Skriver om det jag känner för, intresserar mig för och vill föra till torgs med en stilla förhoppning att få en reaktion. Writing about whatever crosses my mind, what interests and concerns me. With the slight hope of getting a response.
Summa sidvisningar
lördag, oktober 27, 2018
Segt att nå Sagerska
Ja här i mitten ligger huset där den nuvarande övergångsstatsminstern Stefan Löfven huserar och som även är tänkt som bostad för den nya tillträdande statsministern, när nu han/hon någon gång framöver äntligen kommer på plats i detta palats från andra hälften av artonhundratalet. Ja frågan är berättigad, det har nu gått snart två månader sedan svenska folket vandrade till valurnorna, förtröstansfulla, det var fortfarande ljust och värmen låg kvar i luft och själ. Men tiden har gått, sonderingsrundorna har gått och dagarna blivit kortare och mörkret mer påtagligt, i alla avseenden. Vad jag förstår är felet att Sverige, nu på ett för oss unikt sätt ännu inte fått en regering på plats, en regering som sitter och planerar nästa budget, så beror på ett ord - LÅSNINGAR. De flesta partier, partiformationer, ideologiska block eller vad det nu handlar om har heligt, innan valdagen, gått ut och deklarerat att de inte kommer att regera med eller samarbeta med, den ena eller andra, eller den konstellationen eller den grupperingen. I och med det, eftersom valet blev så jämnt och nyheten av vi har tre formationer, som sins emellan inte vill ta i varandra med tång, så är det låst. Inmålade i hörnen, instängda och de vi trodde på skulle kunna vara pragmatiska parlamentariker, med förmåga att kompromissa och möta varandra, de har nu munkavle, handbojor och ögonbindlar. Bokstavligt talat. Jag tror, tyvärr, att detta kommer att leda till ett sakta groende förakt för politiker i gemen, eller kanske ett pacificerande av den egna viljan att förändra, påverka, rösta och välja - framöver. Om det blir ett extraval och Sagerska kommer att få vänta på sina nya innevånare ytterligare några månader, ja då blir fler hemma, struntandes i att bry sig längre, fler kommer att välja de partier som nu sitter på läktaren och troligen kommer minst två partier att trilla ur riksdagen. Tyvärr. Vi behöver dem, de ger mångfald, de breddar spektrat, polarisering är inget jag önskar mig. Men som sagt Sagerska palatset, denna ruggiga sen-oktoberdag, ser kallt och ogästvänligt ut. Må munkavlarna falla, må tunghäftorna lossna, må dörrar öppnas och samtal mellan olika åsikter starta på nytt. Sverige är en demokrati, här skall det vädras och debatteras, inte stås i hörn och muttras.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar