Idag den 3 augusti är det sjutton år sedan vi gifte oss.På Gotska Sandön, denna paradisiska ö, som det året 1991 hade den mest fantastiska sommarvärme man kunnat drömma om. Vem kan glömma den dagen.
I kapellet var det så varmt så varmt, flugorna surrade och solen spred sina strålar genom kapellets fönster. Svetten rullade ner för våra ryggar i små rännilar.
Brudbuketten var så vacker, brudbuketter som bara brudar för plocka, med nådig prästens tillstånd, på en ö där all växtlighet är fridlyst.
Sedan mötte Maj Wennerdahl överskeppad från Gotland upp. Med både bubblande och vanligt vin och god mat - en fårfiol med tilltugg - som bröllopsmiddag. Som vi åt sittandes på stranden, klädda i badkläder, med en europapall som bord. Erik och Anna var också med. Allt detta medans solen så sakta sjönk ner i havet. Hade vi bytt ut tallarna vid kanten av den breda stranden mot höga vajande palmer, hade det kunnat vara Tonga eller Hawaii. Så exotiskt, så romantiskt. Så obeskrivligt fint.
Tack Mia för alla år som gått sedan dess, vi har aldrig glömt att fira denna vår högtidsdag, så inte heller idag. Taxinge Krog väntar.
Och tack för det stöd och de goda oftast visa råd du alltid ger mig i stunder av tvekan, sjukdom och motgång. Att få ha dig vid min sida är så betydelsefullt och viktigt. Ingen annan kan fatta det.
Tack för din värme, din kärlek, ömhet och omtanke.
Du kan laga mat som ingen annan. Vilken fantasi du har.
Du har smak och sinne för det mesta som är vackert.
Vilken fördel att du också är min kollega och uppbackare, bollplank och pådrivare. Rådgivare. Draghjälp och lokomotiv.
Tack Mia för att du finns, att jag hade turen att få träffa just dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar