Så här frodig var riksmarskalken Hermann Göring efter många år i partitoppen, inte speciellt lång till växten, något under dåtida medellängds-mått.
1932 togs denna bild, perfekt ljussatt, förskönande var nog avsikten.
Det finns egentligen ingen anledning att spilla för många ord om denne man, en av nazitidens värsta förbrytare, men det är aldrig fel att påminna om den tid som var så plågsam för miljoner och åter miljoner människor i ett sargat Europa.
Jag tänker både på de som stupade, tvingades fly, dog under bomber eller svalt alternativt frös ihjäl under kalla krigsvintrar, men vad som fram för allt gör att jag med några rader till vill lyfta fram denne skurk är:
Hans ansvar för de som pinades och dog i koncentrationslägren.
Efter att Göring grundat Gestapo blev han också ansvarig för inrättandet av de första koncentrationslägren i Tyskland.
1941 fick han, av Reinhard Heydrich, de föga hedrande uppdraget att organisera det som kom att kallas "den slutgiltiga lösningen".
Resten vet vi - 6 miljoner människor mötte döden under vidriga förhållande, på grund av denne mans blinda tilltro till att den ariska rasen var övermänniskor och alla andra inte värda att leva.
Vi får aldrig glömma de som bidrog till ett av historiens värsta krigsbrott - de tyska nazisterna.
Göring tog det rätta beslutet, hans svalde en cyanidkapsel i fängelset i Nürnberg den 24 april 1945.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar