Som tecknare, målare och grafiker blir det ibland rörigt, man vet inte vilket ben man skall stå på.
Det här har jag vädrat på denna blogg tidigare, men måste få utlopp för det igen, här och nu.
Nu bjuder den underbara blandtekniken in mig med alla redskap jag har, tuschet står där, penslarna på plats, kritor i en enda röra, torrpasteller i boxar och askar, blyerstpennor här och där, svart kol, spatlar, lim, japanskt papper, telefonkataloger att riva collage ur. Hela baletten
Hör ni hela baletten på ett enda bord, det är bara att gå till verket.
Sen kan man måla med kaffe, vilket jag gör, rödvin går alldeles utmärkt, gärna något europeiskt blaskvin i så fall.
Ja variationerna och möjligheterna har inga begränsningar
På bilden här övan är det ganska få s k medier. Japanskt tusch, röd fetkrita och ockra torrpastell.
Det behöver inte se ut som ett lapptäcke, men medlen skall finnas.
Det är blandteknikens största fördel.
Nu slutar jag lovsjunga, utan avser att visa mer längre fram. Varför så snål så bara en, undrar du?
Jo lite skall man väl retas och locka och fresta....
