Illustration. Work environment.

This is an illustration I did a long while ago, the fellow with the megaphone yells:

"Are you interested in a work environment-course?"

The worker answers: "What?"

Illustration: Olle Qvennerstedt

Vinterspår

Lyfter eller sänker man blicken lite, släpper horisonten, ser man spåren.

Avtryck, strimmor de finns där en stund, tills de blåst igen, snöat över eller upplösts. Men förevigade är de.

Vinter.

Bondi Beach, bästa läget. Ett möjligt objekt?

Igår, ett strandnära hus till salu på Mellbystrand, se inlägget under detta.

Idag, ett hus på en annan strand, Bondi Beach i Sydney.

Men inte så högt som det halländska huset.

Inte till salu just nu, men kanske värt att anmäla sitt intresse för?

Strandnära ja, tryggt läge nja?, ligger svalt under en klippa. Tyvärr har jag inga övriga upplysningar om inredningen, men lågt i taket är det.

Ingen störande biltrafik, bara havets brus.

Efter en dag på stranden, kryp in i svalkan och vila ut, i det alldeles egna huset.

En dröm? Ja, men med lite tur kan den bli verklighet - kanske??

Kanske inte?

Men hör av dig till Sculpture by the Sea i Sydney, de har kanske något nytt att komma med.

Tack Lars Erik i Hurlstone Park för tipset.

Foto: Lars Erik Johansson

Mellbystrand, hus till salu. Jättefint läge!

Sugen på att bo bland sanddynorna i halländska Mellbystrand?

Danfors Fastighetsförmedling har då ditt drömhus ute till försäljning just nu.

Ja, drömhus är väl en sanning med ett visst mått av modifikation, det saknas såväl el som rinnande vatten och toalett.

Men tänk på det strandnära läget.

Och priset är oförskämt, för att inte säga uppseendeväckande lågt - 139 000 svenska kronor!!!

Charmigt trägolv, stenbelagd uteplats, ett litet skafferiskåp, en väggfast våningssäng är andra lockbeten som husförmedlaren lockar med.

Ytan då?

3 kvadratmeter. Ja tre kvadratmeter.

Ett kvadratmeterpris på bara runt 43.600, tänk på vad stockholmaren får punga ut med.

Så slå till!!

Drömhuset vid stranden i Mellbystrand kan bli ditt.

Fotot: Conny Wistrand/Danfors.

CCTV

Kan en cartoon bli bättre? Nej, Matt på the Guardian har träffat mitt i prick hur vårt övervakningssamhälle sprider sig och ser allt och alla, överallt.

Olle Qvennerstedts diversehandel - Olle´s general store: Den tyske förmannen i Townsville

Olle Qvennerstedts diversehandel - Olle´s general store: Den tyske förmannen i Townsville

Vilken oordning!

Den i blåsvarta kläder, sittandes i mitten är ingen mindre än "Den Store Efterträdaren" Kim Jong Un.

Men vad som förvånar mig är den totala oordning som råder i leden!?

Inte nog med att soldaterna är olika långa, raderna går dessutom i vågor.

Hur kan man i en stat där det snörräta och perfekta är religion, släppa den här röran?

För att inte tala om avstånden mellan de sittande. Total anarki.

Titta bara på hur de håller sina händer, oacceptabelt.

Två barhuvade på flankerna tillför dock något av tänk innan fotograferandet.

Nej, ledarens besök på Mangyongdaes revolutionära skola blev ingen höjdare för oss granskare här i väst.

Skärpning!

Ovanliga klippformationer - Strange rock formations

Ko Tapu Island, Thailand

Gibson Steps, The Twelve Apostles, Great Ocean Road, Victoria, Australie

Balanced Rock, Garden of the Gods, Colorado, USA

De här klippformationerna har genom årmiljonerna formats av vind, regn, hetta, is och erosion. Långsamt formade, minnen av en tid ofattbart långt tillbaka.

Naturen är vår största konstnär, här som skulptör.

Håll till godo och njut av den skönhet dessa formationer bjuder på, lite vingligt kan det tyckas, men än är det ingen fara.

Endast skönhet.

These rock formations are created through million of years, by elements such as wind, heat, rain, ice and erosion.

A slow process brings us memories of an unbelievebly long period back in time.

And Mother nature has once again proved to the best of creative artwork.

Please, take this in, enjoy the beauty of the formations, a bit shaky they may seem, but relax there is no danger.

Just beauty.

Grafik i Falköping

I morgon är det vernissage på en samlingsutställning av grafik.

Bildkällaren i Falköping slår upp sina portar mellan kl 12 - 16. Adressen är Dotorpsgatan 13, kom och avnjut härligheterna om du är i närheten.

Detta är en jubileumsutställning som firar Grafik i Västs 20 år på arenan.

Jan Bringevik, Leif Samuelsson och Marjut Börjesson ingick i urvalsgruppen.

Björn Therkelson och Gun-Britt Larson har hängt.

Och de som valts ut är - 34 av medlemmarna i Grafik i Väst - ingen nämnd ingen glömd.

Nästa Falköping.

Australia Day

Australia Day, Australiens dag, som vår Nationaldag.

Härlig bild från ett soldränkt Melbourne, en stolt nation som firar.

Cheers all Down Under.

Galleri Sjöhästen snart sadlad.

Visst, nästa torsdag hänger vi utställningen, då Sjöhästen sadlas med bl a bukjord, sidsadel och westerntömmar i en härlig blandning.

Den 4 februari på lördagen öppnar vi utställningen med vernissage kl 11-15.

Mia visar måler och grafik som vanligt är och jag har blandteknik/teckning och grafik att bjussa på.

Hela härligheten pågår till den 18 februari.

www.gallerisjohasten.net

Missa inte det här.

Tullen, de ser mer än du tror.

© Olle Qvennerstedt

Ännu en illustration ur samlingarna, inte så gammal.

Gjord för Året Runt om jag inte minns fel, handlade om Tullens förmåga att hitta eller inte hitta. Den här godkändes och ramlade in i många svenska hem.

Funderar på allvar att göra en illustrations-hemsides-blogg och fullkomligt dränka nätet med bilder jag tecknat.

Varför inte, andra skriver självbiografier, då kan jag väl göra motsvarande men på ett annorlunda sätt, eller hur?

Illustration. Golf. Skål.

Fortfarande hittar jag små guldkorn i mina gömmor.

Denna illustration tillhör den kategorin - i övrigt inga kommentarer.

Skål - hål.

Searching among thousands of illustrations I now and then find small golden nuggets. Like this one. It needs no comments.

Translation: Cheers (skoal) Hole.

@ Olle Qvennerstedt

Vilka är inte arbetare?

Ja frågan är berättigad.

Bör kanske tillägga att jag ingalunda eftersträvar/-de att bli kallad arbetare, har aldrig haft den önskan, snarare har jag haft ett snävare perspektiv på mitt yrkesliv, kanske illustratör eller konstnär, vid behov, passat mig bättre?
Och röstat har jag såväl rött, grönt, gult som blått.

Till frågan:

Igår så intervjuades folk som var på plats när Håkan Juholt kastade in handduken.

"Vi arbetare...", "...som arbetare har..." återkom titt som tätt.

Min undran här är följande?

Är vi inte alla arbetare? Alla som arbetar för att få en lön till mat, husrum och annat är väl arbetare?

Eller är det skiten under naglarna som räknas?

Eller kan bara de kvalificera sig till arbetare som har skurknän eller valkar i händerna?

I vissa kretsar dras gränsen för att bli betitlad arbetare i medlemskap i LO eller ej.

Nonsens säger jag.

Jag ställer frågan därför att jag med mina verktyg under hela min tid innan pensionen arbetat för mitt upphälle.

Löneanställd i 25 år, resten som arbetare i en enskild firma fram till pensioneringen och då under närmare 20 år fanns det vare sig plats för sjukdagar, anständig lön eller andra sociala förmåner.

Jo jag gjorde det valet själv och tog också konsekvenserna, men som enskild liten ensamföretagare är man inte kapitalist - utan grovarbetare.

Tuschfläckar, färgstänk och blodvite från vassa skalpeller, långa och många arbetstimmar, helgarbete gav mig lika stor rätt att betrakta mig som arbetare som den som kommit upp ur gruvan med stendamm över hela kroppen eller den som sönderstressad lämnat akuten på ett sjukhus.

Så vem är mer arbetare än den andre? Ingen. Vi är alla arbetare.

Därför är jag trött på att socialdemokrater i största allmänhet kallar sig arbetare och utesluter alla oss andra som kanske inte haft just deras jobb, men som arbetat minst lika mycket.

Om det är ett komplex som tynger er, släng det över bord genast.

Är det en politiskt ställningstagande i tron att alla "arbetare" röstar rött, så kan ni numera vara förvissade om det finns lika många gröna och blå i "era" led som det finns röda.

Så arbetare i alla läger, förenen eder i kampen mot den förlegade synen på ordet Arbetare.

Sign:

Olle Q - arbetande konstnär

Dansen.

© Olle Qvennerstedt

I mina gömmor ligger mängder av illustrationer av alla de slag.

Här är en av de som jag valt ut, en av de som får den äran att uppträda här på bloggen.

Det vill säga - de jag anser är bra, de jag anser fortfarande håller.

Eftersom det inte står någonting på baksidorna av originalen, så vet jag inte riktigt till vem, vilka eller vad de är gjorda för.

Här är det en elefant som dansar med en liten mus, tror att det var ett vykortsförlag som hette Upside som beställde det. Men banne mig om jag vet.

Zebra - sebra - se bra.

© Olle Qvennerstedt

Letade, i mitt förråd med illustrationer, efter en annan teckning, när jag dök på den här.

Som banne mig, jag inte kommer i håg till vem den gjordes, men den är inte mer än max tio - tolv år gammal.

Troligen någon optikerkedja?

Hur som haver, jag tror att det handlade om Se Bra, Sebran eller Zebran kopplades då till budskapet Se Bra. Fiffigt va.

I mitt tycke, så här med perspektiv på illustrationer från igår eller förrgår, så platsar den här som fullt gångbar även i dagens mediabrus.

Visst fångar den blicken.

Den är helt enkelt bra, minns inte att jag kände detsamma då som nu.

Nöjde mig säkerligen med att jag fick en hacka och att ännu ett uppdrag var fullföljt utan missnöje från vare sig min eller beställarens sida.

Betongkulor mot tågresenärer.

Den indonesiska tågoperatören Kereta Api har problem. Med alla fripassagerare.

Denna bild är en mardröm att se, hur skall det inte då vara att klänga på sidorna eller taken?

Ta också en noggran titt in i förarhytten, fullpackat även där.

Vad händer när man får ett möte med ett tåg lika överlastat?

Orsaken till trängseln - för många passagerare till allt för få tåg.

Jösses att vara konduktör här, att be den som hänger i ett handtag att samtidigt fiska upp pengar till färdbiljetten kan bli ödesdigert.

Hur har då Kereta Api tänkt sig lösa detta tågsurfar-problem? Fler tåg?

Nej med drastiska åtgärder.

Man monterar upp tätt hängande betongklot som placerats i lite olika höjd, de kommer att rensa undan ordentligt från tågtaken. Ja det blir nog folktomt där uppe.

Hur det skall sopa rent längs tågets sidor framgår inte av reportaget i Svenskan.

Tänk er själva, om detta skulle ske i Sverige. Tänk bara det.

Och i Indonesien är det inte bara ett sjukt förslag, utan verklighet.

På fredag åker jag tåg till Uppsala och tillbaka igen, sittandes bekvämt i nya fräscha tåg, tänk vilken tur vi har som bor här - trots gråmulet väder.

iPoo Toilet

The Serbian freelance digital artist Milos Paripovic designed this iPoo Toilet.

What a magnifenct way to impress on your friends when you say that not only have you the iPhone, iPad, iPod and iMac but also the iPoo.

Yes sir, it´s functioning just like any other toilet, costs about twice as much, but who cares, you are probably one of very, very few on this planet that caught this new product right of the productionline, sort of say.

You are top ten, man.

Enjoy your next visit to the toilet, bring the iPad with you, if it doesn´t hang on the wall already?

.

£100.000 rikare.

Vi svenskar är lite trånga när det gäller de stora sporterna, bl a är Dart något som vi kallar pilkastning och som utförs av halvfulla pubgäster eller lika påverkade semetserfirare på något lantställe.

Men icke, igår kväll under en dramatisk match mellan holländaren Christian Kist och "the Silverback" engelsmannen Tony O´Shea, tog Kist titeln BDO World Championship.

Det gäller att komma först till 13, Kist ledde med 6-2 och behövde bara en vinst till, men nerverna svek och O´Shea kom upp till 6-5, men då samlade Kist ihop sina nervtrådar och avgjorde till 7-5.

£ 100.000 rikare. Femtio gånger mer än han som trettonderankade holländare skrapat ihop under hela sin dartkarriär.

Vägarbetaren Christian Kist måndag blev ett uppvaknande till något större än att lägga asfalt.

Och alla ni som fortfarande tror att kasta pil är till för amatörer, dart är mer än så.

En uppvisning i precision, koncentration och uthållighet.

Larmet från publiken är bedövande, pressen stor och hastigheten i serierna hög, inget tennis lunkande här inte.

Fedex Pandaexpress

En speicalutrustad Boeing 777F gör sina turer runt jorden med pandor.

Några USA-födda har återvänt till Kina efter sin ungdom i Atlanda och Washington DC, i början av december 2011 gick Pandaexpress till Edinburgh från Kina med några emigrerande pandor.

Och i dagarna gick Fedex med sin värdefulla last från Chengdu till Frankrike.

Jag tycker att det är både smart, marknadsföringsvärdefullt och samtidigt lite ödmjukt att Fedex som bedriver en affärsverksamhet ändå bryr sig och gör skillnad på last och last.

Över huvud taget är Fedex-designen sober med två kontrastfärger som verkligen spelar mot varandra, nu med pandan höjs värdet på designutförandet ännu högre.

Jakutsk. Idag - ner till minus 50C.

Idag har Jakutsk i Sibirien en "köldknäpp", ur deras ögon sett, med en högsta temperatur på minus 40 och lägsta på minus 50 Celsius.

Jakutsk är kallad världens kallaste stad och som ovan besökare utsätter man sig för risken att förfrysa både det ena och det andra om man sticker näsan utanför dörren, om så än bara mellan dörr och bildörr.

Glasögonskalmar av metall kan frysa fast i huden. Och som sagt risken att förfrysa sig är mycket stor.

I november 2008 hade man värmebölja i november, då föll inte tempen under minus 25C en enda gång.

Någon månad senare brast gasledningen mellan Artyk och Markha, varvid två grannbyar förlorade sin värme i minus 50C.

Folk insvepta i många lager filtar blev då "stor TV-underhållning" i resten av Ryssland.

I djupaste Sibirien har folk alltid levt och klarat livhanken, många har försmäktat, frusit och plågats till döds i dessa milsvidda Gulag-trakter, terrorregimen främst under Stalin förvisade miljontals oskyldiga till dess ogästvänliga trakter, där de svalt, frös och dog.

Idag framhärdar cirka 200.000 människor att bo här, sex tidszoner öster om Moskva, hit fanns ingen järnväg fram till för knappt två månader sedan då Rysslands president Medvedev invigde den första linjen till denna huvudstad i republiken Sacha.

Under de kalla vintermånaderna låter folk sina bilar stå med motorerna igång, ofta i timmar för att de skall gå att köra och framförallt att sitta i. detta leder till att avgaser ofta läggs som ett lock över staden.

Den här regionen är rik på guld och diamanter, detta gjorde att Sovjetstaten gjorde Jakutsk till ett regionalt center. Nära 20% av världens diamanter kommer från regionen.

Här finns allt från operahus till pizzarestauranger. Även ett zoo - med enbart isbjörnar förmodar jag?

Trött på vår milda vinter?

Åk till Jakutsk och känn kylans bet i huden.

Hur hamnade de här?

Ibland blir man minst sagt förvånad över vilka situationer vi människor och djur kan hamna i.

Frivilligt i visa fall, men oftast det motsatta.

Man är på fel plats vid fel tillfälle, eller så hade man just a bad day och hamnade i en återvändsgränd.

Döm själva.

Peter Upward i Sydney

För lite drygt ett år sedan stötte jag för första gången på konstnären Peter Upward.

Det skedde på Art Gallery of New South Wales i Sydney och det blev en hänryckare.

Där hängde New Reality från 1961.

Jag greps av hans rörelse i motivet, diagonalen, det svarta mot det vita.

Här kände jag ett direkt släktskap med vad jag kan göra i mina bästa stunder, men tyvärr allt för sällan får tid till, eller plats för.

Upwards målning är i syntetisk polymerfärg på hardboard. Målningen är stor, tyvärr inramad på ett mindre aptitligt sätt.

Penseldragen känns, lättheten och lusten, dansen om du så vill, i det till synes enkla, är något som grep mig när jag hamnade inför hans målning. Strax snett bakom hänger så Cy Twomblys stora triptyk som finns i ett inlägg inlagt för några dagar sedan. Scrolla ner en bit.

Peter Upward föddes i Melbourne 1932 och avled i Sydney 61 år senare, han tillbringade några år i England under sextitalet, men blev för övrigt sitt hemland Australien troget.

Cordova i Alaska begravt i snö.

Tre meter snö vid ett enda tillfälle, låt det sedan falla på de nästan två meter som redan ligger, då fattar man att det är djupsnö vi snackar om.

Cordova i Alaska har drabbats hårt, så hårt att nationalgardister fått rycka in för att gräva fram staden.

Tak har kollapsat, människor fastnat inomhus och laviner där det är höglänt terräng.

Så nu fattar vi på dessa snöfttiga breddgrader var all snö tog vägen, vi håller tummarna för er där borta i Alaska.

Pudrat med snö.

Likt semlor vackert pudrade, ligger landskapet runtom vår by också pudrat. Sjöarna har en tunn isskorpa.

Det är ljusare och om man så vill så får själ och sinne en kick, inte för att jag personligen deppar då det är becksvart och grått, men visst lättar det upp nypudrat.

Alternativ bilåkning.

En vietnamesisk variant på energisnåla biltransporter demonstreras här. Det återstår att se om det finns något intresse hos den internationella bilindustrin?

En dag tryter oljan, bensinen blir dyrare och dyrare, då måste vi ha hittat andra sätt att förflytta oss på.

Oljan ja, idag basunerade Statoil ut ett nytt oljefynd i Barents hav. 250 till 300 miljoner fat skulle fyndet innehålla.

Ja med så blygsamma fynd måste den vietnamesiska varianten skyndsamt komma i massproduktion.

Blygsamma? Ja fyndet norr om Norge räcker för världens totala konsumtion i fyra till fem dagar. Inte längre.

Sluuurp.

Cy Twombly i Sydney

Detta är Cy Twomblys lekfulla penselspråk i en triptyk på Art Gallery of New South Wales i Sydney.

Alltid en glädje att möta honom varthelst i världen man än befinner sig.

Cy, du lever i minnet, du finns ständigt närvarande genom de bilder vi mött. Du tillhör mina absoluta favoriter,

det är därför kör jag denna bild i repris på min blogg.

Victoria Tower, Stockholm.

35 våningar och 120 meter högt reser sig Nordeuropas högsta hotell i Kista vid E 4:an.

I mitt tycke är detta Sveriges vackraste moderna byggnad, med sina triangelformade facetterade fönster, med varierande ytbehandlingar, från topp till tå.

Med sitt T-formade utseende syns byggnaden på långt håll, skimrande i praktiskt taget vilket väder som helst, utom då möjligen dis och dimma.

Vem har ritat huset, jo vem om inte den berömde Gert Wingårdh i samarbete med Per Odebäck och i uppdragssammanhang med kollegan Karolina Keyzer.

Hotellet stod klart 2011, när du far från Stockholm mot Arlanda, Uppsala kan du inte missa det.

Och till alla ängsliga svenskar som förfasas över min utnämning av Victoria Tower till Sveriges vackraste byggnad, sitt bara still i båten, jag lägger också till ordet "moderna".

Gert Wingårdh borde hedersomnämnas och beslutsfattarna i stadsdelsförvaltningen ute i Kista borde dekoreras med medaljer, för hur många skulle våga satsa på ett så djärvt bygge?

Få i det toffeltassande landet Sverige - landet där allt nytt måste se ut som på artonhundratalet - nästan.

Vintern 1940

Året är 1940, det är vinter.

Då var det vinter, men inte sjutton ser jag lyckligare ut för det, min käre far som livnärde sig som fotograf hela sitt liv, lyckades inte speciellt bra med denna bild, om det nu är han som fotade, vilket jag tvivlar på.

Åren har gått.

Jag föredrar vintern när den är som nu, dvs mild och snöfri.

När jag var två visste jag nog inte vad jag tyckte.

Enjoy Newcastle United

Newcastle United celebrating it´s first goal against ManU last night.

Demba Ba again!

Enjoy :-)

Newcastle United - Manchester United 3-0

I can not resist this moment of joy, to stick this message up yours...., pardon my language, but it´s very seldom I got so carried away as tonight.

Giving Man U a defeat is on most teams favourite menu, we did it, and it tastes goooood.

The bigger you are, the harder you fall.

It seems to me that when a team is so dominant like Manchester United has been throughout the years, the more ignorant it gets.

The game has just finished 5 minutes ago, but I am sure Mr Ferguson finds something to blame the loss on, the referee, the pitch, the winds, the fans, the weather....but never his own players or his own way playing them.

The day has come, when Manchester is Manchester City.

I am so proud of being a true supporter of Newcastle United.

3-0 will make me sleep with a smile on my lips.

CN Tower, Toronto.

Downtown Toronto med järnvägsstationen Union station och Front street till höger i bilden.

På bilden under ser man tornet från Lake Ontariosidan, Rogers Centre Stadium syns som den vita kupolen.

CN Tower, världens näst (eller nästnäst) högsta fristående byggnad efter Burj Kahlifa i Dubai och Kanton Tower, men i västra hemisfären är man högst.

CN står för Canadian National, det ena av de två stora kanadensiska järnvägsbolagen.

Tornet är 533 meter högt, byggt 1976 som radio- och tvtorn.

Men där finns också fem våningsplan på utbuktningen, som är utsikts- bar- och restaurangplan.

Roterande förståss.

Utsikten över centrala Toronto, Lake Ontario är hänförande.

När man åker hiss upp ser man hela tiden ut och förstår då med vilken hastighet man rör sig upp och ner. Det är mot sjösidan som hissarna går.

CN Tower är en symbol för Toronto, ingen besökare kan undgå tornet och ingen vill, utan köerna är långa för att åka upp och ta en fika, en öl eller en bit mat eller bara se utsikten.

Räkna med att du som internationell besökare har några att knuffas med, närmare två miljoner årligen.

Från Toronto är det relativt nära till Niagarafallen, dryga 10 mil. Missa in dem de är värda ett besök många gånger om.

Med kameran runt halsen den 3 januari 2012.

Den unge dragspelaren som kom nerifrån Nyckelsjöns badplats med julklappspelet ljudande så vackert, på himlen två stora plogformade streck med trumpetande sångsvanar på väg i sydostlig riktning.

Stormen Dagmars rensning bland dåliga grenar i läckra färger mot blågråa löv.

Inte dolt under snö, en dag ljus utan hjälp av snön.

De grafiska aspstammarna med sina ockrafärger mot en allt mer grånande himmel.

Några meter senare längs vägen stubbåkern, i nästan snörräta militärliknande kolonner.

Den 3 januari 2012. Med kameran som instrument.

Taylor Mitchell in rememberance - till minne.

In October 2009, young and promising folksinger Taylor Mitchell from Toronto was found mauled by a small pack of coyotes while hiking in Cape Breton Highlands National Park, Nova Scotia.

Taylor was on a promotional tour in the Maritimes.

It´s difficult to describe the tragedy that hit North America that day, when this 19 year old and talanted singer was attacked and killed by the coyotes.

Biologists and or scientists discribe this very rare behavior by the the prairie wolves as "...they thought Taylor was a deer or other prey..."

Other hikers heard Taylor´s scream for help and called the police. Officers reached the scene quickly and one of the animlas was shoot, but wounded it got away with another coyote.

Taylor Mitchell was airlifted to a Halifax hospital, where she died.

A very sad end to a promising beginning.

RIP Taylor Mitchell.

I oktober 2009 hittades den unga och lovande folksångerskan Taylor Mitchell från Toronto illa tilltygad av en liten grupp prärievargar i Cape Brenton Highlands nationalpark i Nova Scotia, Kanada.

Hon besökte atlantprovinserna under en turné för att promota sitt senaste album.

Det är svårt att beskriva den djupt tragiska schock som drabbade Nordamerika denna dag när den blott 19 år unga sångerskan dödades.

Forskare och biologer förklarar detta mycket ovanliga beteende av prärievargar som om ".....de (prärievargarna) trodde att Taylor var ett rådjur eller annat byte..."

Andra besökare i nationalparken hördes hennes rop på hjälp och polisen kallades till platsen, en av vargarna skadeskjöts men försvann tillsammans med en annan varg.

Taylor flögs till sjukhus i Halifax där hon också avled.

En mycket tragiskt slut på en lovande start.

Vi minns dig, Taylor Mitchell.

Rena bryts sönder

Containerlastade Rena gick på grund i oktober, gick på Astrolabe Reef utanför Tuaranga vid Nordön på Nya Zeeland, oljan läckte ut och man befarade en stor oljekatastrof, men med en heroisk insats av saneringsfolk lyckades man begränsa skadorna.

Stormarna har kommit och gått, containrar har fallit ner i vattnet och nu vet man inte om sprickan i fartyget innebär att båten är kluven mitt itu eller om det finns något som fortfarande håller ihop det.

Att dra det loss som man hoppades i början är nu definitivt utom all möjlighet.

NZ Herald rapporterar regelbundet om fartygets nedbrytande faser.

Rena var lastad som sagt med containrar, men hade även timmer och mjölkpulver (!!) i lasten.

Sydney i natt!

Sydney förnekar sig aldrig, inte heller i natt.

Denna bild är med Sydney Harbour Bridges fantastiska fyrverkeri bakom Operahuset.

Alla media visar Sydney, nyårsfyrverkeriernas huvudstad här i världen, något jag påstod igår på nyårsafton och som besannades idag efter nattens uppvisning.

Gå in på Sydney.com och njut.

Landet med stort A har återigen visat sig på styva linan, under dunder och brak!