En bild av jämställdhet?

Vårt, idag vindpinade land, lär ligga i framkanten vad gäller jämställdhet mellan könen. Inte bara lär, det är ett faktum att vi ligger där framme, men höstens Metoo-avslöjanden visar att det kan vara ganska dåligt ställt med balansen mellan man och kvinna. Den här bilden gjorde jag för något drygt år sedan och tycker den vänder lite på den här debatten och visar ett tillfälle då mannen inte är så kaxig, utan kvinnan är den som håller i taktpinnen och tillåts raljera. Inte mer än rätt. Skickade den här till DN Skriv idag, får se om de fastnar på kroken. Hoppas. Tills vi hörs igen. Lev väl, håll i hatten och deppa inte för lite snö, den försvinner snart igen....

NBJ 19

Efter mycket sökande och hel del förfrågningar runt omkring i järnvägskretsar, lyckades jag enkelt som en plätt, hitta en bild på ett unikt ånglok. Mitt "eget nr 19". Hos SJ hade det littera N, och vad jag kan se byggdes det i 44 exemplar. Lokets tjänstevikt var 56, ton, längd blygsamma 9,9 m, lastade 1,5 ton kol och 7 m3 vatten. Jag minns detta lok speciellt för att det var mindre än de andra ånglok som drog gods, och blandtåg på NBJ:s linjer i Bergslagen på femtiotalet och några år in på sextiotalet. Lok 19 blev helt klart min favorit, minstingen hade inga små ledhjul fram utan var ett fyraxlat lok med drivhjul. Detta föranledde nr 19 att på den kurviga banan mellan Gyttorp och Bredsjö utgörande den norra delen av NBJ:s spårnät ofta spåra ur. Inga svåra olyckor, men urspårningar icke dessdå mindre. Fråga mig inte varför, men nr 19, har blivit det nummer jag ofta, eller nästan alltid, väljer när ett nummer skall väljas, spelas eller skrivas som enbart siffror utan betydelse för sammanhanget. Nu har jag en bild på henne. Glad i sinnet publicerar jag den här. Tuff-tuff på er alla.

Jag vill minnas våren 2016.

Våren 2016, efter en lyckad gösfångst-tur, sitter Bengt Lindén och jag vid Ullstas lilla sjöbod nere vid Nyckelsjön. Som jag skrev i inlägget under detta, så gick Bengt bort för fem månader sedan och är djupt saknad, dessa bilder påminner och många, många stunder vid sjöboden. Bengt vi saknar dig.