Skriver om det jag känner för, intresserar mig för och vill föra till torgs med en stilla förhoppning att få en reaktion. Writing about whatever crosses my mind, what interests and concerns me. With the slight hope of getting a response.
Summa sidvisningar
onsdag, oktober 10, 2012
Aurora Australis - sydskenet
Vi har norrskenet, då är det lätt att tro att det bara är vi som har detta fenomen och att det inte finns en motsvarighet på södra halvklotet.
Typiskt oss som bor här uppe, vi ser ner på allt där nere.
Men vi har som (nästan) alltid fel, de har visst ett norrsken, som de stolt nog kallar sydsken.
Aurora Australis på södra halvklotet, här uppe heter det Aurora Borealis.
Sydskenet är lika vanligt och spektakulärt som norrskenet.
Men liksom här uppe, är de få förunnat att få se det. De allra sydligaste delarna av Chile, Argentina, Nya Zeeland, Australien (Tasmanien) plus en radda med glest befolkade och blåsiga öar i Sydatlanten och södra Stilla havet kan njuta av sydskenet.
Hur de uppstår?.
Ja fråga den som vet, men så pass mycket hum har jag att skenen uppstår när elektroner som är extra energirika från rymden faller in mot jordatmosfärens övre del.
Har solen ökad aktivitet och magnetstormar härjar då vidgas området som kan se skenen ( ex mellan- och sydsverige.)
Och som här ovan, när de boende på Tasmanien, ön strax söder om sydöstra hörnet av Australien, fick uppleva något alldeles extra en natt.
Så vi här uppe i norr borde inte skrävla så mycket om vårt norrsken, när chilenaren eller nyzeeländaren också kan slå sig för bröstet med sina sydsken.
tisdag, oktober 09, 2012
Jan Myrdal och folkmordet
Jan Myrdal, även om du inte själv varit tillbaka i Kambodja efter folkmordet, som du betvivlar varit så brutalt, kanske du kunde nöja dig med de bevis som finns. Och domar som fällts.
Som t ex FN-tribunalen i Phnom Penh 2010. Då dömdes "Duch", kamrat Kang Khek leu, som ansvarig för de övergrepp som skedde i ett av röda khmerernas tortyrfängelser - Tuol Seng.
Och detta var ett av många olika tortyrläger/koncentrationsläger/killing fields.
Duch fick 30 års fängelse för mord, tortyr och brott mot mänskligheten.
Jan Myrdal säger i SvT-intervjun att "...visst kan den (revolutionen) ha varit blodig..."
Räcker inte 1,7 miljoner människors blod som bevis för dig, eller tycker du att det var för lite blod för att berättiga ett socialistiskt maktövertagande?
Toul Seng var ett tortyrcentrum, ingen slapp levande ut därifrån.
Här torterades människor under ohyggliga former, här svalts de ihjäl eller dog av andra umbäranden som exempelvis utebliven sjukvård till följd av de brutala övergrepp de utsattes för.
Jan Myrdal, att dra ut naglar, stegla människor, borra i deras skallar, våldta barn, tortera en mor eller far till döds inför barnen, är det ett sätt som du tycker ska användas för att det kommunistiska paradiset äntligen skall finna en plats på denna vår jord?
Att tömma städer, sjukhus, skolor, bostäder och fabriker.
Att skära av all kontakt med omvärlden.
Att beslagta pengar och ägodelar från alla - ja alla.
Att förbjuda kunskap, lärdom och internationell erfarenhet.
Att bli fängslad för kunna tala ett utländskt språk, ha mjuka händer eller bära glasögon.
Är det något som andra regimer och länder borde följa för att jämställdhet och rättvisa skall kunna uppnås?
Denna regim, de röda khmererna härjade i fyra år i Kambodja, jag vill inte ens nämna det namn de satte på landet under den tiden.
År noll kallades kallade Pol Pot tiden efter maktövertagandet, på tre dagar tömdes Phnom Penh, från två miljoner till 25 000 personer.
År noll var ordet!
Vilket skräckvälde, vilken skräck, vilken fasa.
Undrar om Jan Myrdal sover gott om nätterna?
Gör man inte upp med sitt förflutna kan det vara svårt.
Att erkänna fel underlättar definitivt.
måndag, oktober 08, 2012
Skruvade blommor
Ibland behöver man inte veta allt.
Bara upptäcka och knäppa, jag tyckte de här klängerspiralerna, som trevar och söker efter något att haka fast sig vid, var så fascinerande att de måste läggas upp här.
Förmodligen det första inlägget av ca 1 300 som handlar om vår trädgårds alla blommor.
Idag har jag spenderat säkerligen 6 timmar grävandes, krattandes och plockandes i just trädgården, en ljuvlig sysselsättning som allt för sällan visas upp här.
Jag vet inte vad denna blomma heter.
Man behöver inte veta allt.
fredag, oktober 05, 2012
Alla till Luleå på lördag!
Mia Jarnsjö kommer till Galleri Lindberg på lördag.
Det får ni inte missa, på med skorna, kasta er på cykeln, in i bilen, upp på tåg och flyg - med Galleri Lindberg i Luleå som mål.
Mias färgstarka temperamålningar och grafiska blad finns till allmän beskådan.
Vi ses där.
Luleå nästa!!
torsdag, oktober 04, 2012
Park Hyatt, Abu Dhabi
Nästa gång du kommer till Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten, kan du med fördel välja världens mest lutande byggnad, Park Hyatt Hotel. Arton graders lutning.
När du ändå är på plats, slå till med en svit, en Diplomat Suite för 20,145 svenska kronor natten.
Frukostbuffé ingår.
Men för runt 3, 000 kan du få ett "vanligt" rum med havsutsikt, så det är överkomliga priser även för de som inte vill lägga tjugo papp natten.
Hotellet är ett exempel på en arkitekts våta dröm, här i gulfen och i Kina, Sydostasien har man lekstuga och fria händer.
Inget jag missunnar dem, tvärtom, men just detta exempel på fria utsvävningar tilltalar inte min smak.
onsdag, oktober 03, 2012
Jan Myrdal och sanningen.
I går kväll gick ett minnesvärt program - minst sagt.
SVT:s Min sanning med Cecilia Bodström som intervjuare, i intervjustolen satt ingen mindre än Jan Myrdal, en synnerligen omstridd person, med hög svansföring och en oförmåga att erkänna egna brister och felbedömningar.
Jag pratar nu om honom som politisk person, inte hans familjeförhållanden, privata affärer, erotiska liv eller annat som rör hans vardagliga leverne.
När Jan Myrdal stod på tribunerna och vandrade i demonstrationstågen var det högtidliga stunder, hans ställningstagande i konflikter och för folk som utsattes för övergrepp var säkerligen ärliga och grundade på hans ideologiska grund.
Vi var många som delade mycket av hans syn på dåtidens omvärld.
Men han har inte gjort upp med Kambodja. Igår svettades han, skruvade han på sig och fumlade efter ord när Cecilia Bodström under närmare tjugo minuter pressade honom på frågor om folkmordet i Kambodja och hans stöd till en av historiens värsta mördarregimer.
Som han fortfarande inte tar avstånd ifrån!!!
Fortfarande inte tar avstånd ifrån, ja ni läser rätt.
"...det är möjligt att det var blodigt..."
"....jag har själv inte sett det, då jag nekades inresetillstånd..."
och många fler undanflykter gjorde Jan Myrdal, i mina ögon, till en ynklig liten darrande stackare som inte vågar erkänna att haft fel.
Inte ens alla vittnesmål och dokument, för att inte tala om de berg av dödskallar som finns vid utrotningslägren, har förmått Jan Myrdal att ändra ståndpunkt om att Pol Pot och hans regim var inne på fullkomligt galen väg.
Jan Myrdal, du var där 1974 och såg inget, det kan jag acceptera, du visades bara det som var bra och blivit bättre (om det nu är möjligt?).
Sedan försökte du resa in 1979 för att med egna ögon se landet efter att vietnameserna invaderat och kastat ut Pol Pot, men då fick du stopp vid gränsen.
Och det kan jag också acceptera.
Men inte att du fortfarande t o m hävdar att det varit "bättre idag med Pol Pot vid makten..."
Hur kan du hävda det?
Här utrotades alla som inte hade valkar i händerna, de som bar glasögon, de som talade andra språk, de som ansågs som intellektuella - alla.
För att nå ett "socialistiskt paradis."
