Ännu en av alla dessa häpnadsväckande amerikanska konstnärer, som efter kriget skakade om världen med sin djärvhet, sitt sökande efter nya utryck, fria från damm och påtvingad tradition. Vad hade de egentligen att falla tillbaka på, den amerikanska konsten var ju helt influerad av den europeiska, i Motherwells och hans efterkrigskollegors fall rörde de sig i Picassos fotspår.Men ändå befriade, i min mening, av den tunga traditionen.
De verkade i ett USA som inte var pulvriserat av krig och därför kunde ge sig ut fritt svävande i nya rymder, medans Europa kravlade sig ur sin vånda, sina skador och oförmåga att känna den konstnärliga friheten, den skulle komma, men i början var den obefintlig.
Det var då, de på andra sidan Atlanten, gick loss med alla krafter de hade, Robert Motherwell inget undantag. Jag vill tolka hans verk som helt kompromisslösa, d v s fria.
Motherwell levde åren 1915 till 1991 och tillhörde det som kallades the New York School, som också inkluderade Pollock, Rothko, de Kooning med flera.
Bara att ha undervisat storheter som Cy Twombly, Robert Rauschenberg och Kenneth Noland på Hunter Colleger i New York, men också på Black Mountain College i North Carolina säger en del om det inflytande som Motherwell haft på efterkrigstidens amerikanska konst.
Hans stora verk visades på museer världen över.
Det här verket gjorde Robert Motherwell 1971 och heter "Elegy to the Spanish Republic No.110."
En stor konstnär, men verk som berör, skakar om och lämnar få om någon oberörd.
Robert Motherwell va´namnet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar