle Q:s blogg förståss!?

Va´snackar´u om? Jo jag snackar om vad du läste detta först.

Vadå först?

Jo att John McCain kommer att utse Condoleezza Rice till sin vicepresidentkandidat.

Hmm????

Ja Condi blir hans vicepresidentkandidat. Ja fattrú inte, han vit, åldrig, ärgad krigsveteran.

Condi, kvinna, svart och oerhört erfaren utrikespolitiskt. Vilket par.

Ja, okej, jag hänger med.

Ja men kom ihåg att du läste detta den 17 juni 2008, innan någon är utsedd till vicepresidentkandidat.

Jasså, er´de´ru menade.

Ja.

Europa är inte lika med världen.

I dessa  europeiska fotbollstider, kan det vara värt att påminna om att i Asien spelas det också fotboll, VM-kval i fotboll.

Ta en titt på grupp 3, där både Sydkorea och Nordkorea spelar i samma grupp. Det första mötet dem emellan, med Nordkorea som hemmalag, spelades i Shanghai, Kina. 

Nordkorea vägrade att spela Sydkoreas nationalsång och hissa dess flagga om de spelat på hemmaplan i Pyongyang.

Returmatchen går i Seoul, Sydkorea.

Lägg märke till att Nordkorea har 0 insläppta mål på 5 matcher!! 

Det måste bara bero på en sak, de har satt in diktatorn, tillika "Den käre ledaren", Kim Jong Il i målet. 

Han som vet allt, kan allt, gör allt och tar allt. 

En frusen våg till.

Antarktis har vinter nu.

Det är så kallt att när en våg bryter, så fryser den i luften! 

Det finns två sidor av verkligheten. En frusen våg.

Denna bild tillsammans med tretton andra helt häpnadsväckande bilder från Antarktis, rullade in i datorn i morse. 

En kompis i Sydney förser mig med material från undersidan.

Detta är en frusen våg!?! Det är kallare än på många  årtionden i Antarktis nu när det är vinter där nere. Har vi hört något om det??????????

Vatten fryser till is omedelbart som det kommer i kontakt med den kalla luften. Ja, gnugga ögonen ni.

Kanske klimatforskarna skulle passa på att kommentera detta faktum, för att få lite balans i alla skräckrapporter om hur isarna smälter vid våra poler, om hur översvämningskatastroferna bara väntar på att få spola oss bort från denna vår kära jord.

Det skulle vara klädsamt med även detta perspektiv i den allmänna debatten om den globala uppvärmningen. 

Jag är idel öron....... 

.....lyssnar med bägge öronen och ser med bägge ögonen och använder faktisk mitt alldeles egna förstånd när det skall läggas pusselbitar med obegripliga och obehagliga fakta. 

Som sagt: I´m all ears................  

Teckning och text

Teckning Olle Qvennerstedt. Klicka om du vill bilden större.

Efter ord kommer bild. För många ord kräver bild. Kompakta textmassor kräver bild. Kärt barn har många namn.
Som illustratör har jag lärt mig att folks argument för att lägga in en bild, foto eller teckning nästan alltid är: Vi behöver något som lättar upp...eller...det blir så tungt...kan du hjälpa oss med en illis?
Men för att komma sanningen lite närmare, så angavs även andra motiv: som...texten behöver förklaras, texten behöver ges en bild, texten behöver kropp.
Bilden här ovan som jag tycker behövs efter några dagar med ganska mycket text är snarare ett konstverk än en illustration, menad så i alla fall.
Den heter "Att bära sin börda" är gjord i blandteknik (penna, kritor, akrylfärg mm).
Den kommer att finnas på Idala handelshus på Mörkö 2-16 augusti år, då glaskonstnären Ebba von Wachenfeldt och jag ställer ut gemensamt där.
Sen om den finns kvar reser den nog med Mia och mig till Växjögalleriet Sigma den 26 september. Kom å köp, så gör jag nytt!!

Hjärtefrågor

Idag överlämnade jag mitt hjärta till en kardiolog. En hjärtspecialist. 

Och detta fredagen den 13 juni kl 13.00. Med en viss skepsis och under en smattrande hagelskur hade vi närmat oss Stockholm Heart Center längs väggarna, oskyddade mot väta som vi var. Väl ute på Kungsgatan igen, efter en halvtimmes check-up så insåg jag att fredagar och datumet 13 inte alls är så olycksbringande som det alltid beskrivs. Tvärtom.
Efter ett noggrant ultraljud och diverse prov och frågor, så inte bara blev jag av med två mediciner, som bägge gett mig besvärande biverkningar, mitt hjärta beskrevs dessutom, glädjande nog, som friskt och jag blev kallad till ett uppföljande ultraljud i oktober. Tack snälla Valdemar för att du befriade mig från råttgiftet Waran och betablokeraren Seloken, som gjort mig så kraftlös och trött, matt och nästan likgiltigt utpumpad då och då. Tack för denna dag, fredagen den 13:e klockan 13.00. En lyckodag.

En annan hjärtefråga för mig, som federalist och gränsrivare och som varm EU-vän, var naturligtvis denna dag avgörande för mig och för Europa. Hur skulle Irland folkomrösta om det nya Lissabon-fördraget. Det röstade nej, efter ett högt valdeltagande. Demokratin har verkat och fungerat även om utgången av den demokratiska processen gick mig emot. 

Kanske har denna utgång, trots allt och trots klocktillbakavridningen, något positivt att tillföra framtiden? Låt oss hoppas det. EU kanske behöver ett nytt stålbad, att tänka igenom sin funktion och sina befogenheter. Parlamentarikerna i Bryssel kanske måste sätta sig ner och diskutera hur Europa med alla människors stöd skall kunna samverka optimalt och demokratiskt. Detta alldeles oavsett om nu Sören Wibe, Peter Eriksson, Björn von der Esch, Birgitta Ulvskog, Per Garthon mfl firar med champagne och Kalles kaviar i ett skadeglädjens saliga rus. 

Skål alla ni nej-are som skålar ikväll, livet går vidare och ni ska samtliga veta att champagnen står på kylning hos oss till nästa tillfälle bjuds. 

Djur som diggar music...

Den här illustrationen gjorde jag för några år sedan, banne mig jag kommer ihåg till vem, men gjord blev den. Tänkte det kunde vara kul för alla att se att det inte bara är Robert Welsh som kan hamra ett piano. Publiken må hända, inte är lika talrik som vid en av hans konserter i Dalhalla, men närvaron av flodispianistens diggare finns här. Skulle jag animera denna scen och sätta musik till skulle det utan tvekan bli den svenske jazzpianisten Bobo Stenson.

Illustration Olle Qvennerstedt, klicka om du vill se bilden större.

Jag tippade ju rätt

Tänka sig, jag tippade här på bloggen för några dagar sedan 2-0 till Sverige mot Grekland. Och det blev 2-0 till Sverige mot Grekland. Men jag satsade inget annat än min prestige.

Kul att se att Sverige har ett sånt stort och välsjungande stöd, helt överlägset de tama grekerna på läktarna, vad är deras eldiga temperament i sådana här idrottssammanhang?

På planen saknade jag också grekisk vilja och anfallslusta, de gick ju mest omkring och väntade på att de skulle få 0-0 verkade det.

Sverige bjöds av tama greker in till att bli det lag som både ville mest och försökte mest. Kul att vi klarade första matchen. Vi behöver sådana här segrar. Vi behöver stärka vårt självförtroende internationellt. Heja Sverige.

Zlatan, den mångomtalade spelare, som kvällsblaskorna skriver spaltkilometrar om, men som jag sett som en bra fotbollsspelare, vilket han också är. Men samtidigt en jäkla divig typ. Han gjorde det han skulle göra - mål. Heja Zlatan och Sverige. 

Monstret Mugabe gör mig förbannad.

Man kan inte ta in allt. 

Ändå har jag en, i mitt eget tycke, ovanligt bred bild av vad som sker i världen runt oss. Jag skummar dagligen av det som sker, vet en del om mycket men inte mycket om lite.

Upprördheten? Jo, som vanligt, Gorillan Mugabe i Zimbabwe.

Han förlorade valet den 29 mars. 

Siffrorna hemlighölls i 1 månad. 

Oppositionsledare Morgan Tsvangirai mordhotades och drevs ut ur landet. 

För tre veckor sedan beslutades om ett nyval, som skall hållas den 26 juni.

Hör här!! 

Mat som distribueras går bara till de som öppet stödjer Mugabe. Andra tvingas lämna ifrån sig röstkort och identiteshandlingar för att få mat. Alltså de kan inte rösta!!!

Tsvangirai har förbjudits att hålla valmöten. 

Valobservatörer som bevakade förra valet har misshandlats eller tvingats fly landet. 

Advokater som förvarar oppositionella i domstolen hotas till livet.

Medellivslängden i Zimbabwe undrar någon? 37 år för män och 35 år för kvinnor!!! 

En hyperinflation ovanpå allt elände, nu närmar den sig en miljon procent!!! 

Tänk er själva. Om en bit bröd idag kostar 10 kronor, så kostar den nästa år runt 10 miljoner!!!

Världen står maktlöst och tittar på. FN, EU, AU kan inget göra, den zimbabwiska regeringens metoder är, måste jag tillstå, från ett lekmannaperspektiv, förbannat raffinerade. Så beräknande och så effektivt kan en diktator, ett monster som Mugabe, tysta den opposition som så väl, för sitt eget folks bästa, skulle ha behövt ta över makten den 26 juni.

Som det sagts i något annat sammanhang inför maktlösheten: 

where is Lee Harvey Oswald, now when we need him?

Samma fråga ställer jag. 

Vår nymålade brevlåda

Ägnade några timmar i går, under den svalkande och skyddande lönnen, med att måla om vår brevlåda. Resultatet ser ni här, jag och Mia är nöjda så klart. Visst skiljer den ut sig från de svarta och gröna grannlådorna? Syns man inte finns man inte? Det var Mia som målade den förra gången, då med ett mosaikmönster i glada färger. Men väder och vind suddade ut både namn och motiv så nu var det dags. Synd att man inte kan gå på huset på samma sätt, vore mer än en utmaning att få sätta sin personliga prägel på vårt hus.
Varje gång vi passerar Örebros stora värmeverk vid E20 och ser Bengt Lindströms jättemålningar i klara rena färger, blir vi glada och lätta till sinnet, så skulle vi vilja göra med vårt hus. Vad är det som stoppar oss? Jo det krävs ett tillstånd från kommunen, vår by är mer eller mindre kulturminnesskyddad, så chansen att få ett OK är snudd på obefintligt. Men drömma kan man alltid.

Är detta alternativet tycker ni???

Jag hör och jag ser. Jag hör folk stöna, jag ser folk svettas och beklaga den värme som vi nu får njuta av under några dagar. Man undrar vad är alternativet? Vilket alternativ föredrar du? De 8 månader vi har med de sk "tre årsstiderna", höst, vinter och vår? Nej tack, gråväder i åtta månader räcker för mig, nu njuter jag av att få sol och värme. Har placerat en stor australisk hatt på huvudet och trivs ute. Korna på ängen nedanför tycker också detta är bättre än att vara upptjudarade i ett bås i dryga halvåret. Så placera er i skuggan slappna av, drick vatten eller en kall pilsner och njut. Livet är värt att leva för stunder som dess. Foto Olle Q mars 2007.

Det krävs rutin...

På tisdags ställs Sverige mot Grekland i fotbolls-EM.
Mitt tips. Satsa på rutin och erfarenhet, gubbar som står still och ser frustrerade greker yra omkring som nyligen nackade höns. Är man en oldtimer vet man vad man skall göra och stå. Spelare födda mellan två världskrig är mitt drömlag på tisdag. Rutin går före okunskap och testosteronfylla. Tips Sverige-Grekland 2-0.

Färgglädje

När man kommer in i Maries fina ateljé, med högt i tak och fint ljus, möts man av den omisskännliga doften av oljefärg. Hon är visserligen sparsam med terpentin, men doften finns där och den stimulerar alla ens känslor och intryck. På ett bord ligger några av hennes färgpaletter, så inbjudande som ett smörgåsbord i färg, en buffé att ta till sig av. Och det får man göra i Maries mycket egna målningar.

6 juni

Idag är det Svenska Flaggans Dag.

Det är helgdag. Strålande solsken och en anledning till fest för oss alla som bor i detta land. Vi må tycka såväl bä som bu om det, men det är vårt land och det känns inombords. Att jag sedan är federalist, varm EU-vän och gränsrivare hindrar mig inte alls att fira vårt land, idag och alla andra 364 dagar om året. Jag trodde aldrig på raka bananer, förlorat självstyre utan ser istället att några av våra braiga idéer får andra länder att tänka till och kanske ändra sina vanor.

Grattis Sverige.

Svennis tid är snart ute.

Jag tror att det börjar bli dags för Svennis, Sven-Göran Eriksson, att ägna sig åt annat efter sin Mexicovistelse, den har visserligen inte ens börjat men ser tyvärr inte ut att kunna bli särskilt långvarig.

Mexikaner och fotboll kräver resultat, det kan inte Svennis klara av, dess värre. Han har inte gnistan och han har inte manskapet. Backe och Grip räcker inte inte som back-up. 

Inom ett år är han ute på marknaden igen.

Blir det Limhamn-Bunkeflo, Hudiksvalls IK eller kanske Gubbängens IF nästa gång? 

Nääää Svennis, sluta med fotbollen, sluta som tränare, gör något annat mindre utsatt. 

Du klarar dig ekonomiskt, men missar förvisso en massa medial strålglans, så länge den nu inte övergår i hagelskurar.

Slå dig ner i Värmland, käka Värmlandskorv och lyssna på Sven Ingvars, det skulle du må bra av efter alla år på ideliga presskonferenser.

Thank´s God for Wiley

Klicka på bilden om du vill se den större.

Denna dag då solen skiner på många, men då Mr Gorilla Mugabe i Zimbabwe förmörkar tillvaron och åter visar sig från sin mest aggresiva och ytterst otrevliga sida, måste Wiley få lätta upp sinnesstämningen på oss alla. Jag ställer bara frågan, hur bra får man som tecknare egentligen vara? Både som tecknare och som idémäniska. Jo titta på Wiley här så får du svaret.

EM i svartvitt

Min version av EM i fotboll, teckningen, med titeln "Tillslag" gjordes 2007. Den här snubben är nog lite närsynt, bollen syns ju inte.

Kom ut Usama

I Pakistan sprängdes delar av Danmarks ambassad i bitar igår.
8 personer som råkade vara i närheten dog i ännu en meningslös attack mot demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.
Det är ingen mänsklig rättighet att spränga oskyldiga människor i luften, däremot är det en mänsklig rättighet att sätta sig vid ett förhandlingsbord och diskutera det som skiljer ens åsikter åt.
Danmark hävdar de rättigheter som vi också värnar om, men som vissa små grupperingar inte är beredda att ansluta sig till.
Vilken tragik att mer kunskap, större insikt och en bredare bild av världen både hos flickor och pojkar, är det hinder som gör att man hos de religiösa fundamentalisterna hellre spränger än pratar. Kunskapen är en hot.
Usama bin Laden, om du nu lever, kliv ut ur din grotta, sätt dig ner och prata med oss alla korsriddare som du utan framgång försöker förgöra.
Bordet och stolen väntar på dig. Välkommen.

Med barnvagn i Kista.

Att vandra i Sveriges Silicon Valley, Kista, är en sak.
Att dessutom skjuta en barnvagn i 27 gradig värme och brännande sol, är en speciell upplevelse. Mia och jag tog del av den idag.
En alldeles speciell upplevelse, må sägas igen.
Nybyggen överallt, frånvaro av trottoarer men med mycket kullersten på de som fanns (som väckte lilla Viggo i vagnen) gjorde vandringen på 90 minuter lite extra strapatsrik.
När sedan Viggo, efter cirka 80 minuters rullande, började gny bakom solgardinen, hungrig efter mammas mjölk, så stötte vi på nästa hinder.
En flodvåg av lunchhungriga kontorsmän i svart och kvinnorna i mer sommarglada färger. De kom utvällande ur kontoren i riktning mot restaurangerna och gallerian.
Vi var på väg åt andra hållet. Vi kom fram till till Johannas Ericsson-hus svettiga och beredda att flaskgöda Viggo som naturligtvis var törstig i värmen. Minuten efter vi gjort en uppmärksammad entré ringer Johanna och säger att hon är klar med sitt möte, ni ska veta att det är inte tänkt att en person och en barnvagn skall kunna klämma sig in i svängdörrarna, inte samtidigt i alla fall. Johanna kom och gav Viggo sitt bröst, han blev nöjd och trött. Vi bilade hem,
tillbaka i Sumpan konstaterar man att tiden då man själv var rushig, ung och på hugget i den tidens pop-yrken, definitivt är förbi.
Men Viggo har sitt kvar, han kanske möter någon av de idag så it-involverade tjänstemännen skjutandes en barnvagn med sitt barnbarn när han är i karriären.

Busfärsk Wiley

Klicka om du vill se den i större format.

En helt färsk och frisk Wiley, denna gång med något vill alla undrat över några gånger, vad drömmer hundar om?