Sju veckor utan TV4.

Ja, ni får gärna betrakta mig som dum, rädd eller fördomsfull.
Men jag har vissa aversioner här i livet, en av dessa är TV4!
Av någon outgrundlig anledning fjärmar jag mig, likt en komet, längre och längre bort från denna självgoda och genompräktiga kanal.
Vad är det som gett mig denna bortstötande avsky?
Ja säg det, men främst är det de ständiga och eviga avbrotten i alla program, reklamen gör mig fullkomligt rosenrasande förbannad. Allt hackas sönder, med en massa meningslöst och flabbigt trams om vad du skall köpa och måste ha.
Jo, jag vet att kommersiella kanaler måste finansieras.
Men lägg ett block reklam före och ett efter programmet. Fattar ni inte att folk flyr från ert trummande. Tror ni att vi tittare kan ta vad som helst.
Detta var skäl nummer ett till att jag mer än gärna avstår TV4.
Det andra är deras präktighet. Magstinna, fullgoda och framgångsmätta (tror dom) och den självgoda attityden gör mig knottrig.
Vi är bäst stämmer inte TV4.
Inte i mitt tyckande.
Tvärtom. Det har nu gått ca sju veckor sedan jag tittade på denna kanal.
Det lär dröja framöver också.
Men, visst gör kanalen vissa bra program - och då tittar jag.
Så mycket bättre är ett exempel, Idol tittar vi på då och då, speciellt under andra halvan. Let's dance går an, även om det blir allt fler o fler under 30. Men låt gå.
Något mer kommer jag inte på nu.
Har aldrig sett en film på TV4.
Ja, kära vänner, om ni fortfarande är mina vänner efter detta?
Detta tycker och känner jag, subjektivt utan vilja till övertalning eller kompromiss.
Nu blir det en laxmacka och ett glas nyzeeländskt vitt vin och programmet Så ska det låta.
Vi hörs.
Olle

Reklambranschens avigsidor

Som ung snubblade jag baklänges in i reklamens klor.
Hade hattat hit och dit, men gått tillräckligt många terminer på Berghs för att känna en viss självtillit.
Dessutom uppbackad av ingen mindre än av dåtidens stora inom illustration och måleri - den briljante Eric Johannesson.
Men han förmanade mig att undvika reklamvärlden och satsa på konsten, sök in på Akademien eller Konstfack var hans sista råd - inte lyssnade jag på det utan hamnade på Nordisk Resebureaus gruppresor och blev dess reklamutformare, ja enkla saker som färdhandlingar, små återförsäljarmeddelanden och stencildragning.
Och så förblev det, illustratörskarriären började redan 1963, för femtio år sedan, och inte förrän dryga tjugo år senare började jag peta i konsten, som hela tiden legat och puttrat och ville ut.
Jättekul period från cirkus 1985 fram till nu att kunna kombinera konst och illustration, ja illustration är också konst men man får ofta beställningar och då blir det något annat, anser de som tror sig vara förstå-sig-påare, de lite uppnästa konstnärerna som "inte alls är kommersiella."
Men det är klart att dom är, skit samma, jag älskar bägge grenarna. Och illustrerar lika gärna som att pyssla med grafik eller s k fri teckning/blandteknik.

Se illustrationen här ovan som ett litet skämtsamt sätt att se tillbaka på många, mestadels, lyckliga år i en bransch som kallas reklambranschen.

Ill: Olle Q