Pennan är mitt verktyg....

Är man illustratör så är man, har man varit illustratör har man varit det, alltid varit det! Jo det stämmer, mitt liv har, bokstavligt talat, kretsat kring en penna. Pennan som upphov till så mycket, inkomst, uppehälle, bekräftelse, glädje, ytlig allmänbildning och många, många andra fördelar. Trygghet glömde jag, pennan har gett mig ett levebröd genom olika faser och konjunkturer i vårt lands nutidshistoria. Klarade den svåra finanskrisen i början på nittiotalet, men även andra svackor. Just nu för bara en halvtimme sedan, hade vi besök av en gallerist, hon såg mina alster i teckningar, grafik och måleri. Vem vet, återigen kan pennan bli upphovet till en utställning. Men det får framtiden utvisa. Tack Eric Johannesson på Berghs som sporrade mig, entusiasmerade mig och fick mig att våga ta steget in en tecknaren/illustratörens värld. Och tidigare än så - i småskolan när jag var sju år så sa min lärarinna "Olle du kan inte sjunga, du får teckna på sånglektionerna". Tack Märtha Werner.

Rapport om hjärta och ögon.

Inte dagligen, ens årligen som jag skriver om min hälsa och allmäntillstånd. Men idag tycker jag att det finns anledning. I Södertälje, denna regniga och grå höstdag, handlade det först om en rutinkontroll hos min kardiolog. EKG, blodtryck och några anadra prover togs, inget ultraljud denna gång. Efter en stunds väntan kom som bästa Aida ut och ropade in mig. Hon gick igenom undersökningsresultaten och sa helt kort: "...allt ser bra, när jag tittar på vårens prover och jämför dem med dagens, så ser det likadant ut..." Kändes skönt efter maj månads hjärtsvikt som hon förklarade att den berodde på en svår inflammation, två månaders hosta hade påverkat hjärtat så mycket att vätska samlats i min kropp = hjärtsvikt. Nu hanterar jag tendenser till vätskeansamlingar i min kropp, på ett rutinerat och lyckosamt sätt, helt på egen hand - det är bara att känna efter, känns det inte bra - ta en vätskedrivande tablett och om några timmar är allt uttömt, bokstavligt. Tråkigt nog har Stockholms läns landsting genom en sk upphandling beslutat att Södertälje Hjärt & Kärlcentrum skall läggas ner den sista mars 2018. Jag skrev på en protestlista. Detta får bara inte ske, alla hjärtpatienter, summa 10.000 i södra storstockholmsområdet inkl angränsande sörmländska kommuner står nu utan hjärtvård inom rimligt avstånd. Nu blir det att kvista till Aleris uppnästa klinik i Bromma eller liknande håla. Nu lämnar vi hjärtat. I regnet tog jag mig ett kvarter till optikern, inte gjort någon syntest sedan 2012. I septemeber 2016 gjordes en gula-fläcken-operation på mitt högra öga, vilket idag ger mig ca 70% syn på det ögat, kompenseras av 100% syn på vänsterögat, men synen är försämrad, att läsa 5 punkters text har inte varit lätt, men med nya glas kommer jag att kunna göra det. Beställde bågar och progressiva glas, som tonas när det är sol. Kanon-nöjd. Det blev en lyckad dag i regnet. I mitt sinne skiner solen för fullt.

Thomas Bodström story....som satrirtecknare.

Jag har personligen inget intresse av att sänka Thomas Bodström, men som satir- och skämttecknare kommer det tillfällen som man bara inte kan runda och fösa undan. Hans tidigare lite kaxiga attityd efter utnämnandet och den raka motsatsens mumlande, när regeringen beslutat sig, under yttre tryck, för att rycka undan mattan för TB och utse någon annan, gör att jag redan igår förmiddag skissade lite på vilken text som skulle passa ämnet Thomas Bodström bäst. Thomas Bodström gick som satirtecknare helt enkelt inte att runda. Men det var inte lätt att formulera sig. Ibland är det lekande lätt, då sitter den direkt efter några korrigeringar kanske, men den här gången blev jag tvungen att fundera närmare ett helt dygn. Många texter ligger i papperskorgen, en del riktigt kul. Men tycker ändå den här är bäst, den spolar inte Thomas Bodström helt, eller förnedrar inte honom i grunden, vilket några av mina första textidéer skulle, möjligen?, ha gjort. De kommer inte att publiceras här, men delar kan användas i andra, icke personrelaterade ämnen. Vi får se. Nu går enligt egen utsago TB tillbaka till sitt advokatyrke och sin författarroll. Med Allra-skandalen och de åtal som där väntar, så kanske det inte blir helt lätt för honom att hitta nya klienter och bokköpare? Vi får väl´an se. Tack Thomas Bodström för att du engagerade mina få kvarvarande hjärnceller i nästan 24 timmar.

Boksnack på Södermalm i kväll.

I kväll blir det start etapp fyra i bok-försäljnings-rallyt. Får se hur många till det blir innan nyår? Restaurang Pelikan är kvällens mål, på Blekingegatan på Söder. Har hela tiden drömt om att få "visa upp mig" på Söder, där jag är född och bott i många, många år. Så nu är det dags. Jonte Löfgren hjälpte mig med marknadsföringen innan jag ens hunnit blinka, så nu lär vi bli ca 20 kanske några till. Vi dricker lite Cava först och snackar och minglar. Sedan, i barens surr, skall jag försöka göra mig hörd i den hörna vi fått oss tilldelad. Kommer att kort berätta om boken, för de som inte känner mig en väldigt kort illustratörstillbakablick. Hoppas att jag får signera några böcker också. Skall bli kul att komma tillbaka till den stadsdel där jag föddes. Återvänder "hem" på något sätt - nu som Gnällspik.

Hipsters är ena underliga filurer

Som gamling, som äldre man, äldre person - dvs en gnällspik, är det fullt tillåtet och brukligt att förfasa sig över dagens ungdom. Främst är det ju utseende, klädsel och allmän stil och hyfs som märks. Och det är ju ute bland allmänheten man märker de unga, ser dem. Och mycket, mycket har vi gnällspikar att anmärka på, då snabbt glömmandes att vi själva betraktades med förstoringsglas när vi var unga och bedömningarna då var inte heller nådiga. Men dagens unga måste vara ännu värre? Eller? Som den här hipstern som jag försökt porträttera här ovan. Kanske är det mest tankarna kring vad de själva tänker på, när de uniformerar sig som de gör, klassar in sig, nishar in sig. Inte så sällan handlar det om ideologiska och ekonomiska signaler man vill sända. Stadsdelarna man syns i, visar ekonomisk status, ekonomisk status är också en garanti för att vara politiskt radikal i framför allt ex miljöfrågor och krig-och-fred-frågor. Man har råd att köpa ideologiska matvaror, bli veganer, skaffa sig elcyklar och stötsäkra hjälmar, kanske elbilar. Allt detta kan man visa genom sin klädstil, sin image över huvud taget. En hipster ser t o m gammelmormor att det är en hipster. Jag ser dem som svåra att få spontan kontakt med, inga direkta svar om man slänger ur sig några vänliga ord om något allmänt - mest en blick. Jaha, nu har jag fått generalisera hej vilt, det står mig fritt på min blogg. Jag är satiriker. Punkt slut.