Många har den här säsongen pekat finger åt Hammarby IF, med viss rätt.
Laget har haft det tufft på alla plan, ekonomin är som i alla andra sammanhang det som styr och avgör en klubbs framgångar.
Ingen lär säga emot mig i det sammanhanget, för den tid då spelarnas hemvist och geografiska anknytning till en klubb var avgörande för lagets framgångar är sedan länge förbi.
Nu gäller ekonomiska villkor, kallt som stål. Visst känner många av spelarna för klubben de spelar för och ger så mycket de kan, de avlönas och behöver behålla sin plats i laget, de känner inte minst i Bajens matcher, både hemma och borta, ett stort och varmt stöd från alla fans.
Också en bidragande orsak till ett lags framgång....eller motgång.
Det känns kanske tjatigt, men kraven och viljan kan ibland bli för stora på kollektivet från styrelse ned till den individuelle spelaren.
Jag tror att det är just detta som gjort Bajen så direkt svaga i år, de borde kunna bemästra en sådan här situation och redan från första matchen gå för fullt med sikte på att komma tillbaka till allsvenskan igen.
Men det de inte gjort mer än enstaka gånger i serien.
I Svenska cupen däremot, har de slagit ut tre allsvenska lag och är nu i semifinal, här har kraven från alla supportrar, ledning och sponsorer inte känts tillnärmelsevis lika tunga. Man har gått ut avslappnade och har spelat ut och visat upp det spel de kan prestera.
Tänk om nu inte psyket hade haft en sådan stor roll med i de där förbaskade seriematcherna.
De kan om de vill - även i serien, det visade de igår mot Assyriska FF när det verkligen på blodigt allvar gällde att vinna eller försvinna (från ett allsvenskt kval i första hand - ett direktavancemang i andra hand).
En snabb och optimistisk fotboll, trots skador på vissa nyckelspelare, en känsla av att inte tappa modet när motståndaren tog ledningen (1-0) eller kvitterade till 2-2.
Tvärtom inom två minuter i bägge fallen replikerade man direkt och vände och vann matchen.
Så skall fotboll spelas, när den är snabb och avslappnad, när man inte tänker för mycket, men med kraven ändå liggande i huvudet hos spelarna. Tron på sig själva.
Det känns som om den där jädrans mentala spärren släppte, proppen löstes upp och att alla glömde krav och förväntningar och att spela onödigt försiktigt.
Dom hade roligt, det spratt om dem, som vårsläppet i en kohage.
Nu vet de att de kan, viljan finns och målet är utstakat, jag är positiv och ser optimistiskt fram emot resten av säsongen. Det tror jag Bajen gör också, efter gårdagens urladdning.
Avgörandets tidevarv är inne.
Tyvärr kunde jag inte vara på plats igår, tvn fick ersätta, men är säkert där på nästa hemmamatch.
Så alla ni som dissat Bajen, ni ska akta er för Bajen är Bajen.
Foto: Anton på Söderstadion, foto: farsan med en mobiltelefon.
...ja verkligen. V-day är Vernissagedagen. 
