Ingen glömmer Tomten

Idag när jag var ute och gick en snutt kom jag plötsligt att tänka på Tomten.

Vet inte varför men han dök upp i samband med tankar kring min tid på Fritidsresor.

Det är snart två och ett halvt år sedan Tomten dog.

Hans riktiga namn var Johan Johansson, det sägs också att hans karaktäristiska skägg anlades i protest mot att frisörerna införde moms på sitt frisörsjobb, så Tomten lät skägg och hår växa och så gjorde det tills han slöt sina ögon för gott, i december 2008.

En grönvit profil utan dess motstycke hade tystnat - och saknas fortfarande - på läktaren när Bajen lirar.

Han var född vid Nytorget på Södermalm, på rätt sida Slussen, i mitten av trettitalet, han kom några år efter att jag slutat till Fritidsresor där han jobbade och under dam-VM i fotboll i Kina blev han en stödjande supporter och fick en del utrymme i TV.

Men som sagt hans grönvita hjärta klappade inte bara för fotbollstjejer eller killar, utan även bandyn drog liksom handbollen, en sann Bajare.

En Bajare som inte bara nöjde sig med Zinken, Kanalplan eller Söderstadion utan också hängde med på långa resor till bortamatcher i ur och skur.

Sång och glädje och en osedvanlig utstrålning präglade Tomten, som jag ofta såg på Bajens matcher och träffade på de träffar som Fritteveteranerna ordnade. Fritte står för Fritidsresor.

Enkel och rak var en annan egenskap, inga skal som skulle trängas igenom, utan direktkontakt var ordet.

Vi minns dig Tomten.

Släpps om två dagar. Don´t miss it!

Newcastle Uniteds nya matchtröja släpps den 19 maj.

I den, kommer klubben att rensa ordentligt bland de stora elefanterna i Premier League nästa säsong.

50 GBP, ja pund då, ca femhundra, som hittat!

Gamla fina anrika Magpies snyggaste svartvitrandiga på årtionden enligt min åsikt.

Handla här: https://shop.nufc.co.uk/

Pedikyr på kossor.

Innan byns kossor i strålande solsken förra veckan släpptes ut i det fria, fick de först pedikyr av hitresta östgötar med en finurlig ställning.

Kon klev in i den, hissades upp och blev hängande med benen dinglande, men de bands fast i en hydralisk historia som vände upp klövarna så att pedikyren kunde börja, det slipades så att klövspillet regnade runt fötterna på både folk och väntande kor.

På under två minuter var det klart, kossans klöver var fina och hon kunde nu skutta ut i grönbetet. Sjuttio kossor avverkades och går nu omkring som på moln.

Jag tänker på alla Hollywoodfruar som betalar en förmögenhet för att få sina fossingars naglar fina, kunde man inte hitta en maskin som kossornas ungefär och som då gjorde jobbet snabbare och framför allt billigare för dom?

Östgötarna från Rimforsa ställer säkert upp.

Foto: Mia Jarnsjö, iPhone @

Det yttersta av förnedring.

Här utsätts Syriens president Bashar al-Assad för det mest förnedrande en muslim kan råka ut för, att bokstavligen bli trampad på.

Fötter och skor används när någon vill visa sin avsky, vem minns inte den gamle mannen i Bagdad som stod och hamrade med sin sko mot en stor bild av Saddam Hussein?

Nu har Assad gjort sig förtjänt av den här behandlingen, det visar alla som vågar sina liv i protester ute på gatorna, med Assads tunga stridsvagnar som motståndare.

Närmare 900 har offrat sina liv och herrar Guillou och Gahrton är tysta som möss.

9 dygn och 6 timmar till Sydney - med flyg!

Detta är den solenergidrivna "Solar Impulse" som flög från Payerne i Schweiz till Bryssel på 13 timmar, alltså med en fart på 70 km/h.

Imponerande vingspann som på en Boeing 777, men farten lite bättre än en Vespas skriver Der Spiegel.

Om jag nu vill åka till Sydney och hälsa på Lars Erik eller Maria därnere, så skulle det ta 9 dygn och 6 timmar att flyga den 15,600 kilometrarna.

Nonstop!!

Fine, det är fortare än med båt, det är energigodkänt även av den mest radikale gröne aktivist du kan tänka dig - men finns det toalett? Ni vet inkomster blir även utgifter.

Härligt att några jobbar med nya idéer, vågar satsa, vågar utmana. Även om det är blygsamt, så är det ett steg mot något annat, som vi måste inse är en del av morgondagens teknik.

Tack Lars-Erik för artikeltipset, eftersom du kommer uppåt snart så tar jag inte "Solar Impulse" ner till dig.

Foto: Deutsche Presse Agentur/DPA

En illustration ur högen.

Hittade en go´bit som jag gjorde för Året Runt för några år sedan.

Varsågoda och begrunda beslutsvåndan som tanten drabbats av.

Illustration: Olle Q ©

Män som sett åren passera med hattarna på.

Året är 2002, platsen är några hundra meter upp (dit vi åkte bil), på berget Hovärken vid Svartåsvallen i Härjedalen.

Här delade sig de rösade lederna uppåt och åt sidorna.

Detta ålderstigna och knackiga gäng (Svea Gubbs) föredrog den betydligt mer flacka leden västerut, några kullar, några små vattendrag, stenar,en stig till, lite uppför igen, men snart glesnade de snedvridna björkarna och en näst intill plan yta öppnades upp framför oss med fjällsidan på höger hand.

Trehundra meter längre bort var det en kant, där satte vi oss och fikade och avlutade med en starkis, innan det i sakta mak bar iväg tillbaks till de väntade bilarna.

Tio år tidigare, med yngre ben och större lungkapacitet hade vi stått på toppen 836 meter upp och skådat in i Dalarna och Norge.

Men åren har passerat, skäggen blivit gråare, lederna knarrigare och med en ork som sinat betänkligt.

Och idag nio år senare, har tyvärr Ove gått till de sällare vidderna, Ludde sitter på ett hem, vi övriga kravlar oss fram bäst vi kan.

Vår gemensamma bakgrund är att vi alla en gång valt reklambranchen framför diskjobb, drängsysslor eller duvmatarbänken, ett val som förde oss samman som vänner.

Men minnena lever kvar.

Klicka på bilden om du vill se den större.

Foto: Olle Q ©

En hund som gillar grafisk formgivning.

Detta mina damer och herrar är Selma, vars husse gör den grafiska formgivningen för allt material som går ut från Grafikens Hus i Mariefred.

Under den vecka vi arbetade i verkstan, precis intill datorrummet, så iakttog Selma husses arbete med en ny folder, ja det vill säga mellan tupplurarna.

Selma är bara två år och kräver en timmes motion innan hon tar del av formgivning och färger.

Bra jycke.

Foto: Olle Q ©

Vissa herrar har en suddig bild av vad som händer i arabvärlden.

Den här frihetsvåren i Nordafrika och i Mellanöstern har fått vissa, annars så talföra besserwissrar, att tystna totalt.

Herrar Gahrton och Guillou har, sedan i januari, krupit undan och syns inte, hörs inte, läses inte.

Varför?

Jo deras bild av denna del av världen har grumlats, blivit suddig och obekväm.

de vet inte vad de skall tycka, än mindre säga.

Ett folkligt uppror som inte riktas mot staten Israel, kan inte betecknas som ett uppror, det måste vara styrt av främmande makter, inte en folklig frustration sprunget ur årtionden av förtryck.

Det obegripliga har tystat herrar G och G.

Det är inte israelisk förtryckarpolitik som lett till folkresningen i Tunisien, Libyen, Egypten, Jemen, Syrien, Oman och Bahrain, utan, av herrarna, omhuldade och beundrade ledares brutala politik under mycket lång tid.

Och detta förstår tydligen inte hrr Guillou och Gahrton, för på vilket annat sätt kan jag tolka deras totala tystnad inför vad som sker inför våra ögon?

Facebook och Twitter, kära herrar debattörer, har nått de instängda - nu ser och hör de, nu vet de, nu förstår de, nu agerar de.

Som avslutning nämner jag bara ett ord - Syrien.

Varför tiger ni?

Lite prat, mycket verkstad.

Fem dagar på Grafikens Hus i Mariefred är slut.

Diciplinerade och hungriga på nya kunskaper blev det inte så långa kafferaster, utan vi kastade oss verkligen in i den grafiska verklighetens alla vrår och gömmor.

Inte helt okomplicerad, fylld av överraskningar och med ett visst mått av slump, gör grafiken till en spännande gren på konstens stora träd.

Grafikens Hus, grafikens hjärta i Sverige bjuder dessutom på en miljö utöver det förväntade. Det bästa som finns inhemskt och internationellt ställs ut, just pågår en konkretistiskt utställning och den 21 maj bjuds det på Lena Cronqvist.

Tack Mia, Fia, Inga, Agneta och Helena för att ni gjorde min vecka så värdefull, stöttade mig när exponeringen av mina Fp-plåtar inte ville stämma och humöret mitt sjönk som en gråsten.

Foto: Olle Q ©

Workshop i Mariefred

Sitter denna morgon i fantastiska Grafikens Hus i Mariefred, snön faller tungt och tätt(!!??)

Vi är ett gäng grafiker som har en workshop här - i all anspråkslöshet.

Närmast för att dela med oss och ta emot av erfarenheter, knep och nya tekniker.

Öppenhet gäller och det ska gudarna veta, det är ingen dussinvara i detta skrå.

Men här är det öppna kort och spjällen på vid gavel.

Konstnärer är ensamvargar och behöver samlas i flock då och då.

Oavsett snöfall eller ej.

Paraden den 1 maj

På Davidsta gård demonstrerar kossorna enighet och solidaritet den 1 maj. I raka led visar de att kollektivt utgör de en maktfaktor att räkna med.

Snålblåset ven kring de lurviga demonstranterna, men inget kunde sätta ner humöret denna manifestationernas högtidsdag.

Foto: Olle Q iPhone ©

Vårt klot har det lite svettigt.

Den här bilden kommer att vara öppningsbild/portalbild till ett av de avslutande kapitlen i boken Peeking at Peak Oil.

Peak Oil and climate change är den engelska titeln.

Illustrationen visar att vår jord blir varmare, plåstret sitter över Amazonas där skogsskövlingen är ganska brutal, om än något mindre omfattande efter den inhemska regeringens ingripande på senare tid.

Men teckningen skall göras om, eftersom alla bilder i boken skall ha samma upplösning och jag inte hittar ursprungsoriginalet blir det en stund bakom ritbordet.

Ta en titt och tänk en stund...

Illustration Olle Q ©

Trump med trumf på hand.

Detta är Judd Trump, en 21 årig snookerspelare från Bristol i England, som imponerar under de pågående världsmästerskapen i Sheffield.

Så ung och så säker, Eurosport täcker på ett suveränt sätt detta mästerskap, alla darrar då och då med kön, men hittills har inte Judd gjort det.

Men kanske i semin när han förstår att det inte är så långt till titeln, han har dock i kraft av sitt medgångsrus faktiskt trumf på hand.

Den gode Trump, namne med en snurrig lustigkurre som tror att han skall bli president på andra sidan Atlanten.

Grizzly 2 i Kiruna

Det här är Airbus A400M Grizzly 2 på vintertest i Kiruna under fyra dagar i början av februari.

M står för Military.

Vädret var riktigt grizzly också, med ner till -21C och snö.

Allt gick väl med testerna, nu testas det vidare och snart är denna udda skapelse klart för uppdrag i något oroligt hörn i vår vida värld.

Undrens tid är inte förbi.

Igår kväll, inför ett fullsatt Söderstadion, spelade Hammarby tafatt, orkeslöst och i försvaret, helt förvirrat under en stor del av första halvan. Och Landskrona BoIS tog fullt rättvist ledningen inför ett försvar som bara stod och tittade på.

Tiden gick i andra, den fantastiska publiken höll ångan uppe, men kroknade lite när det var tio kvar. Då byttes Maic Sema in tillsammans med Simon Helg.

Och undret kom, som en blixt från den vackra vårhimlen, Maic Sema slog en halvfjuttig vänsterskruv via stolpen i åttioåttonde och en poäng var räddad.

Samme man kom sedan fri efter en misslyckad utrusning av BoIs-målvakten som kolliderade med sin egen försvarare och Björn Runström och Maic Sema kunde på en retur rulla in 2-1 när två av tre övertidsminuter gått.

Under nummer två.

Inte rättvist, men stor glädje på Söder.

Detta ger råg i ryggen.

Bajen kan kanske repa mod, spelare har de, publik likaså, men glädjen och fantasin måste till, man kan inte enbart lita på turen.

Ett hundra år sedan

Detta är den djärve flygpionjären, nyzeeländaren JJ Hammond, i sin Bristol Boxkite dubbeldäckare som lyfter från en del av Ascot galoppbana i Mascot, som skulle bli Sydneys flygplats och som i dag mycket riktigt heter Sydney International Airport.

Året var 1911 och månaden april.

Hammonds flygning varade i tio minuter. En hel del har hänt sedan dess. Idag startar och landar cirka 800 plan från flygplatsen.

Men ingen kan ta ifrån Kapten Joseph Joel Hammond det faktum att han var först!

Vernissage på Galleri Friman i Vadstena på lördag.

På lördag har jag vernissage i Vadstena på Galleri Friman, ligger på Strandpromenaden.

Tiderna är 13-17, jag säger några ord klockan 14.

Utställningen pågår till den 8 maj.

Välkomna dit, gärna till öppningen men annars någon gång under de tre veckorna.

Jag visar teckning, blandteknik och grafik.

Bild: Rawhide, blandteknik, 95x63 m, Olle Qvennerstedt

En skönhet i vacker skrud

Visst är hon vacker, i en svepande skönt draperad skrud, glider denna 747-4D7 fram på startbanan i Phuket en dag i januari detta år.

Undrar om inte denna design tillhör det bästa jag sett på ett flygplan. Vackert!

Trötta på galopperande bostadspriser?

Bostadspriserna bara stiger.

Närmare 60 000 kronor per kvadratmeter i Stockholms innerstad är tufft för de flesta som inte redan sitter på en bostadsrätt.

Halkiga gator, åtta månaders mörker - är det verkligen så du vill bo och leva?

Handen på hjärtat. Nix! Trodde väl det.

Här är ett alternativ för er som vill och vågar kombinera ett nytt land med låga bostadspriser.

Men glöm då glättiga ställen som Dubai, Hongkong, London eller Monaco.

I USA finns möjligheterna, varför inte ta den?

Satsa på Bodie i Kalifornien eller varför inte Virginia City i Montana.

Gott om lediga fastigheter, obegränsade möjligheter att starta och bygga eget, utan att vara orolig för minsta ränterörelse uppåt.

Grip chansen.

Ditt liv blir som nytt och farao så mycket lättare utan skuldbördor.

Twombly och Kiefer i Sydney

Art Gallery of New South Wales vackert beläget i grönskan mellan the Domain och Woolloomooloo i centrala Sydney har många godbitar att bjuda på.

Bland de permanenta verken som jag föll för, fanns amerikanen Cy Twomblys triptyk med ett magnifikt penselspråk i svart på vit duk. Varthän man än möter Twomblys verk ställs man aldrig inför frågan om man blir berörd eller ej. Man blir berörd eller så blir man inte berörd.

Jag blev berörd, Mia blev berörd.

Twomblys lekfulla konst känns befriande, känns lätt och fylld av glädje i skaparögonblicket.

Till skillnad då mot tysken Anselm Kiefers tunga, bokstavligt talat tunga konstverk. På undre bilden här står Mia framför ett av hans betongverk, där trappan måste väga ton.

Kiefer har, genom åren, gjort upp med den tyska krigsskulden som han känner den, det förringar inte hans konst - tvärtom - tyder på en närvaro i samhälle och verklighet.

Efter besöket kände vi oss befriade, förlösta av konstens magiska krafter. En kvick promenad genom Royal Botanic Garden ner till hamnen och läskande vitt vin i stora glas med Sydneys operahus snett bakom ryggen och dagens upplevelse var total.

Sydney har det mesta.

Foto: Olle Q ©

Vi kommer tillbaka...

SSK åkte ur elitserien i hockey igår kväll, en tung hemresa för lag och supportrar från Ö-vik.

Nu väntar ett stålbad, att forma en framtid utan pengar kräver tuffa nypor.

Men laget har överlevt från tider som varit svårare än så här, laget har återuppstått, ett riktigt urtidslag som aldrig försvinner trots fiender i varje hörn, belackare och flinande medgångsryttare från andra föreningar.

Tror att SSK skall studera AIK som det tog nästan tio år att genomgå sin rening, rensning och återkomst. Kunde de, kan SSK. Traditionen spelar roll.

Vi kommer tillbaka.

Cameron Davidson ser det från luften

Denne fantastiske fotograf har tagit sig en titt på sitt USA från luften. Det är bara att ta del och njuta av det.

Bilder från FreshPics. Cameron Davidson.

Spindelinvasion i Pakistan

För en tid sedan var det stor invasion av spindlar i en del av Pakistan, lokalt, men ändå påtagligt, träd och busar sveptes in i nät som såg ut som insektsskydd.

På sett och vis blev det också effekten av den här invasionen, malariamyggorna fastnade i näten och malariaspridningen stoppades för en period.

Cheer up mate

En öl kan ibland lätta upp ett lite dämpat humör, som i Mr ´Roo´s fall här.

Så ta en klunk och låt bekymmer och oro komma till ´roo en stund.

Cheers mate

Vårt tandlösa land.

JAS Gripen börjar i morgon att flyttas till Medelhavet.

Svensk riksdag har fattat ett tandlöst och fullkomligt obegripligt beslut, nämligen att den svenska insatsen enbart skall begränsas till ett upprätthållande av flygförbudszonen.

Det låter bra, det låter fredligt, det låter ofarligt.

En militär konflikt är inte ofarlig, har aldrig varit.

Om de nu beskjuts av lybiskt luftvärn och luftförsvarsmissiler? (Lybien har mer än hälften av sin försvarskapacitet oförstörd, trots attacker av FN/Nato).

Vad gör de då?

Ja, vad gör de då?

De får fly, om de hinner undan, utan rätt att försvara sig!

Om de ser civila i flykt på vägar, eller i bostadshus, bli beskjutna av lybiskt artilleri och andra tunga vapen.

Vad gör de då?

Förmodligen rapporterar de till ett norskt, danskt, belgiskt, kanadensiskt, franskt, italienskt, brittiskt, amerikanskt, qatarianskt eller annat lands flyg, så att de får komma till undsättning för att skydda människorna på marken!

Detta är Sverige i internationell tjänst på mandat av FN.

Låt andra göra skiten, själva skall vi sitta på läktaren.

Detta är vårt fina, men ack så oförmögna Sverige med brallorna neddragna.

De partier som inte vågade, ni står för lång, lång tid framåt i min skamvrå.

Fy skäms.

Skicka flyg för att försvara en civilbefolkning utan rätt att göra det, som om det vore lite mer än en söndagsutflykt.

Vandraren i Vadstena.

Detta är Vandraren, på väg mot Galleri Curt Friman i Vadstena, där skall han och andra figurer visa upp sig med början den 16 april och tre veckor framåt.

Möt Vandraren i Vadstena när vårsolen lyser.

© Olle Qvennerstedt, Vandraren, teckning/blandteknik.

Ritz-Carlton om du vill visa att du är på topp.

Hongkong stoltserar nu med världens fjärde högsta byggnad. 484 meter högt.

Här har man varit smart och placerat från våningsplan 102 och upp till 118 det femstjärniga Ritz-Carlton Hotel med sina 312rum, lyxiga restauranger och barer med vidunderlig utsikt och en pool på plan 118. Tänk att vakna på morgonen och titta ut över stan...

Skall det vara så skall det vara. Inga kompromisser.

Ett rum? Från 2 900 SEK och uppåt per natt. Inte så himla farligt. De hade ju kunnat vara skyhöga.

Vårsolens rännilar

När gamla fula snödrivor smälter i vårsolen och rännilarna sipprar över asfalten ner mot vår garageinfart, då kan det i starkt ljus se ut så här, med den blå himlen speglande sig i det tunna vattnet.

Abstrakt om det vore en målning skulle de flesta tycka, men i högsta grad en realitet och föreställande "naturkonst".

Foto: Olle Q @

Delstatsvalet i NSW, Australien

På lördag går innevånarna i New South Wales till val.

Lars-Erik rapporterar att det sägs att det är obligatoriskt att rösta i Australien, men det är inte riktigt hela sanningen.

Man måste visserligen infinna sig vid vallokalen för att bli avprickad, om man sedan kliver in och avger sin röst är upp till var och en.

Därför får vi inga öststatssiffror som 99,89% eller liknande.

Den här teckningen tycker jag är underbar, när valet är motbjudande och få partier eller kandidater lockar som Lars-Erik tycker, ja då kanske man måste ta till drastiska metoder, som tecknaren här ser framför sig.

I Libyen har man ingen rösträtt alls, inte i Jemen, Syrien, Bahrain, Nordkorea, Kuba... skall jag fortsätta?

Att schamponera en tjur.

Denne 1200 kilo tunga bjässe till tjur, tvättades och ansades noggrant i går på Davista Gård.

Det började med att hans päls klipptes jämn och snygg, sedan vidtog badet, först schamponering sedan en varm dusch, som han egentligen inte var så förtjust i.

Efter det klipptes hår i öron och på andra ställen som inte en tjur med klass och stil skall ha.

Så 6637 blev till slut skinande blank, idag står han (jor´å det finns liggplats också plus mat och dryck) tillsammans med tre andra stora grabbar i en speciell djurtransport på väg till Malmö och en stor lantbruksmässa där.

Där skall han visa upp sig med stolt ägare som heter Kurt Rehnström.

Lycka till bägge två.

iPhone-foto av Olle Q.

In the air

Everett-flygfältet i söndags, Boeings största skapelse hittills, den större varianten av den gamle klassikern och trotjänaren 747, nu döpt till 747-8 Intercontinental, lättar här på sin jungfruflygning i ny skrud.

Några siffror bara, 467 passagerare i tre klass-figuration. 11 300 kilometers räckvidd imponerar, men bara 114 order.

Härligt med denna stora nyhet för oss som gillar flyg.

Absurd verklighet.

I Panmunjon, på gränsen mellan Syd- och Nordkorea går som bekant den 38:e breddgraden.

Här står, stela som pinnar, två nordkorenska vaktsoldater, notera obeväpnade, precis några centimeter in på nordsidan, medans officeren till höger står några steg in, man ser tydligt gränsen strax bakom honom.

Vad den strame som är riktad mot norr har för uppgift vet jag inte, men bilden i hela sin absurda verklighet är verkligen för mycket för att man skall ta den på allvar.

Sydkoreanerna på andra sidan verkar något med avspända.

Men här har sedan krigsslutet bara rått en vapenvila, detta i dryga 55 år.

Vore det inte bättre att sluta fred och slappna av lite?

Kata Tjuta

Denna vackra bild visar ett av undren i Australien, Kata Tjuta.

Några mil nordväst om den röda klippan Uluru ligger det lite mer böljande och bulliga Kata Tjuta. De är "förbundna" under den i övrigt platta marken, berget löper sedan vidare österut mot Mount Conneur, som har en platt topp men i övrigt liknar Uluru.

När vi var vid Kata Tjuta för ett antal år sedan regnade det i denna annars så torra del av Northern Territory, vi klädde oss i svarta platssäcker och gjorde intressanta vandringar in mellan klipporna.

Magiskt.

Exotiskt.

Kata Tjuta är det aboriginska namnet, det engelska var the Olgas, besöker ni centrala Australien ta en tur ut till dessa klippor som sticker upp ur den röda jorden.

Foto: Lukas Ratay

Saltlandskap inte snö!

Två meter tjockt ligger detta salttäcke i Lake Eyre i South Australia.

Mig lockar det att utveckla skidor som glider lika lätt på salt som snö, där vare sig valet av klistervalla, tövalla, fästvalla är avgörande för glid eller fäste, utan samma förutsättningar skulle gälla för alla.

En femmil i 40 graders värme är ändå mer än tillräckligt.

Trött på solsemestrar?

För dig som verkligen tröttnat på sand i håret, sololja som kletar, solglasögon som bara trampas sönder av någon idiot intill där du ligger och ungar som kastar frisbee i nacken på dig.

Jag har ett alternativ, ett exotiskt sådant. Hawaii!

Men inte Waikiki Beach, utan upp på Mount Waialeale på Kaua´i ön. En icke aktiv vulkan.

Där kan jag nästan garantera dig att slippa solskyddsfaktor 30 eller skydda dig med silvertejp mot den frätande solen.

Här är det regn i genomsnitt 335 dagar om året, tänk att få stå i regnet och njuta, klimatet är ljuvligt varmt och fuktigt. Du svalkas, men slipper sanden och skrikande ungar.

Här kommer i genomsnitt mer än 10 800 mm regn årligen, vissa hade tur som var där 1982 då det kom modiga 17 300 mm.

Gör grannen torr i munnen av avund, gör något annorlunda - boka en regnsemester på Hawaii.

Sopkorg med hög status.

Design omger oss, omsluter oss, slukar oss. Allt vi tar i, ser och hastigt förnimmer är designat av någon.

Så även en simpel sopkorg, som man tycker inte skulle behöva få något extra uppseende, den skall bara finnas där, att kasta skräpet i.

Sundbybergs kommun, bland många andra, har haft klokheten att tänka annorlunda, de satsar på att även sopkorgarna skall se tuffa ut, en skräppelle med status.

Och inte blir saken sämre när jag säger att min kusin Bo Qvennerstedt gjort designen.

Foto: Olle Q ©