Där drog vi den bistra erfarenheten att det politiska våldet mot de som inte tänker och tycker som de som anser sig ha all rätt på sin sida, de får också på taffsen, ibland rent fysiskt.
Men lika illa är när möten, sammankomster eller demonstrationer störs, förhindras eller attackeras.
Då är demokratins spelregler försatta ur spel.
Idag verkar det som om knytnäven, järnröret, kniven eller den trasiga flaska är de argument som vissa trors sig vinna nya proselyter med, eller förhindra nya att ansluta sig till de man opponerar sig emot.
På vänsterkanten såväl som på högerflygeln finns de, de maskerade, de fega, de som anser sig bekämpa ondska och våld - med eget våld och med egen ondska.
De båda motpolerna möts där de har något gemensamt, nämligen att de hatar, att de mobiliserar, att de ständigt är redo för nya brutala attacker.
Tänk om man istället satte sig ner och diskuterade sina olika åsikter.
Vad enkelt, så värdigt vårt land, vår värld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar