Svenskt Näringsliv är ute och seglar.

Svenskt Näringsliv lägger näsan i blöt på ett sätt som inte gagnar dem eller som de kanske borde hålla sig goda att inte göra.

De tycker att konstutbildningen på högskolorna i princip utbildar för många konstnärer och dessutom till lågproduktiva arbeten som inte gynnar produktion och ekonomisk tillväxt, det må vara vad det vill med det.

Men allt är inte tillväxt i vedertagna ekonomiska termer, det måste finnas grogrund för att människan skall orka vara "produktiv, konsument och byggsten" i vårt samhälle.

Kulturen, i alla dess former, är vår räddning, vårt näringstillskott, vår vitamininjektion för att kunna delta i den ständiga utveckling som vi alla rullat igång.

Så Svenskt Näringsliv, var i stället tacksamma, att vi som jobbar inom den kulturella delen av samhället, försörjer er med annat än som kan mätas i börskurvor eller plånböcker.

Utan våra tillskott skulle samhället vi gemensamt byggt och bygger vissna och tyna bort.

Nedan ett Pressmeddelande från KRO, Konstnärerna Riksorganisation:

PRESSMEDDELANDE Svenskt Näringsliv borde ägna sig åt företagsfrågorna! I en ny rapport från Svenskt Näringsliv föreslås studenter inom de humanistiska och konstnärliga utbildningarna få sänkt studiemedel eftersom Svenskt Näringsliv ser dessa utbildningar som ”lågproduktiva”. KRO/KIF tar starkt avstånd från detta synsätt på utbildning som skulle få stora konsekvenser när det gäller vilka som kan söka humanistiska eller konstnärliga utbildningar. Deras förslag skulle göra det till en klassfråga om man kan studera exempelvis konstvetenskap eller utbilda sig till konstnär. Dessutom ger sig Svenskt Näringsliv ut på djupt vatten när de talar om konstnärer som lågproduktiva. Tvärtom visar den mesta statistik att bild- och formkonstnärer arbetar mer än genomsnittssvensken, hela 47 timmar per vecka enligt Konstnärsnämndens senaste inkomstundersökning. Och arbetslösheten är tvärtemot vad Svenskt Näringsliv tror faktiskt lägre bland utbildade inom de kreativa och kulturella näringarna jämfört med samhället i stort. KRO/KIF tycker att Svenskt Näringsliv istället för att lägga förslag som skulle göra det svårare att bli konstnär borde engagera sig för att göra det lättare att vara konstnär. Särskilt då omkring 70 procent av form- och bildkonstnärerna är egenföretagare. - Svenskt Näringsliv borde engagera sig i frågor som skulle göra det enklare att vara företagare som konstnär istället för att försöka förhindra människor från att bli det. Istället för sänkta studiemedel skulle vi se att en avdragsrätt för konst infördes, att ett system liknande ROT skulle införas för konstnärer och att konstnärerna skulle få bättre betalt när de visar sin konst. Varför driver inte Svenskt Näringsliv dessa företagsfrågor? Kommenterar KIF:s ordförande Johan Wingestad - Svenskt Näringslivs förslag skulle göra att den sociala snedrekryteringen till de konstnärliga utbildningarna skulle bli än skevare. Tycker Svenskt Näringsliv att det ska vara en klassfråga om man som ung student ska utbilda sig till konstnär? Kommenterar KIF:s ordförande Johan Wingestad

Airbus A320 Neo till SAS

Äntligen faller solens strålar på det härjade SAS, efter år av förluster, nedskärningar och tal om uppköp av en den ena än den andra, så kom ändå ett besked som glädjer - åtminstone för stunden - SAS har beställt 30 Airbus 320 Neo, med optionsrätt på ytterligare 11 maskiner.

SAS försöker skräddarsy sin flotta, med Airbus som huvudleverantör, gamla MD 80 och 81 fasas ut och på sikt försvinner även Boeing 737.

A320 Neo är en helt ny skapelse som rönte enorm försäljningssuccé på flygmässan i Paris för en vecka sedan. Tänk själva - 701 flygplan av enbart den här typen beställdes på ett par dagar. Det finns pengar , det finns hopp och det finns en klar okunskap om framtida bränsletillgångar.

Koldioxidutsläpptet per pax minskar med 20% och så även bränsleförbrukningen.

Motorerna är av typen CFM LEAP-X1A, CFM är världens största tillverkare av flygplansmotorer.

Så SAS låt solen stråla på er, repa mod och kraft och möt Ryanair med service, punktlighet och ett betraktande av oss passagerare som människor inte boskap.

Tack!

Det blev Christine Lagarde.

Maktskiftet i IMF (Internationella valutafonden) är nu klubbat. Det blev som de flesta hoppats Frankrikes rutinerade och respekterade finansminister Christine Lagarde som efterträder mannen som inte kunde behålla byxorna på när han såg en hotellstäderska - Dominique Strauss-Kahn.

Lagarde, första kvinnan på posten, valdes för en femårsperiod och fick kanske utöver de europeiska stödet, i mina ögon, även lite oväntat uppbackning av Ryssland, Kina och Brasilien.

Redan den 5 juli kliver hon in i sin nya roll.

Det här känns bra, en kvinna efterträder en gubbsjuk fransk socialistisk presidentkandidat.

Ryanair? Never again.

I rather write this in English so it will reach out a little further than the Swedish borderlines.

Mia and I have last week visited Majorca (Mallorca) for a weeks break.

We booked our flight in early March, the price was not what the "low fares airline" advertises and brags about.

It was expensive, close to 300 Euros - each!

And mind you all, that was the only direct flight option we had at that time.

Anyway, the outbound flight was okey, what you expect, 7 euros for a hot baugette filled with grease named cheese, but still, thats´s what you expect and what you get.

But what you certainly do not expect is what happened on our return flight yesterday evening.

Ten minutes late on a busy airport is fair enough.

Takeoff at 19.35. A little over three hours in the air.

And you´re getting hungry.

The attendants handed out a list of foodstuff you could purchase onboard so when we wanted to order a hot slice of pizza for 7 euros and a hot sandwich for 5 they gave us the answer that made us decide never ever to fly Ryanair again: "Sorry but it´s all sold out, what we can offer you is candy, some nuts and possibly muffins if there are any left."

And this was for everyone onboard, Ryanair had simply not catered any food at Mallorca Airport!!

Why? Don´t they care about their passengers?

And if this wasn´t enough, when we landed they didn´t let us leave the plane for 25 minutes!

At 22.55 on Skavsta airport of all places!

No aircondition on, it got pretty humid in there.

The reason for not letting us leave the plane was, that passengers were boarding another airplane and there was a risk of "mixing the passengers".

At 23.30 they let os off.

By that time, many of the people onboard declared the same attitude as we did - never again.

Michael O´Leary, when will you ever learn?

When will you regard your costumers as people not cattle?

When will you stop selling smokeless cigarettes, Lottotickets and instead serve food to your passengers that are hungry?

To me Ryanair stinks!

Anselm Kiefer i Sydney

De flesta vet var en oljemålning är, likaså en akvarell och en teckning.

Blandar man dessa tekniker så blir det blandteknik helt enkelt - en uttrycksform som jag gärna jobbar i, medan Mia målar i tempera och trycker grafik, dock var för sig.

Men nu till Anselm Kiefer och hans verk på Art Gallery of New South Wales i Sydney.

Verket heter, håll i er nu "Von den Verlorenen gerührt, die der Glaube nicht trug, erwachen die Trommeln im Fuss."

Min bristfälliga tyska fastnar i den sista delen "....., trummor vaknar i foten"?? Måste ju vara fel, men ett tyskt uttryckssätt som jag inte hört gäller det uppenbarligen

Här handlar det om blandteknik i all sin prydno skulle man kunna säga, olja, akryl och sand på duk och en BETONGTRAPPA!!!

Skapelseår: 2004.

Höjden är 420 cm, bredden 560 cm uppdelat i tre sammanfogade sektioner.

Vikten okänd.

Anselm har inte signerat, den köptes in med uppbackad ekonomi från Geoff och Vicki Ainsworth samt Catriona och Simon Mordant, året var 2006.

Art Gallery of NSW är en upplevelse med sina storslagna verk, sin mångfald, samt inte minst av inhemska konstnärer.

Anselm Kiefer har, som jag nämnt tidigare varit den tysk som försökt göra upp med sitt lands tragiska förflutna.

Ruiner, gråskalor, flygplan, ja det som symboliserar konflikter och krig är ett ständigt återkommande tema hos Anselm Kiefer, ingen lustigkurre precis, men stor och uppskattad av mig, kanske Tysklands största efterkrigsnamn inom konsten.

Inte helt sant

Jag har nu i åtta månader inte gjort något annat än att jobbat med statistik i min skepnad som illustratör, dvs att enklast möjligt försöka åskådliggöra ganska invecklade och ibland komplicerade texter.

Siffror blir statistiska kurvor och tabeller blir kanske staplar med lite siffror och texter som ger lite "kött på benen."

Så nu vet ni, det är lätt att slänga klyschor, men här blir jag faktiskt allvarlig. Mycket är kanske meningslöst, men långt, långt ifrån allt.

Inte det jag jobbar med i alla fall.

:-)

Conseil Convay 1927.

Här sitter världens grädda av fysiker, samlade i Bryssel för den femte Internationella Solvey konferensen där bla kvantteorin diskuterades och elektronen och fotonen var huvudämnena.

Dessa möten fysiker emellan startade 1911, för hundra år sedan, då det Internationella Solvey Institutet för Fysik och Kemi i Bryssel bildades. Då var Albert Einstein den näst yngste deltagaren.

1927 var redan sjutton av de tjugonio deltagarna nobelpristagare eller skulle bli.

Diskussionerna lär har varit intensiva, delvis bittra och teorier ställdes mot varandra.

Albert Einstein skall ha fällt utrycket "Gud spelar inte tärning" , Niels Bohrs omedelbar svar blev "Einstein, sluta befall Gud vad han skall göra".

På bilden ovan finns utöver Einstein och Bohr, även kända fysiker som Ehrenfest, Schrödinger, Piccard, Lorentz, Planck, Bragg, Langevin, Wilson, Richardson, Langmuir och många fler.

Inte en enda kvinna finns i församlingen av hjärnor med kunskap.

Liberty Belle blev 67 år gammal.

Bombplanet Liberty Belle, en B-17, fick nödlanda på ett majsfält i Oswego inte långt från Chicago, när hon var på väg till en uppvisningsflygning i Indianpolis.

Och inte nog med en nödlandning, hon fattade eld också, av besättningen klarade sig alla utom en som fick uppsöka sjukhus, enligt vittnen var det "mirakulöst".

Hon byggdes 1944 och flög i uppvisningsflygningar, korsat Atlanten flera gånger och var en trogen kämpe i luften.

Funderingar finns på att försöka återskapa det som förstördes och få henne flygduglig igen, men för den som sett bilderna från branden verkar det ganska osannolikt.

Och just nu, är det inte underligt, i detta ögonblick, mullrar det över huset, DC-3:an Daisy på väg mot hemmabasen Bromma, under molnhöjd mot det gråa molnet glimrade hon i solskenet. En gammal kämpe med tre år till på nacken, still flying.

Man söker sina vänner.

Eller vill man ha ett vettigt svar får man fråga sig själv eller någon man litar på, någon som har både vett och klokhet att kontra med.

Som synes är det intellektuella tankeutbytet intensivt och jag kan bekräfta, det var mycket lärorikt.

Inte en svinaktigt kommentar fälldes.

Foto: Mia J ©

Snårigt som hos Saab.

Saab snärjer in sig allt djupare i de holländska, ryska och kinesiska trådarna, nu idag har en ny grupp Youngmen förklarat sig villigt att satsa stora belopp i Trollhätte-stoltheten.

Snårigt, minst sagt, stackars personal, stackars underleverantörer, stackars kunder, stackars återförsäljare.

Men kanske, kanske denna gång kan den snärjiga knuten lösas upp?

Låt oss hoppas.

Siesta

När det är varmt ska man unna sig en siesta, ta igen sig och ge kroppen lite extra vila och en chans att återhämta sig.

Vi är inte riktigt vana vid värme och kanske behöver det mer än thailändaren här på bilden, liggandes på sin sin stensoffa, som du ser, även vana "värmeinnevånare" tar sig en lur.

Med den sovande katten som magvärmare.

Ganska gulligt va?

Foto: Olle Q ©

Bruins ikapp!

Elsie Amendolas fantastiska bild av en svettig målvakt, Tim Thomas i Boston Bruins, säger väl det mesta.

Han höll tätt, 4-0 i andra hemmamatchen mot Vancouver, vilket betyder 2-2 i matcher.

Ett Vancouver som ledde med 2-0 är nu pressat att ta nästa match natten mot lördag för att inte förlora greppet om bucklan som hägrar där bakom spelarbåset.

Hockey mitt i sommaren är inte dumt, speciellt när klassiska lag gör upp om´et.

Varför slutar våra lag i februari-mars?

Tänk vad en gurka kan åstadkomma.

Nu börjar det hetta till på hög politisk nivå, tyska politiker får träda fram och försvara den kanske lite förhastade teorin att Ehec-smittan hade sitt ursprung i spanska gurkor.

Spanien morrar och kompensationskraven är tilltagna utan prutmån.

EU-parlamentet lägger sina pannor i djupa vek och pratar om kompromisser allt medans byråkratikvarnarna mal.

Sedan råkade tyska böngroddsodlare få sina groddar varma, när de ställdes i skamvrån.

Värst har väl alla de som drabbats av smittan råkat ut, för att inte tala om de som dött.

Men tänk va en gurka, krokig, böjd eller rak och som till allra största delen består av vatten kan orsaka, både död, pina och konflikter.

Inget man längtar efter precis...

... nääh, en mörk novemberdag i Rågsved är inte ett optimalt alternativ denna dag då solen skiner, sjön glittrar och de tjocka gröna träden rör sig rytmiskt i den lätta vinden.

Sädesärlan vippar energiskt med sin stjärt och kossorna dåsar trötta och stinna i solen.

Det är sommar och Sveriges Nationaldag.

Grattis Sverige.

PS! Gissa om det blir mediabevakning på Kungen denna dag, han som kanske gick på strippklubb för tjugo år sedan - vad gjorde du själv för "övertramp" i yngre år???

Memorial Day i Washington DC.

Rolling Thunder i Washington DC till minne av alla amerikanska krigsveteraner samlade tiotusentals motorcyklister, många, många på klassiska HD´s.

Man skulle lika gärna ha kunnat kalla det the Harley Davidson Parade, men nu gör man inte det.

Maffig bild hämtad från ArabianBusiness.com

Påminner lite grann om den stora HD-festen Sturgis Motorcycle Rally i South Dakota, i år mellan den 8 och 14 augusti. Dit valfärdar åkare från hela världen.

Rätt rätt.

Visst sitter nyfångad och nystekt strömming helt rätt.

Denna ljuva lördag avnjöt vi torsdagens fångst, med färskpotatis, hemkokt lingonsylt, en kall Mariestad och rårivna morötter. I bildkanten kan man skymta en Leksands Fäbodknäcke.

Helt rätt rätt.

Foto: Olle Q med iPhone ©

Vår statschef...

...är minst sagt i blåsväder.

Vill inte delta i drevet, vill inte mobba, eller det som de mest hängivna rojalisterna kallar "en kommunistisk komplott mot vår konstitution".

Men en gnutta humor och lite ironi måste även på denna sida få utrymme, hoppas ni tål detta.

Snabbt på benen.

Att födas som kalv klockan halv två en eftermiddag och sedan stappligt vara på benen strax före tre. Samma dags eftermiddag - är beundransvärt.

Våra barn kräver ett år för att resa sig och gå, att det är så, har säkert sina kloka förklaringar.

Konstigt att tamkons gener inte ändrats genom åren, från att vara ett djur som snabbt måste fly till ett djur i stillhet och synbar ro, utan faror runt knuten.

Kossa 962 till höger på övre bilden är mamma ko, den till vänster är nyfiken, ett tag så närgången att jag befarade kalvens död då hon trampade runt bland både kalv och ko, allt medans mamma ko slickade sin kalv ren.

Idyllen med ko och kalv förbyts bara inom några timmar till något annat, kalven placeras i en kalvhage och får alla mjölkade kors mjölk att dricka, medan den övergivna mamman står utanför la´gårn och råmar eller sniffar runt platsen där hon bara timmarna innan födde sin kalv.

Foto: Olle Q ©

Två grannar, två vedhögar.

Man noterar ibland.

Exempelvis de två grannarna inte så långt ifrån oss och deras vedhögar.

De betyder inte att den ena är pedant och den andra en slarver, inte i mina ögon i alla fall.