Käre Jan Myrdal, du vise man, med retorikens tunga, författarens penna och idéernas hjärna, hur kan du fortfarande hävda att Pol Pot gjorde något bra?
Du vet, lika väl som jag att han stod till axlarna i torterade medmänniskors blod.
tisdag, oktober 02, 2012
Thai A380, first delivery.
The family is growing, as the ninth member Thai Airways joined the A380 family on September 27 when they took delivery of this giant beauty, swept in a nicely designed silk dress it seems.
Thai has ordered six Airbus A380s, all powered by Rolls-Royce Trent 900 engines.
They have a three class layout for its fleet of A380s, seating a total of 507 passengers.
All classes have got a new cabin design, 435 in Economy, 60 fully flat sleeper seats and twelve private suites.
The A380 will start its commercial service in early October on the Bangkok-Hong Kong and bangkok-Singapore routes.
As more aircrafts are being put into service it will begin with Bangkok-Frankfurt at the end of this year followed by Paris and Tokyo in 2013.
Big and beautiful is what I say. Fat and ugly are others opinions.
But wait till you fly it, steady, quiet and worth every penny you´ve spent on the ticket.
Go A380.
Tror inte jag behöver översätta detta, de flesta kan läsa mina enkla ord.
Den 27 september blev Thai det nionde bolaget att ta emot A380. Familjen växer och i slutet på året kan du flyga Frankfurt-Bangkok med denna skönt målade jätte.
Missa inte det tillfället, tystare än hemma med frys och kyl brummande.
måndag, oktober 01, 2012
Golf, något att fira?
Det är klart som sjutton att miljontals människor världen runt, ur alla klasser sprungna och oavsett tjockleken på deras plånböcker, har anledning att fira golfens alla undergörande effekter på deras leverne och humör.
Speciellt i dessa dagar då Ryder Cup spelas och det nationella engagemanget verkligen låter som om vore det en VM-final i fotboll, den tysta sporten har plötsligt väckts till liv och fått spelarna att tända till utav bara den, ingen vill och ingen kan gå en runda utan att tusentals falkblickar är riktads mot dom.
Och då tänder man på alla åtta cylindrar.
För min egen personliga del, respekterar jag golfsporten, men har aldrig gripits av vare sig lust eller locktoner att prova på. Fråga mig inte varför.
Vill i dessa golfsammanhang höja en skål för vinnare och förlorare, det jämnar alltid ut sig i längden.
Cheers!
Illustration: Olle Q
söndag, september 30, 2012
Vernissage i Katrineholms konsthall
I går lördag var det så dags, två år efter den första kontakten mellan oss och Katrineholm/VSK så slogs portarna upp klockan 11, en dag som började med regn och kanske skrämde bort några, men allt mer allt eftersom det sprack upp så blev besökarna fler.
Många vänner kom, de hade rest långt, men troget sluter ni upp, tack!!
Truls Olin från Katrineholms kommun invigde utställningen med en fint och engagerat tal som stämde så väl med hur vi själva uppfattar vår konst.
Tack Truls.
Det är sällan eller näst intill aldrig jag lägger upp bilder på oss själva, men den här gången gör jag det, Bosse Jarnsjös bilder är värda att sprida till alla er som följer bloggen.
Utställningen pågår fram till den 21 oktober.
Klicka er in på www.katrineholm.se och utställningar så får ni öppettider, det är hör och häpna öppet alla dagar i veckan.
Västra Södermanlands konstförening har en representant på plats, så det är bara att kliva på.
Det kommer mer om själva utställningen lite senare.
fredag, september 28, 2012
Otto Grotewohl, en modig sosse.
Den här bilden är historisk, den visar partidagarna den 21 och 22 april 1946, mindre än ett år efter krigsslutet, i Berlin och den sovjetiska zonen.
Socialdemokraten Otto Grotewohl stående till höger skakar hand Politbyråns president Wilhelm Pieck.
Till höger om de två sitter Walter Ulbricht, som senare blev DDR:s ledare och president.
I tredje raden näst längst ut till vänster sitter Erich Honecker, som ledde och följde DDR till graven 1989.
Under dessa partidagar deltog förutom SED, som senare blev helt statsbärande diktatorisk, även KPD, det kommunistiska partiet och SPD, det socialdemokratiska partiet.
