Fujiyama, den mäktiga.

När man färdas med tåg, buss, bil, båt, linbana, eller kugghjulsbana i trakterna lite sydväst om Tokyo, så finns hon alltid där, i diset, bakom molen, i motljuset, wller när det inte går att få någon riktig kontrastverkan ur sin kamera, som i dessa fall. Vi var på väg i på en rundtur med just tåg, buss, båt, linbana kugghjulsbana tillbaka till tåget i Hakone, med Fujuyama hela tiden i fjärran. Som om detta heliga, mytomspunna berg, vaktade oss och såg till att vi inte råkade illa ut, i okänd terräng. Man ser hennes perfekta "vulkanform" och känner att friden vilar, men anar också att om den skulle bli aktiv igen, så vore det bäst att kasta sig i havet fortare än kvickt. Från tåget såg vi henne på väg från Kyoto och under ett besök i Fujikama likaså, skymtade hon i diset där borta över sjön. Vacker. Oemotståndlig, mäktig och vördad även av oss icke-japaner. Vi hörs igen//Olle