Finns det egentligen något mer att säga om denna minst sagt sorgliga historia, som inte redan är sagt? Knappast. Men si - då finns pennan, teckningen på pappret att ta till och vips kan man med några få ord och struttiga gubbar få till en vinkling som är lite mer satirisk? Hoppas i alla fall det, erbjuder alltså två helt nya Gnällspikar, tillkomna idag torsdagen den 12 april på förmiddagen, han med barnbarnet, den texten skrev jag ner igår kväll på baksidan av en kuvert. Given. Enkel. För visst har hela den här sörjan blivit som ett sämre dagis. För att inte tala om den sk "kulturprofilen", som jag inte förstår varför han inte nämns med sitt egentliga namn, vissa kvällsblaskor gör det, men "finmedia" skriver bara kulturprofilen. 99% av vår befolkning över 30 år vet vem det är. Så varför mumla? OK, nu har jag ritat mitt och sagt mitt. Vi hörs, när det beger sig. So long.