Alltnog, Otto Grotewohl som föddes 1894 var alltså socialdemokrat och satt i den tyska riksdagen under en period, men blev avskedad och fängslad av nazisterna 1933.
Efter kriget dök han upp som en ledare för SPD (socialdemokraterna) i den sovjetiska zonen och under motstånd drev han igenom en (troligen påtvingad) sammanslagning med KPD (kommunisterna) under Wilhelm Pieck och efter stor tvekan men under hårt tryck från den sovjetiska militäradministrationen formades det som kom att bli det allenarådande partiet - SED - det socialistiska enhetspartiet, då KPD/SPD slukades.
När DDR bildades i oktober 1949 blev Otto Grotewohl dess förste ministerpresident eller premiärminister under statspresidenten Wilhelm Pieck.
Otto Grotewohl höll, trots den nya partitillhörigheten, sina gamla ideal på en förvånansvärt hög och modig nivå.
Under SED:s partikonvent 1956 så fördömde han övergrepp begångna inom rättsväsendet, illegala arresteringar, han krävde större respekt för individers rättigheter.
Han ville ha större debatt i parlamentet om dessa frågor och justitieministern Hilde Benjamin fick ordentligt på nötet för de ökänt brutala övergreppen mot anklagade i samband politiska rättegångar.
1960 fick han diagnosen cancer och dog i september 1964.
En modig sosse i DDR, som fick krypa till korset, men ändå hade modet att ifrågasätta.
tisdag, september 25, 2012
En fantastisk intervju med Richard Heinberg.
http://www.abc.net.au/classic/content/2012/09/18/3590562.htm
Detta mina damer och herrar är ingen mindre än Richard Heinberg, amerikan som undervisar och är journalist, författare med tiotalet böcker på sin meritlista.
Han skriver och berättar om framtida ödesfrågor som ekonomi, ekologi, den sinande oljan, vattentillgången, befolkningsiffror - hur alla dessa frågor löper samman och inte har någon lösning i dagens kvartalskapitalism och tillväxttänkande.
Det finns helt enkelt inte resurser att tillgodose en ständigt ökande efterfrågan på prylar utan att ta hänsyn till miljö och de resurser som återstår.
Richard Heinberg är just nu på en uppmärksammad föredragsturné i Australien, Michael Lardelli var och lyssnade på honom i Adelaide i kväll (dvs middagstid här hemma.)
Australiska ABC, motsvarande vårt Sveriges Radio har gjort en 55 minuter lång intervju med Richard som, var och en som läser detta inlägg, borde sätta undan tid att lyssna på, från början till slut.
Richards mycket välartikulerade mjuka amerikanska är lätt att förstå, dessutom är trevligt att höra att han aldrig reser utan att ha sin fiol med sig, han övar på den dagligen och han står också för urvalet av bl a Schumann, Bach och Beethoven(?) som ingår i programmet.
Richard Heinberg säger att den intervju han här gett ABC är en av de mest givande han gett under sin karriär, man kan tro vad man vill om ett sådant uttalande, men lyssnar ni på honom så tror jag att även ni tar honom på orden.
Han är en optimist, trots att vi är 20-30 år för sent ute för att (i tid) ställa om vår energiförsörjning, när oljan blir än dyrare och tillgången minskar.
Lyssna på detta
Klicka på länken överst, eller kopiera och klistra in den i din webbläsare
söndag, september 23, 2012
Upp och nervända världen.
Ja, så händer det som är vardagsmat för alla på södra halvklotet, det är dom som går på ovansidan och folket där nere, där under, det är vi "här uppe."
Precis som det är vardagsmat tvärtom.
Men den här kartbilden är kanske lite annorlunda, men vill ändå belysa att världen är upp-och-ner oavsett var man befinner sig på jordytan.
Men den snurrar och den är inte platt.
Klicka på bilden blir allt läsbart.
fredag, september 21, 2012
Coogee Beach, Sydney
I den sydöstra förorten Randwick ligger en av många stränder, Coogee Beach.
Den sydligaste av de kända stränderna söder om inloppet till Sydney, norr om finns också kända stränder, mest omtalad är nog Manly Beach.
Med Tasman Sea utanför och den långa, svepande sandstranden ligger husen på höjderna norr och söder om stranden, rakt in ligger en park och butiker, pubar och restauranger.
Stranden är randad med Norfolk Island-barrträd, likt stora diskborstar.
När det vill sig väl kommer de stora vågorna rullande in, men jag föredrog den lilla naturliga "pool" som finns vid den norra sidan, längs klippväggarna.
Där inne var det ljuvligt skönt och lugnt fram för allt, med vågorna dånandes intill.
Efter bad och fria från sand i hår och mellan tår, vandrade vi upp till närmsta pub och åt en macka och svepte några riktigt kalla pilsner, i skuggan under träden.
Kan man ha det bättre?
Jag förstår de som mer eller mindre bor på eller i närheten av stränderna, livet där är bekymmerslöst och vem vill då hem till högen räkningar, surnande mjölk i kylskåpen och ogräs som når upp till fönsterkanten?
Ingen.
Coogee minns jag och Mia, med en drömsk blick är vi tillbaka.
onsdag, september 19, 2012
Twyfelfontein, Namibia.
Titta på namnet, smaka på namnet, "ljuda" det och tänk igen.
På afrikaans (afrikansk-holländska) betyder det "Tveksam källa/vattenhål."
Twyfel=tvivel. Fountain=källa.
Lätt eller hur?
Twyfelfountain ligger i nordvästra Namibia och platsen är känd för närmare 2 000 grottmålningar.
UNESCO uppmärksammade platsen, och år 2007 utnämndes den till en Världsarvsplats/World Heritage Site.
Grottmålningarna har gjort platsen till en av de mest populära och besökta turistresmålen i Namibia.
Man tror att de allra flesta av dessa grottmålningar och inskriptioner är gjorda för 2 000 till 2 500 år sedan av Khoikhoi-folket, en etnisk grupp besläktad med San, ett bushfolk som bebodde trakterna.
Tvivlar du - besök Twyvelfountain.
Området ligger i en dalgång mellan sanstensformationer och som sagt en källa/vattenhål.
tisdag, september 18, 2012
Ryanair - kan man lita på er? Nej!
Nej, jag litar inte på er.
Men allmänheten i övrigt som enbart stirrar på ett lågt utbudspris och glömmer alla pålägg för i sluttampen tro att de gjort en bra affär, det är dom jag närmast tänker på.
Kan de lita på er Ryanair?
Nej!
Som i all affärsverksamhet så måste man få det att gå ihop ekonomiskt och med ett överskott som är saftigt, så även hos Ryanair.
Det fattar t o m jag.
Men frågan är hur man gör det?
Nu senast i helgen tvingades två Ryanairmaskiner att nödlanda i Spanien, troligen är anledningen att de efter omdirigeringar till andra flygplatser hade för dåligt med bränsle kvar.
Girighet Ryanair, ni bollar med männsikors liv.
I juli tvingades tre av deras maskiner att nödlanda då bränslet tagit mer eller mindre slut.
Andra incidenter över spanskt luftrum räknar jag inte upp.
Och i högkvarteret sitter Michael O´Leary och på fullt allvar anklagar de spanska luftfartsmyndigheterna för att bedriva en kampanj mot bolaget. En ny självgod Putin?
Men blir stum, förbannad och snudd på våldsbenägen.
Här tar ett flygbolag en kalkylerad risk och tankar precis, med någon säkerhetsmarginal, för den flygning man planerat.
Sker det p g a olika omständigheter förändringar och man inte kan landa där det var planerat då måste man ha en marginal för att hålla sig i luften ytterligare minst 60 minuter.
Det har Ryanair inte haft.
Ur säkerhetssynpunkt är bolaget nu inne i sin värsta förtroendekris någonsin, varje vecka kommer skrämmande rapporter om vad som händer de som valt att flyga med Ryanair.
Idag i lokaltidningen, om alla som inte kom hem, då Ryanair p g a dåligt väder inte landade på en flygplats i Kroatien utan återvände tomt till Skavsta.
Vad skulle man gjort? Landat på närmsta flygplats, bussat över de strandsatta och tagit hem dom utan kostnader och med ersättning för utlägg de haft.
Men inte Ryanair.
I am saying it again, Ryanair stinks!
And my personal (private) campaign against this greedy company goes on. And on....
måndag, september 17, 2012
Jag har skakat hand med en australisk tarantella.
Den australiska tarantellaspindeln blir ganska biffig i storlek, men inte så "bitig" i övrigt.
15-16 centimeters benspann imponerar, kroppens längd ca 6 cm.
Den här arten är för människan ganska ofarlig, spindeln är inte aggresiv, men ställd "mot väggen" , klämd eller hotad kan den bita, resultaten blir kännbara - men inte livshotande.
Illamående är vanligt och brukar vara upp till åtta timmar, ofta blir man väldigt dålig. Och själva betet är pinsamt, då deras tänder är långa, som vissa ormars t o m.
Så de som har dem som husdjur varnas lite här och var för att inte gulla, klappa och pussa dem för mycket.
Själv föredrar jag katt med sylvassa tänder och klor, de har sina pålitliga och fina sidor, vilket jag tvivlar på att tarantellan har?
Tarantellan bor i hålor i marken, täckta eller snarare skyddade av en nät med en ut- och ingång.
De kan ta små fåglar, men annars är det mest insekter, små grodor, ödlor och småkryp som står på menyn.
Och, den kan låta, nästan "skälla och vissla", när hotad, detta för att skrämma eventuella fiender.
Detta fenomen är inte ovanligt bland spindeldjuren, men det är inte ofta vi får höra det.
I Australien finns de i NT, QLD, NSW, SA, WA och i nordvästra VIC.
Just i nordvästra Victoria (i Red Cliffs nära Mildura) hade jag, av misstag, genom att röra vid några blad på en buske, en vinranka för att vara noga, råkat få en riktigt fet australisk tarantella på ovansidan av vänsterhanden, den satt där lika förvånad som jag.
Några kvicka skakningar och ett snabbt ryck med handen och den föll av.
Men jag har skakat hand med en australisk tarantella, hur många har det?
fredag, september 14, 2012
CA912 Air China idag i Special Livery
19, 35 idag lyfte CA912, från Arlanda med destination Beijing.
Air Chinas specialutsmyckade maskin, B-6076 är det föga upphetsande rego-numret.
En Airbus A330-243.
Ombord sitter Kjell Aleklett på väg till fyra föreläsningar i Kina, han sitter i en vacker maskin.
Lycka till därborta Kjell.
Vill du se bilden större och tydligare? Bara att klicka på den.
torsdag, september 13, 2012
Saudi Arabia starring down the barell by 2030?
|
onsdag, september 12, 2012
Transair Curtis C-46C Commando
Ibland, när tankarna är fyllda och bakåtriktade, dyker någon eller fler flygupplevelser upp i mitt huvud.
Som gammal resebyråräv (också) så tillbringade jag åren 1960-1967 i den underbara världen, innan annonsbyråvärlden välkomnade mig och mina tjänster som illustratör, kanske nämnas bör, att jag redan på Nordisk Resebureau och därefter på Fritidsresor jobbade med grafisk utformning av bl a resehandlingar, kataloger, annonser och meddelanden till återförsäljare.
Tillbaka till flygtankarna.
TSA, Transair Sweden AB transporterade många av Fritidsresors tidiga charterresenärer till Sydeuropa, Rimini, Nice, Barcelona, Palma, Las Palmas.
En av Transairs maskiner var en Curtis C-46C Commando, SE-FCH, kallad "Valen" eller "Rörmokar´ns pina", det sista har jag inte lyckats utröna vad det kommer från.
Jag vet att jag en gång flög en Curtis, men banne mig jag kommer ihåg var.
När vi skulle landa på Bromma, i snöoväder, minns jag att vi gick oroväckande lågt in över södra Stockholm, Årstafältet låg alldeles för nära, det gula skenet från gatlyktor och bilar i snöfallet var vackert att se, men otäckt var det, för det krängde och hoppade. Året måste ha varit 1964 eller 65.
Ner kom vi, helskinnade.
DC-4C, utan tryckabin, om det var Loftleidir och DC-6B från Transair var andra brummande maskiner som man guppat genom åskväder och snöstormar med.
DC-3 utan tryckabin var ingen njutning, när DC-7C kom blev et rena fröjden att flyga.
Tyvärr för Transair gick det knackigt för dem, när Vingresor hoppade av som nyttjare av deras tjänster och valde Scanair i stället.
Mina tankar svävar vidare.
söndag, september 09, 2012
Mount Egmont - Mount Taranaki
Mount Fujijama anses vara världens mest symmetriskt formade vulkan, en klassiskt formad vulkan som vi vill se en vulkan, som barn ritar en vulkan.
En sak är säker Mount Egmont eller Mount Taranaki (maori) på Nya Zeelands nordös sydvästra kust, är minst lika vacker i sin form, lika symmetrisk och lika klassisk till skepnaden.
Punkt slut.
Komma dragandes med Mount Fuji är helt OK, men Mount Egmont står sig i väl i jämförelse, jag gillar inte att man sopar vissa vulkaner under mattan och gullar med en klassisk japansk.
Återigen.
Punkt slut.
Lite fakta: Höjd 2 518 meter. Intill, på södra sidan, ligger en andra konformad vulkan, Fanthams Peak (Panitahi på maori) med modiga 1 966 meter.
Rent geologiskt är Egmont/Taranaki ung med sina 135 000 år på nacken.
Senaste vulkaniska aktivitet ägde rum för 160 år sedan. Små utbrott äger rum med 90 års mellanrum och stora runt vart femhundrade år.
Forskare, vulkanologer anser att Egmont/Taranakis lugn är ett lugn på övertid, de anser att det troligast blir stor aktivitet under de närmaste 50 åren.
Grannvulkanen Mount Ruhapehu, lite längre norr ut, hade 1995 ett kraftigt utbrott, med viss lava, men mest aska som begravde några mindre orter/städer och åkermark.
Egmont/Taranaki igen - risken för ras, eller jordskred är stor, jordbävningar, kraftiga regn och snösmältning är oftast orsaken.
En del farmare lever farligt och har råkat ill ut.
lördag, september 08, 2012
Saudiarabisk olja på upphällning?
Ja, det är farhågor om att Saudiarabien, av alla exporterande oljeländer, redan 2030 inte längre har kapacitet till annat än att tillgodose sitt eget behov.
Gasexporten har redan nu upphört, den behövs för det ökade inhemska behovet.
Kuwait exempelvis importerar sin gas från Ryssland.
The Telegraph och Ambrose Evans-Pritchard skriver under rubriken "Saudi oil wells dries up":
"If Citigroup is right, Saudi Arabia will cease to be an oil exporter by 2030, far sooner than previously thought.
A 150-page report by Heidy Rehman on the Saudi petrochemical industry should be sober reading for those who think that shale oil and gas have solved our global energy crunch.
I don't wish to knock shale. It is a Godsend and should be encouraged with utmost vigour and dispatch in Britain. But it is for now plugging holes in global supply rather than covering the future shortfall as the industrial revolutions of Asia mature.
The basic point – common to other Gulf oil producers – is that Saudi local consumption is rocketing. Residential use makes up 50pc of demand, and over two thirds of that is air-conditioning.
The Saudis also consume 250 litres per head per day of water – the world's third highest (which blows the mind), growing at 9pc a year – and most of this is provided from energy-guzzling desalination plants.
All this is made far worse across the Gulf by fuel subsidies to placate restive populations.
The Saudis already consume a quarter of their 11.1m barrels a day of crude output. They are using more per capita than the US even though their industrial base as a share of GDP is much smaller.
The country already consumes all its gas. (Neighbouring Kuwait is now importing LNG gas from Russia."
Kjell Aleklett skriver i sin blogg att "Det är ingen tvekan om att den volym olja som är tillgänglig för import för de länder som måste importera olja (Sverige bl a) år 2030 kommer att mer än halveras jämfört med vad som var tillgängligt 2005. Och det är ingen tvekan om att vi 2005 hade Peak Oil Import."
I Kjells bok Peeking at Peak Oil finns i kapitlet Peeking at Saudi Arabia - Twilight in the Desert, diskuterar och analyserar Kjell Saudiarabiens oljetillgångar ur en vetenskaplig synvinkel.
onsdag, september 05, 2012
Portsea, Victoria, längst ut på spetsen.
Tvärs över det lilla "innanhavet", från staden Melbourne sett, som Port Phillip Bay utgör, längst ut på Mornington Peninsula ligger den fashionabla semesterorten Portsea.
Med Port Phillip Bays lugna vatten på ena sidan och det vilda Bass Strait på utsidan har som sagt denna yttersta halvö blivit de välsituerades paradis, med en medelinkomst bland de högsta i landet kan Portsea stoltsera med tjusiga villor värderade till mellan 5 och 25 miljoner australiska dollar.
Knappast det högt (topografiskt då) belägna Toorak och rikemansenklaven Hawthorn kan mäta sina ekonomiska krafter, t o m Sydneys kända höginkomst-tillhåll Darling Point och Point Piper får det svårt.
Alltnog Portsea är annat än flotta villor och pudrade damer, det är inloppet till Melbourne, det är natur, surfing, pingviner, dykning, fågelliv och sköna stränder och promenadstråk.
Kommer du till Melbourne åk hit ut, det är vårt ett besök.
tisdag, september 04, 2012
En 914 kilograms cheeseburgare...tack!
Black Bear Casino nära Carlton, Minnesota USA slog på stort i söndags.
Riktigt stort - störst i världen förstås.
En 3 meter i diameter ostburgare, som enligt de som smakade:"...smakade den faktisk riktigt gott..."
Mer än man kunde förvänta sig efter att ha studerat fotot.
Den tre meter stora burgaren vägde alltså 914 kg, det gamla rekordet var ynka 400 kg.
Vad innehöll en då? Jo, 27 kg bacon, 23 kg sallad, 23 kg skivad lök, 18 kg gurka och 18 kg ost.
Och hur vände man burgaren som tog fyra timmar att steka? Jo med en kran!
"Ett enastående lagarbete" låg bakom skapelsen, denna präktigt stora Minnesota-burgare.
söndag, september 02, 2012
Spretiga likheter.
Ibland slås man av kontrasten stort, smått.
Eller likheter i stort och smått, men ändå så udda.
Som den här harkranken och vindkraftssnurran.
En likhet, man får energi av bägge.....
lördag, september 01, 2012
Eric Johannesson, du blev min dörröppnare. Tack!
Mitt yrkesliv som illustratör och målare måste ha ett avstamp någonstans, förutom då mina föräldrar som "försåg" mig med talangen att uttrycka mig mig i bild, så skänker jag en speciell person min djupaste tacksamhet - ingen mindre än, Eric Johannesson.
Tack Eric, du gav mig support, uppmuntran, stöd och energi, hopp och goda ord under åren på Berghs Reklamskola, år som för min egen del del blev lite hoppiga, men i slutfasen ändå hängde ihop så bra att jag fick en lång yrkeskarriär, precis i de fotspår som Eric själv trampat upp, eller uppmanat mig att följa.
Eric var min lärare under den första perioden 55-57, lärare i illustration och krokiteckning.
När jag efter några år utomlands återvände och hade klarat av lumpen, blev det Berghs igen, på kvällarna, Eric var kvar, lika uppmuntrande som tidigare.
Det var Eric som knuffade mig över räddslans vall ut i tecknandets värld.
En bättre förebild och större mentor kunde man inte ha haft.
Dräktstudier, tecknade på konditorier, Centralen och var helst man gick och stod, plus då krokin och uppgifterna att illustrera böcker ingick i utbildningen.
Eric förstod att tiderna skulle förändras, men hävdade att "han eller hon som inte tecknar kan aldrig lära sig se."
Jag inser att han hade rätt, hantverket är viktigt även då jag nu sitter framför en dator med Photoshop, Illustrator och en massa annat nyttigt innehåll.
Det är som att tecknandet är lika viktigt för en formgivare, konstnär som noterna för musikern och bokstäverna för författaren.
Eric förde genom sin liv som lärare på Berghs en allt för skymd tillvaro som illustratör och målare, jag anser att ordet eminent passar in på få, Eric tillhörde den lilla skaran, men hans CV är imponerande med både separat- som samlingsutställningar.
Han illustrerade flera böcker bl a Frans G Bengtssons Inför kvinna ställd.
Jag stötte ofta på Eric på tunnelbanan, han steg på i Västertorp och jag på station efter, Hägerstensåsen, inte sällan så hörde man något som raspade och skrapade, det var Eric som satt i en hörna, med sitt ringblock och sina japanska Pentel-pennor och tecknade.
Då ville jag inte störa, utan det blev bara en nick till hälsning.
Eric gick bort 1998.
Du får en nick nu också Eric, tack för att du öppnade dörren till den stora världen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)












.jpg)
.jpg)





























