En afton på Sydneyoperan

En av världens mest kända byggnader är inte enbart form och yta, utan även innehåll.

Vi ställde oss i kö för att komma över ev ej utlösta biljetter till föreställningen kl 20.30, detta var två dagar före julafton, hamnade hör och häpna först i kön, efter en dryg timmes väntan ropades och vinkades det från en av biljettkassorna - ett återbud hade kommit in.

Vi fick jättefina platser till sista föreställningen av Tjakovskijs balett Nötknäpparen, The Australian Ballet bjöd på en minnesvärd afton, den kändes ända in i märgen.

En dröm hade gått i uppfyllelse - att få se en föreställning i den stora salen i Sydneys Operahus.

Vi firade med bubbelvin i pausen. För att inte säga hur vi firade innan på the Opera Bar precis intill vattnet i strålande sommarkväll.

Livet har sina ljusa sidor och stunder, stunder som etsar sig fast.

Koalor i Cleland Park

I Adelaide Hills ligger Cleland Park, där finns det koalor, inte vilda men de finns där, man kan se dem och tom röra vid dem om de sitter i skötarnas armar.

Koalan är ganska stor, den bilden är säkert 45-50 cm hög, robust och sävlig. Äter bara en viss sorts eukalyptusblad, vilar eller sover 19 timmar av dygnets 24. Resten blir måltider bland träden.

Australiens Foppa som räddare?

Den obegripliga sporten cricket dominerar sportsidorna i Australiens samtliga tidningar.

6 sidor i dagens Advertiser.

En serie som heter the Ashes och som regelbundet spelas mellan England och Australien går i år av stapeln här nere, första matchen slutade oavgjord i Brisbane.

I match nummer två av fem som spelades under tre dagar här i Adelaide krossade England Australien, nästa match spelas i Perth med start idag.

Efter Australiens, vad jag förstått, förkrossande förlust, kallas nu Shane Warne hem från England för att spela i de återstående matcherna.

Ungefär som när Foppa kallades hem för att rädda Sverige i hockey-VM, med inte fullt så lyckat resultat.

Inget illa om dessa båda legender, men det är inte alltid, ens den psykologiska effekten räcker för att rädda ett lag som är på nedgång, vilket alla hävdar att Australien är.

Oväder över Adelaide

Allt är inte sol och värme.

När åskan kommer kommer den med besked, Adelaides natthimmel bjöd igår kväll på ett spektakulärt skådespel, med tropiska skyfall omväxlande med mycket starka vindar. Huset skakade i grunden.

Australien har mer än en sida.

Strandliv

Aldinga Beach en lördag, bred, lång, långgrunt, skaplig temperatur i vattnet, hett i luften. Hela vägen upp mot Adelaide avlöser stränder som dess varandra.

Bilarna rullar ner på den hårt packade stranden och man har båtar med sig, eller solskydd man spänner upp.
Att surfa kan man också göra på den centimeter tunna vattenytan som täcker sanden. Den här killen tog fart, slängde brädan framför sig och hoppade sedan ombord och gled, bara gled.

Robert från Western Australia med sina tre hundar anländer till stranden för att vara med på ett strand-brölopp senare under dagen. En resa på ett par hundra mil bla över Nullarbor Plains, som du kan läsa om lite längre ner i denna blogg.

Observera the roo-bars han har fram, för att skydda bilen i händelse av känguru-kollisioner.

Han sa att de stora hanarna ändå skulle demolera fronten om han skulle köra på någon, men de små ger extra-ribborna skydd mot.

Bilder från McLaren Vale, South Australia.

Strax söder om Adelaide, någon timmes körning bara, ligger en av många frodiga sluttningar och dalar med mängder av vingårdar.

Eukalyptusträden som skapar skugga och vindskydd är vackra med sina ljusa flagnande stammar och dill-liknande kronor.

Det här distriktet heter Mc Laren Vale och inom det ryms säkert närmare femtiotalet gårdar med var och en sina egen speciella viner, som ärligt talat efter några provsmakningar, nästan smakar detsamma - dvs - gott!

Trots värmen, närmare 38 plusgrader, så var det ganska många besökare, men de flesta såg mindre intresserade ut att både köpa och smaka, om det var prisvärda viner med hög klass som stod på rad för avsmakning.

South Australia är landets ledande vinodlarstat, följt av Victoria, New South Wales och Western Australia utan inbördes rangordning.

Hopp...hopp

I Yancheps nationalpark norr om Perth träffade vi dessa vilda representanter för Australien.

Parken är en av många runt Perth, där djuren kommer och går, utan inhägnader.

Observa ungen i mammans pung på den undre bilden.

Har du hört talas om Wombat Hilton?

Detta är en lycklig man, han heter Manfred Heide och han har vigt sitt liv åt att ta hand om wombats, det lite udda australiska fyrbenta djuret.

Där lever de ett gott liv.

De råkar ofta illa ut, blir påkörda eller så attackeras de av hundar, ungar överges ibland av sina föräldrar och deras öden blir oftast ödesdigra.

Men Manfred och hans fru Helen har under de senaste 34 åren tagit hand om runt 250 skadade och övergivna wombats.

De bor i Adelaide Hills, alltså uppe i bergen, de har byggt ett helt nätverk of små grottor, en till och med under golvet på hans kontor.

"Det är där Wally bor" säger Manfred, Wally har bott hos dem under de senaste 34 åren, som den första wombat de tog hand . "Det var då vi fick den goda idén att börja med att rädda wombats".

Hos Manfred och Helen finns också några kängurer och en australisk piggsvinsvariant (echidnas).

Visst måste man bara le och känna värmen strömma genom kroppen när man stöter på personer som Manfred och Helen, de gör något meningsfullt.

De har världens enda Wombat Hilton.

Still alive

Till er som läser denna sida.

Jo´rå jag lever, mycket annat har kommit i vägen för bloggandet.

Återkommer.

Håll ut.

Olle

Ära de som äras bör.

Simon Helg i Hammarby försöker bryta igenom mellan två Kalmarspelare i Cupsemifinalen på Söderstadion.

Det sargade Bajen slog för fjärde cupmatchen i rad ut ett allsvenskt lag. Friskt gjort Bajen, ni skall äras för er insats, året har varit miserabelt på de flesta sätt men i cupen står ni stronga som furor i storm.

6-5 efter straffar kan säkert ge de flesta Bajenlirarna en riktigt god natts sömn, Kalmars resa i regnet hem blir lång, riktigt lång.

Säga vad man vill om Bajen men det svänger om er.

Den omöjliga flirten

Göran (t v), Kaj och Matte kom till vår utställning i Eskilstuna (som förresten tog slut just idag efter 7 veckor).

Här poserar de framför ett verk av Emil Österman som kort och gott heter "Emil och Emilie Österman".

Visst skönjer man ett försök till ögonkontakt mellan Göran och Emilie, även om hon lite avvisande blygt här, slår ner sin blick. Kanske beroende på att hennes man står intill strängt iakttagande kringstrykande mäns trånande blickar.

Emil var en konstnär vars liv inte blev så långt, född 1870 och död 1927 blev han bara 57 år, men icke dess då mindre har han förärats en mer eller mindre permanent plats på en vägg där Eskilstuna konstmuseum visar sina samlingar.

Görans försök här resulterade i en blick, en tanke, en färd bakåt - värt många ord och funderingar. Tänk vad en målning kan betyda och förmedla.

Dödsskön skylt

Kunde någon säga det bättre? Knappast!

Going up är rätta ordet.

Företaget Hyder Consulting meddelar helt lugnt att de befinner sig i planeringsstadiet, för det som kommer att bli, med bred marginal, världens högsta och mäktigaste byggnad.

Tänk er Burj Dubai 800 meter på höjden, idag den högsta byggnaden i världen och fördubbla den sedan!

Ok då, Empire State Building i New York, höjd 381 meter, denna koloss blir mer än fyra gånger så hög.

Hyder Consulting bekräftar tills vidare bara att byggnaden kommer att uppföras i Mellan Östern-regionen men ville inte yppa något mer än så.

Det är inte att ett snett leende kryper över ens läppar när vi tittar på Haglunds Pinne vid Medborgarplatsen och vår fullkomliga skräck över att våga bygga högt där det behövs och inte stör omgivningen.

Australiens första helgon

Mary MacKillop har nu officiellt förklarats som Australiens första katolska helgon.

Kanoniseringen skedde på St Petersplatsen i Rom inför 50 000 pilgrimer, varav tusentals var australier. Drygt 9 000 australiensare hade gjort pilgrimsfärden till Rom.

För oss protestanter här uppe i norr är detta okända ting som föga berör oss, men för katoliker runt vårt klot är det kanske livets höjdpunkt att få göra denna färd till Rom.

Kanske att jämföra med muslimers motsvarande färd till Mekka?

Förutom Mary MacKillop så förklarades av Kanadas Broder Andre och fyra andra från Italien, Polen och Spanien till helgon.

Kanske vi borde ge våra innersta känslor en öppning åt det mindre världsliga någon gång?

Den här mannen skulle jag aldrig fråga om goda råd.

Irans president Ahmandinejad är förmodligen den minst pålitlige politikern i hela vår osäkra värld, han verkar besatt av förföljesenoja och komplex, vilket i sin tur gör honom så aggresiv och stridlysten för att inte säga hatisk.

Nu är han i södra Libanon och hetsar mot "sionisterna", dvs Israel.

Igår gjorde han uttalandet att han ville gå fram till gränsen och kasta sten mot soldaterna på andra sidan.

Välkommen sa en israelisk ultranationalist, då skjuter vi dig. Något som det officiella Israel naturligtvis senare förnekade.

Men detta visar ju bara på hur spänt det är, med denne iranier som bygger kärnvapen och vill svepa Israel bort från kartan och ut i Medelhavet.

Varpå Ahmandinejad helt följdriktigt svarade "världen ska veta att sionister är dödliga".

Hizbollah i södra Libannon skulle inte vara så starka om de inte hade sin shiamuslimske broder att luta sig mot. Hans besök där har inte mycket med solidaritet att göra, utan tolkar jag som enbart en provokation mot Israel, en terriers gläfsande mot en övermakt.

En sak är säker jag skulle aldrig luta mitt huvud mot hans axlar och be om ett gott råd.

Inte rätt klädsel precis.

Det gäller att klä sig rätt. De här två figurerna har inte gjort det.

Med en löddrig och knastrig mobiltelefon förevigades dock dessa båda herrar - med uniformerna på - eller om man så vill - med brallorna nere.

En av dem är inte vem som helst, det är Rich Lott, en av de ledande personerna i den republikanska Tea Party-rörelsen, en gruppering som vinner allt fler sympatisörer ju närmare mellanvalet i USA man kommer. En republikansk motståndsrörelse mot president Obamas politik i allmänhet.

Att dressa upp sig i SS uniform lär inte vinna fler medlemmar dock, uniformen är dessutom en som bars av officerare i Femte SS Pansardivisionen under andra världskriget, ingen dussinvara.

Mer olyckligt klädval än så här kan man knappast göra.

Demokraterna i USA är att gratulera till detta självmål.

The talanted Tallents.

Vilken familjelycka, under Commonwealth Games i New Delhi vann först maken Jared Tallent guld på 20 kilometer gång, bara halvtimmen senare lyckades hustrun Claire Tallent knipa en silvermedalj på samma sträcka slagen enbart bara av brittiska Jo Jackson.

Det gick vägen för dessa tu eller de hade något på gång och lyckades väl.

Innan det snart blir vitt...

Det räcker oftast med att gå ut i "sin egen" skog, dvs den närbelägna Skeppstaskogen för att man inte bara skall få uppleva lugn och omslutande värme, utan också få bli berörd i bild, doft, sus och av några små gälla fågelpip.

Ute härom dagen för plocka svamp, tog med lilla kameran och fångade dessa bilder.

Kan man komma längre bort från storstäders buller, oljud och trängsel, för att inte tala om den stress man utsätts för när andra i högre fart tränger och knuffar sig förbi.

Motsatsen är skogen den ursprungliga verklighet vi människor en gång föddes att leva och verka i.

Jag trivs i bägge dessa miljöer, skogen är och förblir den plats där jag hämtar styrka för att trivas på en stökig gata eller slamrande torg.

Foto: Olle Q ©

Behåll Karin Hübinette

Agendas ankare Karin Hübinette får inte vara kvar som programledare för ett av de bästa tv-program - i mitt tycke - som Sverige kan erbjuda.

Varför? Jo hennes syster Hillevi Engström valdes in i regeringen igår, som ny arbetsmarknadsminister.

Och...???

Skulle detta innebära att Karin Hübinette är jävig, att hon per automatik blir/är moderat och/eller Allians-sympatisör? För det måste ju bli kontentan av SvT:s rädsla.

Behåll Karin Hübinette både på Agenda och Aktuellt/Rapport, hon har aldrig visat minsta tendens till partiskhet, varför skulle hon plötsligt göra det nu?

Kanske tvärtom, för att bevisa objektivitet kanske hon skulle bli ännu skarpare?

Aftonbladet skulle säkerligen särskåda och väga varje hennes ord för att få henne jävig och Allianspartisk, men skit i dom, de är inga profeter som skall styra bra programledares öde, det vore som att vika sig för terrorhot från talibaner och stanna hemma i källaren.

Stanna Karin, du är för bra för att förpassas till SvT:s källare.

Safety first!

Det spelar mindre roll vad man skyddar huvudknoppen med, bara det lindrar skadorna vid ett eventuellt olycka.

Detta borde vara ett föredöme för alla som tvekar när det sätter sig på en vanlig cykel, plocka fram sylthinken och känn dig säkrare.

Varför föraren på bilden, som tydligt har en riktig hjälm i korgen på styret, föredrar hinken vet jag inte. Kanske känns den bekvämare eller rent av snyggare?

Tidens gång

Har man en egen blogg, vore det väl sjutton om man inte skulle få slå sig lite för grafik-bröstet också.

Den här torrnålen heter Tidens gång och har några år på nacken - därav titeln.

Tillsammans med fyra andra "torrisar" kan den tänkas ingå i en samling som skall till Japan för påseende, blir de väl mottagna kanske det blir att de visas på en samlingsutställning där nästa år.

Vi får se, man måste sprida ut sig nån gång också. Alltså geografiskt.

Foto: Olle Q ©

Minnen från Körsbärsgården

Körsbärsgården på sydligaste Gotland, nära Sundre kyrka är alltid en oas att komma till, nu är deras nybyggda konsthall klar, vi slank in sista helgen av deras förlängda öppethållande.

En ljus spännande hall, fylld med både god konst- och smak.

Överst ser vi här en del av Rune Grönjords målning, vars titel jag inte noterade, men målning delas av den starka infallande solen och det svala ljuset inomhus.

Bilden under är en annan av Runes målningar under lupp, en vacker insekt av något slag visar ett tydligt intresse för konsten.

Unders ser vi en detalj ur Barbro Lomakkas filtskapelser som gjorde ett av rummen så spännande, hon ställde ut tillsammans med Eva-Marie Kothe.

Foto: Olle Q ©

50,000 i väntan på vad?

Jo, på besked, vad som stoppat deras flyg.

När Virgin Blue, det australiska lågprisbolagets skärmar plötsligt svartnade i söndags blev det total-kaos. Inte nog med att problemet varade i två dagar utan att den "personal" som väntande passagerare trodde var Virgin personal i sina sidenscarfes och logobroderade skjortor och blusar, inte alls tillhörde Virgin Blue, ännu mindre visste de vad felet berodde på eller när det skulle bli avhjälpt. Tumultet var totalt.

De tillhörde ett marktjänst-företag eller två som hanterar alla passagerares biljetter, bagage och liknande, detta gäller de allra flesta flygplatser så ingen skugga över de australiska flygplatserna.

Men det visar att när sammanbrottet kommer, vet ingen något, titta bara på alla huttrande människor i snömassorna i vintras när SJ stod still och inte visste besked.

I morse rådde nästan lynchstämning på en av SL:s tunnelbanelinjer sedan det blev avbrott i trafiken. Tusentals köade och kom ingen vart.

Foto: AAP

Den nye ledaren

Jaha så var det dags, ännu en Kim Jong väntas snart ta över efter "den käre ledaren" Kim Jong-il. Inte helt oväntat blir det den 26-årige sonen Kim Jong Un. Hans farfar Kim Il-sung gick under namnet "den store ledaren" eller "den evige presidenten".

Rätt skapligt att bli utnämnd till general och vice ordförande i det nationella försvarsrådet som så ung och oerfaren.

Ett ljus finns dock, den nye ledaren har utbildat sig i Schweiz och kan både tyska och engelska. Om någon borde han veta att världen inte bara består av Nordkorea.

Ett land som verkligen förbryllar och förundrar sin omvärld.

Foto: Reuters

Tiderna förändras

Hammarby IF Fotboll är rejält i gungning - på dekis helt enkelt.

Nästan allt som över huvud taget kunnat gå snett har verkligen också gått snett.

Tänker inte rabbla det igen - nu söker de en ny Vd. Hittade denna annons i tidningen idag (klicka på bilden kan du läsa hela texten, tydligt och klart). Ser inget desperat över det, men däremot ovanligt. Rekryteringen brukar ske i "det tysta" genom headhunters av olika slag.

Varför Bajen går ut så här vet jag inte, kanske är det för att dessa headhunters misslyckats eller att klubben inte velat blanda in dem.

Intressant att få se vilka napp de kan få, uppgiften blir tuff, min inte för den rätta, omöjlig.

Hjärta bör nog vara grönvitt. En adress på Södermalm meriterar.

Lycka till Bajen.

Härliga bilder. Men med ett allvar bakom.

Detta är en bild från Europaparlamentet under ett möte i Strasbourg, det är Licia Ronzulli som helt sonika tog med sig sin lilla en månaders baby för att markera svårigheterna som kvinnor har i att kombinera arbete och karriär med omsorgen av sina små.

Grillsäsongen snart över

Visst kan man grilla mitt i vintern, men det är mysigare att stå ute i ljum kvällssol med ett glas rött och vänta på de marinerade lammkotletterna att bli klara.

Klotgrill har en del, kanske de flesta, lyxgrillar med gasol för vissa, andra föredrar halva bensinfat eller gamla hederliga nittitalsgrillar från BP-macken där lågorna lägger en förföriskt bränd yta på köttet.

En variant är den gamla toa-stolen, enkelt, bara ett galler över, draget kommer genom avloppsröret. Fäll ner locket när du grillat klart och spara kol. Fiffigt.

Gamla Stan i framtiden? Njaaa...

Visst är tanken djärv, riv Gamla Stan, bort med alla gamla unkna och fuktiga byggnader och bygg luftigt och högt.

Förmodligen skulle ett sådant förslag möta inte bara ett visst motstånd, utan det skulle bli ett ramaskri utan like.

Men låt oss ändå leka med tanken.

Ovan Nya Slussen i förgrunden och Gamla Stan bakom. Slottet, nja det får nog också stryka på foten, kungafamiljen kan väl bo ute på Drottningholm och sedan har de Solliden.

Bilderna ovan? Melbourne, som det ser ut idag överst och hur arkitekten tänkt sig stadens siluett år 2020.

Visst är det fritt att tänka fritt.

Segrare och förlorare.

Visst blir man påverkad, visst hör och läser man.

Men detta är dock min åsikt - det finns visst en segrare i valet.

Alldeles självklart en segrare, förlorarna vägrade erkänna det, men de finns.

Eftersom det var två block som stred om makten blev ett block större än det andra, det större är alltså segrarna.

Enkel matematik.

Att de dessutom utökat avståndet till förlorarna med närmare 3 procent är väl ytterligare ett bevis på att något av blocken blivit störst?

Eller?

Å andra sidan fick de inte egen majoritet, men slutresultatet kommer kanske på torsdag.

Alldeles oavsett det, så är och förblir de störst. Och skall därmed kallas segrare.

Ett ord som förlorarna använder.

Jag skulle snarare kalla segrarna regeringsbildare.

Förlorarna var synnerligen sura och bittra, dock inte det största partiets ledare Mona Sahlin, som var ödmjuk och öppet erkände nederlaget. All heder till henne.

Ris åt de andra två.

När Ohly, som kysst Erich Honecker, kramat kamrat Leonid Breshnjev och gullat med Nikolae Ceausesko, hyser beundran för Fidel Castro, vägrar att sätta sig i samma smink som Åkesson, ja då går verkligen skam på torra land.

Bägge har ett ursprung i regimer som byggt sin makt på tyranni och förtryck.

Så kära förlorare, vinnarna kommer att regera i minoritetsställning precis som förlorarna tidigare gjort i trefjärdedelar av sitt maktinnehav.

Hur tolkar du dessa bilder, valdagen den 19 september 2010?

Ett tecken i skyn? En strimma av hopp? Det går fortsatt framåt? Jag ser ljuset?

Det ser mörkt ut? Skymningen sänker sig? Orosmolnen hopar sig? Jag blir mörkrädd?

Ja det är naturligtvis upp till var och en att lägga in sin egen tolkning i vad dessa bilder kan symbolisera, inför det val och de följder det får för de närmaste fyra åren, ett val som det svenska folket idag gör.

Bägge bilderna kan i ordets rätta bemärkelse till punkt och prick passa in på var och ens politiska uppfattning, det är bara att välja vilka förhoppningar och/eller farhågor man själv hyser.

Foto: Olle Q, vid sydspetsen av Gotland i torsdagskväll. ©

Erik Höglund

Samtidigt med vår utställning på Eskilstuna konstmuseum pågår tre fina glasutställningar, två är redan presenterade i tidigare inlägg, se nedan.

Erik Höglund, en stor konstnär inom svensk glaskonst, visar mycket färgstarka pjäser samt en vägg med skisser. Vad jag har förstått rörde Erik om rejält inom den svenska uppfattningen (traditionen) kring glas och hur det "skulle se ut, gestaltas". Det känns och man går inte oberörd genom rummet. Tvärtom.

Tyvärr så gick Erik Höglund bort 1998.

Foto: Olle Q ©

11 september

Anna Lindh 2003

World Trade Center, Pentagon och Shanksville PA, 2001

Vi minns och känner fortfarande, vi glömmer aldrig.

En eldig dam denna Gudrun

Eldfängd. Det har hon alltid varit Gudrun Schyman, de 100.000 kronor hon eldade upp under Almedalsveckan i år i sin "kamp för rättvisare löner" är egentligen nada mot hennes brinnande entusiasm för den proletära revolutionen för några årtionden sedan.

Som en ledande gestalt, mycket talför och debattsugen medlem av hör här: Marxist-leninistiska kampförbundet MLK, var namnet som Vänsterns Ungdomsförbund tog när det bröt sig ur VPK år 1970.

Anledningen var att VPK var för tandlöst och småborgerligt. Hermansson en mes.

Maoistiska MLK ville mer än så, i deras partiprogram framgick bla följande eldfängda meningar:

"Eftersom den borgerliga statens viktigaste element utgörs av en våldsapparat i form av polis och militär kommer den proletära revolutionen med nödvändighet att grundas på revolutionärt våld...... Proletariatets maktövertagande kräver därför att en beväpnad arbetarklass kan ställas mot monopolkapitalets våldsapparat. Arbetarklassens makt består av dess beväpning"

Så Gudruns uppvisning i Visby var egentligen bara en förlängning av en tidigt grundlagd våldsbenägenhet.

Och denna person anser sig ha högre moraliska värderingar och en mer solidarisk människosyn än hennes gelike på den andra kanten Jimmie Åkesson har.

Fan vet?

Jag tycker de sitter i samma båt.

Det bästa vore nog att ta ifrån dem årorna.

Nu i valtider i alla fall.