Summa sidvisningar

fredag, november 20, 2009

Energifrågor

Jag sitter och läser Kjell Alekletts blogg om EU:s pågående möte, "Energy Forum", i Budapest.
Vill bara citera några få av hundratals rader, rader som kan få oss att förstå vilken stormakt Ryssland är på energiområdet, vilken makt de besitter.

I höst har Ryssland passerat Saudiarabien som världens störta oljeproducent och sedan länge är man världens största producent av naturgas. Om man till detta lägger att Ryssland är en av världens största kolproducenter och att man har stora fyndigheter av uran och vet att det är energi som styr världen borde alla förstå vilken maktfaktor Ryssland kommer att bli i framtiden.

Att Norge, Danmark och England inte längre kan exportera olja och gas år 2030, för den är nästan slut då och räcker bara för inhemsk konsumtion, gör att vi kanske bör se över hur vi och EU vill se vår energiförsörjning framöver.
För det är väl ingen som tror att vind, våg, sol kommer att räcka?
Och att bygga ut kärnkraften i tid till 2030 verkar orealistiskt, astronomiskt dyrt och tveksamt med tanke på de risker som finns med den.
Vad återstår? Jo gas, gas och åter gas, en del olja. Vem har gasen och oljan? Bl a Ryssland.
Vad har vi själva, vad har Europa, jo det vi har idag, plus en hel del ny vindkraft som kanske täcker det behov som tjugo års utveckling, befolkningsökning och matbehov i Europa kräver.
Nytillskotten räcker inte längre tror jag. Tufft.
Men tyvärr är nog verkligheten grymmare än så, att bara bestämma en procent-tak på minskningen av utsläpp av koldioxid håller inte.
Jo vi kommer att vara uppfinningsrika och nitiska och visst, utsläppen kommer att minska, men energin behövs, mer och mer av den, världen över, för vi blir helt enkelt fler och fler, i hela världen.
Det lär inte vara antalet bilar, fisande kossor, läckande mossar som avgör vårt klots framtid, utan det faktum att folkmängden ökar.
Fler munnar, mer energi för att mätta och värma alla oss tvåbenta varelser.
Var skall vi få den ifrån?
Först Ryssland, sedan Mellanöstern, kanske Brasilien? Nordamerika sinar, liksom Nigeria.

Det är den stora frågan.

Vill du läsa mer av Kjells tal på kongressen och hans tankar kring detta spörsmål är hans webbadress:
http://aleklett.wordpress.com/

2 kommentarer:

Äla sa...

Spännande information. Och med tanke på att vi bor i den del av världen som sitter på en större del av världens vattenresurser så kommer framtiden att bli mer spännande än lovligt. Vissa spår ju att nästa världskrig kommer att handla om vatten.//EvaLena i Värmland

Olle Qvennerstedt sa...

Ja du kan, tyvärr, få rätt.
Lika illa är tanken att svält och desperation utöver törsten kan driva stora folkgrupper på flykt och därmed orsaka upphov till djupa och svåra konflikter. Kanske krig. Europa kan nås öster- och söderifrån. Riskerna för liknande flyktingrörelser är mindre för industriländer i Nordamerika och Australien/Nya Zeeland.
Det ser illa ut om man är realistisk.