Men noterbart är det allt, det kan mycket väl vara så att den ene fått sin ved kluven och levererad långt senare än den andre som hunnit stapla sin hög så fint.

Vad de ändå har gemensamt är, att när kylan anländer framåt höstkanten, då värmer veden från bägge högarna lika gott.

Foto: Olle Q ©

Namn som säger något.

TeamPWLTNRPTSNRR

Royal Challengers Bangalore14940119+0.326

Chennai Super Kings14950018+0.443

Mumbai Indians14950018+0.040

Kolkata Knight Riders14860016+0.433

Ta en titt på dessa namn i den indiska cricket-ligan, Indian Premier League och kom sen inte och säg att man saknar fantasi och inlevelse när man ger sina favoritlag namn som de säkert förtjänar. Visst vi är vana med Holmsunds IF, Landskrona BoIS och Motala AIF, men ett extra litet tillägg som retar fantasin kanske inte skulle skada? Landskronas Tjuvaktiga Skator? Holmsunds Fruktade Öbor? Njaaa? Tål verkligen att tänkas på, för visst låter de indiska varianterna mycket bättre?

Tornadon närmar sig Joplin, Missouri

Den 22 maj, ödelades en tredjedel, kanske mer, av staden Joplin i Missouri, USA.

En stad med ca 50 000 innevånare.

Tornadon som här kommer med en hotfull cyanfärgad pelare tog drygt 125 liv, 500 saknas, delar av staden är helt ödelagda.

Tack och lov att vi här hemma är förskonade från tornados, vulkanutbrott, översvämningar, tsunamis och jordbävningar.

Varför klagar vi?

Varför?

Vi har det bra här uppe i denna lilla hörna av världen, medans andra delar ödeläggs.

Så varför klaga?

Vancouver firar finalplatsen.

Som jag sa i inlägget under, visst firade Vancouver att Canucks tog sig till final.

Kanadadensare är stolta över hockeyn som betyder så mycket, så mycket mer för dem, än vad vi någonsin kan föreställa oss här hemma i Sverige.

Det finns knappt en by i Kanada som inte har en ishall för ishockey och curling.

Ett kanadensiskt lag i final - Vancouver Canucks.

En nation stod på tå i natt.

Kanada.

De fick också uppleva sitt kanadensiska Vancouver Canucks gick till final i NHL-slutspelet.

Äntligen.

Och här spelar det ingen roll om du bor i Nova Scotia, fyrahundramil österut, här är det viktiga att det är ett lag från rätt sida gränsen - den norra alltså - den kanadensiska.

Inget illa om amerikanska lag, men visst skall Kanada finnas med när man gör upp om titeln? Jag är så gammal i gården att jag har svårt för lag från cowboy- och träskdistrikten i USA.

Inköpta till regioner där de egentligen "inte har traditionen att höra hemma."

Får Vancouver nu Boston Bruins i finalen är allt ok, Boston har just traditionen och tillhör bältet där hockeyn är naturligt hemmahörande.

Go Canucks go!

Här på bilden har Kevin Bleksa just gjort 3-2 i andra förlängningsperiodens tionde minut.

Vancouver festade säkerligen rejält i natt.

Indonesisk leopardpalm

Vår imponerande palm bara växer och växer.

Kronan är ännu inte utvuxen i sin fulla bredd.

Indonesisk leopardpalm på populärspråk eller på latin Amorforphallus bulbifer.

Ganska unik, i vår ägo i snart fyrtio år. En knölväxt som vissnar på senhösten och knölen i sin kruka ställs in för vintervila, i sval temperatur, får lite vatten nån gång då och då.

På våren sticker den sedan upp, blygsam och försynt, för att sedan skjuta full fart.

Vi har två vuxna "Mormor" och "Moster".

Några småknölar dyker upp då och då och nya små palmer börjar sina år intill den stora, för att sedan får de egna små krukor.

Hur de förökar sig vet vi inte, men vad som helst kan ske där nere under jorden i den privata värld knölen lever i.

Tänkvärt

Cartoonisten Randy Glasbergen har verkligen fattat vad datorerna betyder för oss människor.

Kanske mer för oss män.

Min kära Mia fyller år idag.

Käraste Mia du är fantastisk på alla sätt, att du sedan fyller år när det är som allra vackrast, skirt, nytt och luften är fylld av förväntningar, blir bara en bekräftelse på din stora betydelse för mig, dina nära och kära och alla vänner som du omger dig med.

Jag älskar dig djupt Mia, utan dig vore livet inte en solig majdag.

Din/Olle

En stares öde

Staren som flög in i ett av våra fönster någon gång som vi inte har en aning om och som jag hittade liggandes på sidan på en av våra trädgårdsstolar begravdes under högtidliga former i kväll.

Jordbegravning, en stunds stillhet, jag gjorde ett korstecken och sa adjö.

Man ska visa vördnad för en död varelse.

R.I.P. Staren

Jag minns den smäckra Connie.

Detta mina kära vänner, det här är inte vilket flygplan som helst.

Det är en Connie!

Eller en Lockheed L1049G Super Constellation med registreringen VH-EAO och det tjusiga namnet "Southern Aurora". Flygbolaget var och är Australiens internationella Qantas Empire Airways, QEA.

Hur som helst Connie här på bilden står på Melbourne/Essendon Airport i Januari 1958 redo för sin invigningsflygning i reguljär trafik - Round the world service.

Samtidigt lyfte en annan Connie "Southern Zephyr" och flög den andra vägen runt jorden.

"Southern Aurora" flög först till Nadi i Stilla Havet, sedan Honolulu, San Francisco, New York, London, Rom, Aten, Karachi, New Delhi, Bangkok, Singapore, Djakarta, Perth och Melbourne eller Sydney.

Och " Southern Zephyr" omvänt som sagt.

Upp och ner mellan en massa städer.

Men jorden runt blev det. Första bolaget med den servicen.

Den totala flygtiden var 128 timmar.

Till saken hör att just denna tid bodde jag i Melbourne och minns mycket väl alla skriverier i tidningarna om Qantas jorden-runt maskiner.

Jag ryser lite när jag ser henne här, redo för några riktigt präktiga dagsverken.

Här är den otroligt vackert formade, smäcker som en delfin och i en speciell klass för sig som flygmaskin på femtitalet.

"Aurora" har varit på service på Sydneys Kingsford Smith-flygplats.

Några fakta om maskinen:

10-12 i besättningen, upp till 39 i första klass, 27 i Deluxe och 30 i turistklass, eller enbart 60 stolar i turistklass när Deluxe inte fanns.

Hastigheten var ca 540 kmh, tack vare fyra 3250 hp Wright R3350-TC18-DA3 turbomotorer.

Connien är värd en uppmärksamhet då och då.

Dagens klumpar, stora som valrossar eller flodhästar har odiskutabelt sina fördelar och förtjänster, men när det gäller formgivning finns inget som slår en gammal fin årgång av Lockheads Super-Connie.

Ingen glömmer Tomten

Idag när jag var ute och gick en snutt kom jag plötsligt att tänka på Tomten.

Vet inte varför men han dök upp i samband med tankar kring min tid på Fritidsresor.

Det är snart två och ett halvt år sedan Tomten dog.

Hans riktiga namn var Johan Johansson, det sägs också att hans karaktäristiska skägg anlades i protest mot att frisörerna införde moms på sitt frisörsjobb, så Tomten lät skägg och hår växa och så gjorde det tills han slöt sina ögon för gott, i december 2008.

En grönvit profil utan dess motstycke hade tystnat - och saknas fortfarande - på läktaren när Bajen lirar.

Han var född vid Nytorget på Södermalm, på rätt sida Slussen, i mitten av trettitalet, han kom några år efter att jag slutat till Fritidsresor där han jobbade och under dam-VM i fotboll i Kina blev han en stödjande supporter och fick en del utrymme i TV.

Men som sagt hans grönvita hjärta klappade inte bara för fotbollstjejer eller killar, utan även bandyn drog liksom handbollen, en sann Bajare.

En Bajare som inte bara nöjde sig med Zinken, Kanalplan eller Söderstadion utan också hängde med på långa resor till bortamatcher i ur och skur.

Sång och glädje och en osedvanlig utstrålning präglade Tomten, som jag ofta såg på Bajens matcher och träffade på de träffar som Fritteveteranerna ordnade. Fritte står för Fritidsresor.

Enkel och rak var en annan egenskap, inga skal som skulle trängas igenom, utan direktkontakt var ordet.

Vi minns dig Tomten.

Släpps om två dagar. Don´t miss it!

Newcastle Uniteds nya matchtröja släpps den 19 maj.

I den, kommer klubben att rensa ordentligt bland de stora elefanterna i Premier League nästa säsong.

50 GBP, ja pund då, ca femhundra, som hittat!

Gamla fina anrika Magpies snyggaste svartvitrandiga på årtionden enligt min åsikt.

Handla här: https://shop.nufc.co.uk/

Pedikyr på kossor.

Innan byns kossor i strålande solsken förra veckan släpptes ut i det fria, fick de först pedikyr av hitresta östgötar med en finurlig ställning.

Kon klev in i den, hissades upp och blev hängande med benen dinglande, men de bands fast i en hydralisk historia som vände upp klövarna så att pedikyren kunde börja, det slipades så att klövspillet regnade runt fötterna på både folk och väntande kor.

På under två minuter var det klart, kossans klöver var fina och hon kunde nu skutta ut i grönbetet. Sjuttio kossor avverkades och går nu omkring som på moln.

Jag tänker på alla Hollywoodfruar som betalar en förmögenhet för att få sina fossingars naglar fina, kunde man inte hitta en maskin som kossornas ungefär och som då gjorde jobbet snabbare och framför allt billigare för dom?

Östgötarna från Rimforsa ställer säkert upp.

Foto: Mia Jarnsjö, iPhone @

Det yttersta av förnedring.

Här utsätts Syriens president Bashar al-Assad för det mest förnedrande en muslim kan råka ut för, att bokstavligen bli trampad på.

Fötter och skor används när någon vill visa sin avsky, vem minns inte den gamle mannen i Bagdad som stod och hamrade med sin sko mot en stor bild av Saddam Hussein?

Nu har Assad gjort sig förtjänt av den här behandlingen, det visar alla som vågar sina liv i protester ute på gatorna, med Assads tunga stridsvagnar som motståndare.

Närmare 900 har offrat sina liv och herrar Guillou och Gahrton är tysta som möss.

9 dygn och 6 timmar till Sydney - med flyg!

Detta är den solenergidrivna "Solar Impulse" som flög från Payerne i Schweiz till Bryssel på 13 timmar, alltså med en fart på 70 km/h.

Imponerande vingspann som på en Boeing 777, men farten lite bättre än en Vespas skriver Der Spiegel.

Om jag nu vill åka till Sydney och hälsa på Lars Erik eller Maria därnere, så skulle det ta 9 dygn och 6 timmar att flyga den 15,600 kilometrarna.

Nonstop!!

Fine, det är fortare än med båt, det är energigodkänt även av den mest radikale gröne aktivist du kan tänka dig - men finns det toalett? Ni vet inkomster blir även utgifter.

Härligt att några jobbar med nya idéer, vågar satsa, vågar utmana. Även om det är blygsamt, så är det ett steg mot något annat, som vi måste inse är en del av morgondagens teknik.

Tack Lars-Erik för artikeltipset, eftersom du kommer uppåt snart så tar jag inte "Solar Impulse" ner till dig.

Foto: Deutsche Presse Agentur/DPA

En illustration ur högen.

Hittade en go´bit som jag gjorde för Året Runt för några år sedan.

Varsågoda och begrunda beslutsvåndan som tanten drabbats av.

Illustration: Olle Q ©

Män som sett åren passera med hattarna på.

Året är 2002, platsen är några hundra meter upp (dit vi åkte bil), på berget Hovärken vid Svartåsvallen i Härjedalen.

Här delade sig de rösade lederna uppåt och åt sidorna.

Detta ålderstigna och knackiga gäng (Svea Gubbs) föredrog den betydligt mer flacka leden västerut, några kullar, några små vattendrag, stenar,en stig till, lite uppför igen, men snart glesnade de snedvridna björkarna och en näst intill plan yta öppnades upp framför oss med fjällsidan på höger hand.

Trehundra meter längre bort var det en kant, där satte vi oss och fikade och avlutade med en starkis, innan det i sakta mak bar iväg tillbaks till de väntade bilarna.

Tio år tidigare, med yngre ben och större lungkapacitet hade vi stått på toppen 836 meter upp och skådat in i Dalarna och Norge.

Men åren har passerat, skäggen blivit gråare, lederna knarrigare och med en ork som sinat betänkligt.

Och idag nio år senare, har tyvärr Ove gått till de sällare vidderna, Ludde sitter på ett hem, vi övriga kravlar oss fram bäst vi kan.

Vår gemensamma bakgrund är att vi alla en gång valt reklambranchen framför diskjobb, drängsysslor eller duvmatarbänken, ett val som förde oss samman som vänner.

Men minnena lever kvar.

Klicka på bilden om du vill se den större.

Foto: Olle Q ©

En hund som gillar grafisk formgivning.

Detta mina damer och herrar är Selma, vars husse gör den grafiska formgivningen för allt material som går ut från Grafikens Hus i Mariefred.

Under den vecka vi arbetade i verkstan, precis intill datorrummet, så iakttog Selma husses arbete med en ny folder, ja det vill säga mellan tupplurarna.

Selma är bara två år och kräver en timmes motion innan hon tar del av formgivning och färger.

Bra jycke.

Foto: Olle Q ©

Vissa herrar har en suddig bild av vad som händer i arabvärlden.

Den här frihetsvåren i Nordafrika och i Mellanöstern har fått vissa, annars så talföra besserwissrar, att tystna totalt.

Herrar Gahrton och Guillou har, sedan i januari, krupit undan och syns inte, hörs inte, läses inte.

Varför?

Jo deras bild av denna del av världen har grumlats, blivit suddig och obekväm.

de vet inte vad de skall tycka, än mindre säga.

Ett folkligt uppror som inte riktas mot staten Israel, kan inte betecknas som ett uppror, det måste vara styrt av främmande makter, inte en folklig frustration sprunget ur årtionden av förtryck.

Det obegripliga har tystat herrar G och G.

Det är inte israelisk förtryckarpolitik som lett till folkresningen i Tunisien, Libyen, Egypten, Jemen, Syrien, Oman och Bahrain, utan, av herrarna, omhuldade och beundrade ledares brutala politik under mycket lång tid.

Och detta förstår tydligen inte hrr Guillou och Gahrton, för på vilket annat sätt kan jag tolka deras totala tystnad inför vad som sker inför våra ögon?

Facebook och Twitter, kära herrar debattörer, har nått de instängda - nu ser och hör de, nu vet de, nu förstår de, nu agerar de.

Som avslutning nämner jag bara ett ord - Syrien.

Varför tiger ni?

Lite prat, mycket verkstad.

Fem dagar på Grafikens Hus i Mariefred är slut.

Diciplinerade och hungriga på nya kunskaper blev det inte så långa kafferaster, utan vi kastade oss verkligen in i den grafiska verklighetens alla vrår och gömmor.

Inte helt okomplicerad, fylld av överraskningar och med ett visst mått av slump, gör grafiken till en spännande gren på konstens stora träd.

Grafikens Hus, grafikens hjärta i Sverige bjuder dessutom på en miljö utöver det förväntade. Det bästa som finns inhemskt och internationellt ställs ut, just pågår en konkretistiskt utställning och den 21 maj bjuds det på Lena Cronqvist.

Tack Mia, Fia, Inga, Agneta och Helena för att ni gjorde min vecka så värdefull, stöttade mig när exponeringen av mina Fp-plåtar inte ville stämma och humöret mitt sjönk som en gråsten.

Foto: Olle Q ©

Workshop i Mariefred

Sitter denna morgon i fantastiska Grafikens Hus i Mariefred, snön faller tungt och tätt(!!??)

Vi är ett gäng grafiker som har en workshop här - i all anspråkslöshet.

Närmast för att dela med oss och ta emot av erfarenheter, knep och nya tekniker.

Öppenhet gäller och det ska gudarna veta, det är ingen dussinvara i detta skrå.

Men här är det öppna kort och spjällen på vid gavel.

Konstnärer är ensamvargar och behöver samlas i flock då och då.

Oavsett snöfall eller ej.

Paraden den 1 maj

På Davidsta gård demonstrerar kossorna enighet och solidaritet den 1 maj. I raka led visar de att kollektivt utgör de en maktfaktor att räkna med.

Snålblåset ven kring de lurviga demonstranterna, men inget kunde sätta ner humöret denna manifestationernas högtidsdag.

Foto: Olle Q iPhone ©